MEXICO CITY. ”De rika måste betala mer i skatt.” Det sade USA:s utrikesminister Hillary Clinton när hon var på rundtur i Latinamerika i veckan. Men trots retoriska grepp som detta, som är tänkta att charma vänsterledarna i regionen, kan den amerikanska kontinenten snart vara på väg att delas i tu.
När Barack Obama kom till makten i januari 2009 fanns förhoppningen att den kyliga relationen mellan Washington och de sydamerikanska vänsterledarna skulle tina upp snabbt.
Men ett och ett halvt år senare kan det konstateras att dessa förhoppningar kommit på skam. Visserligen har den amerikanska samtalstonen förändrats. Det har blivit mindre av diktat och mer av dialog från USA:s sida, vilket bland annat är förklaringen till att vänsterpresidenten Rafael Correa tog emot Hillary Clinton i Ecuador i veckan.
Men 47 procent av det amerikanska biståndet till Latinamerika utgörs fortfarande av militärt och polisiärt stöd, enligt en ny rapport. Samtidigt har ett nytt avtal ingåtts med Colombia, som ger USA fri tillgång till sju strategiskt belägna militärbaser.
Till det kommer den otydliga amerikanska linjen efter statskuppen i Honduras för ett år sedan. Denna tvetydighet bidrog till att de amerikanska staternas samarbetsorganisation, OAS, inte lyckades enas om kraftfulla åtgärder mot kuppmakarna.
Hillary Clinton vill nu att Honduras nya regering ska återfå sitt medlemskap i OAS. Men Brasilien och en rad andra länder stretar emot.
I stället för ökat samarbete, finns därför risken för att Amerika delas. Vid ett toppmöte i Cancún tidigare i år tog länderna i Latinamerika och Karibien beslut om att bilda en ny regional samarbetsorganisation, som på sikt kan komma att ersätta OAS – men då utan USA och Kanada. Det är i skenet av detta som Clintons tal om höginkomsttagarnas ansvar i Latinamerika ska ses.
– Det är ett faktum att de rika i regionen inte betalar tillräckligt mycket skatt. Vi kan inte hymla om det, sade Hillary Clinton.
Att en amerikansk utrikesminister säger det rakt ut är dock något nytt.
Trots det: om USA ska kunna bibehålla sitt inflytande i regionen krävs troligen att kandidater som just motsätter sig att öka skattebördan för de välbärgade vinner de kommande månadernas val. Först i Colombia i nästa vecka. Och senare i år i Brasilien.
Erik de la Reguera
Från Monroedoktrin till Unasur
- 1823. USA:s president James Monroe förklarar att Latinamerika är en amerikansk intressesfär, vilket kom att kallas Monroedoktrinen.
- 1973. En CIA-sponsrad militärkupp störtar vänsterpresidenten Salvador Allende från makten i Chile. Det blir startskottet för en lång rad militärkupper i Latinamerika.
- 1989. Berlinmuren faller och demokratiseringen får vind i seglen i Latinamerika. Många nyvalda ledare finner att deras länder är djupt skuldsatta, vilket ger IMF och Världsbanken stort inflytande över politiken.
- 1998. Hugo Chávez väljs till president i det oljerika Venezuela. Det blir början på en ny vänstervåg i Latinamerika. 2002 väljs Lula da Silva till president i regionens stormakt Brasilien.
- 2008. Sydamerikas motsvarighet till EU, Unasur, bildas. Många av vänsterledarna ser Unasur som ett steg mot mer oberoende gentemot USA.
- 2010. Staterna i Latinamerika och Karibien enas om att skapa en ny gemensam samarbetsorganisation, som kan komma att ersätta OAS – utan USA och Kanada.
Publicerad i Dagens Nyheter den 11 juni 2010.
