Knarkmaffians makt skakar Guatemala

MEXICO CITY. Guatemalas demokrati och hela rättssystem är på väg att rämna under narkotikamaffians tyngd. Det står klart sedan chefen för den FN-kommission som lett arbetet med att bekämpa korruption och straffrihet i landet hastigt avgått.

– Det finns inte något mer jag kan göra för Guatemala. Inget av det som har utlovats har förverkligats, sade en sammanbiten Carlos Castresana när han i måndags meddelade att han säger upp sig som chef för FN-kommissionen Cicig.

Beskedet slog ned som en bomb i Guatemala. Den stridbare spanske domaren har de senaste tre åren blivit både älskad och hatad i detta centralamerikanska land.

Med långtgående befogenheter har han rensat upp i polisen (1 700 har sparkats), lagt fram lagförslag som möjliggjort vittnesskydd och telefonavlyssning och varit drivande bakom gripandet av den förre presidenten Alfonso Portillo, som misstänks för stöld av miljonbelopp ur statskassan.

Castresanas facit är anmärkningsvärt. Särskilt med tanke på förutsättningarna.

Guatemala är ett land där principen allas likhet inför lagen aldrig stått särskilt högt i kurs. Sedan koloniseringen har den europeiskt ättade eliten ständigt haft bättre tillgång till rättssystemet än de mayaindianer som utgör majoritetsbefolkningen.

Under 1980- och 90-talen rasade dessutom ett blodigt inbördeskrig då lagen enbart skyddade dem som delade elitens politiska åsikter.

Men sedan fredsavtalet 1996 har de politiska förföljelserna minskat och ersatts av en annan sorts våld: kokainmaffiornas kamp om smuggelrutter och lokala gängs rånmord och beskyddarverksamhet.

Stora delar av gränsområdena kontrolleras numera av mexikanska kokainkarteller, som styr och ställer med järnhand utan att statens representanter lägger sig i. Detta rättsliga vakuum möjliggörs av den utbredda korruptionen inom Guatemalas polis, byråkrati och politiska klass.

Det var i det moraset som Carlos Castresana gav sig in med stora sopkvasten i form av ett FN-mandat. Han lyckades städa ut en del av avskrädet. Men sedan den förre presidenten Portillo gripits blev Castresana utsatt för en allt hårdare förtalskampanj, som bland annat gick ut på att han haft en kärleksaffär med en underordnad.

I en intervju med tidningen El País förnekar han detta men hävdar att denna sorts förtal brukar vara sista anhalten innan maffian väljer att beordra mord. Så Castresana lämnar Guatemala. Men han gör det inte i tystnad. I stället anklagar han den nyligen utsedde riksåklagaren för korruption.

– På den korta tid som denne man varit riksåklagare har han visat lojalitet mot illegala organisationer och bristande lojalitet mot rättsstaten. Hans utnämning är ett resultat av en pakt mellan olika rättsinstanser och drogsyndikat, sade Castresana.

Tydligare än så kan en FN-tjänsteman knappast uttrycka sig. Frågan många i Guatemala ställer sig är nu var president Álvaro Coloms lojaliteter ligger.

Erik de la Reguera

Lokala gäng håller hela stadsdelar i skräck

Förra året mördades fler än 6 000 människor i Guatemala. Över 95 procent av dessa mord förblir ouppklarade.

Det mesta av våldet äger rum i de större städerna, där lokala gäng, så kallade maras, håller hela stadsdelar i skräck. Men en oproportionerligt stor andel av morden rapporteras också från landsbygden, ofta från avlägsna gränstrakter där kokainkarteller utövar en närmast oinskränkt makt.

Eftersom det guatemalanska rättssystemet varit oförmöget att hantera eller ens undvika att bli infiltrerat av den organiserade brottsligheten gick landets regering 2006 med på att ge en särskild FN-kommission, Cicig, mandat att arbeta för att stärka rättsväsendet och bekämpa kriminella nätverk.

Några månader senare utsågs Carlos Castresana till dess chef, en post han innehaft fram till nu.

Publicerad i Dagens Nyheter den 10 juni 2010.