Skrällen vänder upp och ned på spelplanen

PARIS. François Fillons skräll i högerns primärval förändrar schackbrädet inför nästa års presidentval. Om Fillon blir högerns kandidat kan hans radikala ekonomiska politik öppna en stridsyta i mitten, något som kan gynna en vänsterkandidat – eller Marine Le Pen.

44 procent. När den förre premiärministern François Fillons resultat tickade in i den franska högerns primärval i söndags fick det även de mest rutinerade politiska kommentatorerna att gapa förvånat.

För bara någon månad sedan var Fillon närmast uträknad. Men efter varje tv-debatt har han knaprat in lite på avståndet till favoriterna Alain Juppé och Nicolas Sarkozy. Och när resultaten kom på söndagen var Fillon alltså plötsligt förbi – med god marginal.

Vad kan förklara denna osannolika spurt, förutom hans insatser i tv-debatterna?

En helt central faktor är de så kallade ”anti-bling-bling”-rösterna. Under sin tid som Frankrikes statschef 2007–2012 fick Nicolas Sarkozy öknamnet ”President bling-bling”, på grund av vidlyftiga och ibland närmast svulstiga vanor. Lyxlivet stack i ögonen på många konservativa väljare, som av tradition vill se återhållna, ”representabla” ledare för den franska republiken.

Därtill kom korruptionsskandaler, varav flera ännu är under polisutredning. I förra veckan framkom nya uppgifter som tyder på att Sarkozy kan ha fått mångmiljonbelopp i bidrag från Libyens diktator Muammar Khadaffi inför valkampanjen 2007.

För många väljare var detta bara ännu en bekräftelse på att Sarkozy inte ägnar sig åt rent spel. Att den bilden av honom fått genomslag i valet råder ingen tvekan om.

Omkring 70 procent av Alain Juppés väljare motiverades av en vilja att sätta stopp för Sarkozys drömmar om comeback, enligt vallokalsundersökningar. Bland dem fanns många mitten- och vänsterväljare som också ville undvika att högerns kandidat i nästa års presidentval använder sig av en alltför nationalistisk, exkluderande och ”identitär” retorik.

Sarkozy har i valrörelsen stundtals låtit mer radikal i det avseendet än Nationella frontens Marine Le Pen.

Samtidigt var även upp till 40 procent av Fillons väljare drivna av en vilja att stoppa Sarkozy. Här finns sannolikt många som inte nödvändigtvis ogillar Sarkozys politik i sakfrågor, men som ifrågasätter hans heder och redbarhet. En del av dessa väljare kan ha sett Fillon som det enda ”hederliga” alternativet, eftersom även Juppé tidigare har anfrätts av skandaler.

François Fillons löfte om att ”se över” lagen om samkönade äktenskap från 2013, hans förslag om att förbjuda baddräkten burkinin, och ett omstritt uttalande om att Frankrike inte bör be ursäkt för att landet ”velat sprida sin kultur till Asien, Afrika och Nordamerika” genom kolonialismen, kan dessutom ha säkrat hans stöd bland katolskt konservativa väljare.

Men det område där han verkligen utmärkt sig är den ekonomiska politiken.

Fillons har aviserat en ”chockterapi” för att få fart på Frankrikes hjul. Han säger sig vara inspirerad av Storbritanniens förra premiärminister Margaret Thatcher och vill minska den offentliga sektorn med en halv miljon jobb på fem år – ett reformprogram som motståndaren Alain Juppé dömt ut som ”orealistiskt”.

Om Fillon vinner i den andra omgången mot Juppé nu på söndag – vilket de flesta bedömare i Frankrike tror – kan denna nyliberala reformiver lämna ett utrymme i mitten inför nästa års presidentval.

Socialistpartiet är splittrat och det är oklart om den impopuläre presidenten François Hollande ställer upp till omval. Hans förre ekonomiminister Emmanuel Macron har dock redan inlett sin valkampanj, och det faktum att den ekonomiska politiken hamnar i fokus kan även gynna en betydligt mer radikal vänsterkandidat som Jean Luc Melanchon.

Nationella frontens ledare Marine Le Pen fokuserar helst på den konfliktlinje som går vid kulturell olikhet och rädsla för terrorism. Men under hennes ledning har Nationella fronten avlägsnat sig från sin tidigare ultraliberala inställning, vilket gör att även Le Pen driver en annan ekonomisk politik än Fillon.

Erik de la Reguera

Fakta: Valresultatet

François Fillon, 44 procent

Alain Juppé, 28,5 procent

Nicolas Sarkozy, 20,5 procent

Publicerat i DN den 22 november 2016.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *