Det jordskalv och efterföljande flodvåg som inträffade på måndagen är bara det senaste i en rad av kraftiga skalv som drabbat Indonesien efter den stora tsunamikatastrofen i Asien för nitton månader sedan.
Vulkanutbrott, jordbävningar och flodvågor. Sedan havsbottnen fullständigt rasade igenom utanför Sumatras kust den 26 december 2004 har de olika öarna som Indonesien består av fortsatt att plågas av kraftiga jordskalv.
Det är lätt att misstänka att det finns ett samband mellan dessa skalv och de enorma förskjutningar som inträffade på kort tid under annandag jul 2004. Men Reynir Bödvarsson, seismolog vid Uppsala universitet, tror inte det.
- Nej, jag tror snarare att det är en slump att vi sett så många skalv de senaste åren, säger han.
Den enda jordbävning som misstänks ha påverkats av skalvet i december 2004 är, enligt Reynir Bödvarsson, den som inträffade i havet norr om Sumatra i mars förra året. Den uppmättes till 8,7 på richterskalan och krävde 1.300 människoliv, varav de flesta på ön Nias.
Att jorden rör så mycket på sig i just Indonesien beror på att hastigheten som kontinentalplattorna flyttar sig mot varandra med där är relativt hög - sex centimeter per år. Spänningar uppstår i skarvarna mellan plattorna och trycket orsakar förkastningar och ras.
När den enorma flodvågen i december 2004 började sin färd mot land uppmätte världens seismografer 9,0 på richterskalan och en 140 mil lång förkastning uppstod. Senare uppjusterades skalvets styrka till 9,3.
Måndagens skalv utanför Javas kust uppmättes till mellan 6,8 och 7,7 på richterskalan och förkastningssprickan var betydligt kortare än den som uppstod på annandag jul 2004.
Erik Gustafsson
Publicerat i DN den 19/7 2006.
