Utredningen om Sveriges framtida vapenexport är ett beställningsjobb för regeringen. Det menar Björn Hagelin på det internationella forskningsinstitutet Sipri.
- Min uppfattning är att regeringen var väldigt klar över vad den ville ha, när man skrev direktiven för den här utredningen, säger freds- och konfliktforskaren Björn Hagelin.
Det var i söndags som företrädare för bland andra Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, Amnesty och Diakonia riktade hård kritik mot regeringens utredare Anders Svärd. Enligt dem kommer Svärd i nästa vecka att föreslå en omfattande avreglering av den svenska vapenexporten och en anpassning till EU:s regelverk.
Bland annat slopas då det generella förbudet mot vapenexport och förbudet mot att exportera till länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det skulle enligt fredsrörelsen innebära en "utrikespolitisk kollaps" och Anders Svärd anklagas för att bryta mot de direktiv som han fått av regeringen. Men Björn Hagelin håller inte med.
- Anders Svärd har fått enormt breda direktiv och samtidigt mycket begränsat med tid. Visserligen står det i direktiven att förslagen ska säkra en restriktiv svensk vapenexportpolitik, men det talas också om en anpassning till EU och vikten av att säkra jobben inom industrin, säger Björn Hagelin.
- Jag tror att Svärd varit mycket medveten om vilken regeringens linje är, tillägger han.
Den anpassning till rådande EU-standard som Anders Svärd väntas föreslå, syftar på en uppförandekod som medlemsländerna antog 1998.
För den svenska krigsmaterielindustrin, som de senaste tio åren deltagit i flera stora samarbetsprojekt inom EU, är en harmonisering av regelverken en viktig fråga.
Samtidigt har regeringen uppmuntrat samarbeten och tillåtit export till länder som tidigare varit på svarta listan.
- Försvarets minskade beställningar av krigsmateriel ställer regeringen inför ett dilemma: behålla arbetstillfällen i Sverige eller ha kvar de restriktiva vapenexportreglerna, säger Tomas Ries, direktör för Utrikespolitiska institutet.
Men redan i dag tillämpas regelverket mindre strikt än för tio år sedan.
- Det är stor skillnad mellan vad som står i reglerna och vilka tillstånd som faktiskt ges. Jag ser den här utredningen som ett sätt att anpassa teorin efter praktiken, säger Björn Hagelin.
Erik Gustafsson
DN 2005-02-04
