Payás kamp överlevde bilkraschen

MEXICO CITY. Att oppositionsledaren Oswaldo Payá omkommit i en bilkrasch på Kuba innebär ett bakslag för demokratirörelsen på ön, men inte nödvändigtvis att den försvagas. En ny generation aktivister har tagit steget fram de senaste åren, och de är både fler till antalet och mer respektlösa än tidigare.

När Kubas internationellt sett mest kände dissident, den kristdemokratiske politikern Oswaldo Payá, omkom i en bil­olycka för en vecka sedan nämndes det inte med ett ord i landets statliga nyhetssändningar. Dagen efter blev händelsen blott en notis i tidningen Granma, utan att Payás politiska arbete eller internationella utmärkelser (bland annat Sacharovpriset) berördes. Inte heller de anhörigas misstankar om att det kan ha rört sig om ett attentat ansågs vara värda att skriva om.

Så maler den statliga censurens kvarnar vidare på Kuba, dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år. Det var bland annat det som Payá försökte ändra på genom sitt arbete i underjordisk opposition.

Jag intervjuade honom i hans enkla hem i Havanna vid två tillfällen, 2006 och 2007. Båda gångerna var det uppenbart att vi var övervakade och troligen avlyssnade av säkerhetspolisen.

Utanför Payás dörr hade kommunistregimens utsända målat ”oliktänkande är förräderi”. Han hade förlorat möjligheten att försörja sig och hans barn utsattes för trakasserier – enbart på grund av sin regimkritik.

”Ibland kan man känna sig väldigt ensam här”, minns jag att han sa då.

Men sedan ett par år tillbaka är dissidenterna på Kuba inte lika få och ensamma längre. En ny generation aktivister har tagit hjälp av internet och sociala nätverk för att binda samman öar av motstånd, samtidigt som det tidigare otänkbara – öppna manifestationer på gator och torg – blivit allt vanligare.

Demokratirörelsen var länge klämd mellan två sköldar: Å ena sidan regimens ideologiskt hjärntvättade byråkrater, å andra sidan de radikala exilkubaner i Miami som velat se ett våldsamt uppror mot bröderna Castro. I dag börjar den inhemska oppositionen bli mogen att på egen hand sätta agendan.

Payá tillhörde dem som ihärdigt drev linjen att förändra systemet inifrån. Han ledde bland annat det så kallade Varelaprojektet, som samlade in tusentals namnunderskrifter för demokratiska reformer 2002. Regimens svar blev 75 gripna dissidenter – något som då fick många att tvivla på att reformer var en framkomlig väg.

Men sedan Raúl Castro tog över makten efter sin bror Fidel 2008 har repressionen minskat något och många av de politiska fångarna frigetts. Det har gjort det möjligt för oppositionsgrupper som Damerna i vitt att mer öppet ifrågasätta enpartistaten och den haltande ekonomin. Blixtaktioner genomförs på gator och torg, samtidigt som nätaktivister som Yoani Sánchez försöker sprida alternativ information till en inhemsk publik via internet.

Någon riskfri aktivism rör det sig inte om, för den politiska polisen gör hundratals ”korttidsgripanden” varje år för att avskräcka från manifestationer. Exempelvis greps flera personer på Payás begravning. Men något gror ändå på Kuba – utanför de statliga mediernas strålkastarljus.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 31 juli 2012.

Continue reading

Slummen i Rio ska rensas inför VM och OS

RIO DE JANEIRO. En ny ”fredsbevarande” polisstyrka kallad UPP har fått till uppgift att säkra lugnet i Rio de Janeiros favelor inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016. Den nya strategin har fått våldet att minska – men nu växer också kritiken mot maktmissbruk och korruption.

När vår taxi rullar in i de trånga gränderna i favelan Morro do Fallet ser chauffören oroligt ut genom sido­rutan. För bara ett par år sedan hade det varit förenat med livsfara att köra in här. Då regerade maffia­gänget Comando Vermelho ostört på denna sluttning, där små röda tegelhus klättrar brant uppåt och ger de fattiga invånarna en stor­slagen utsikt över Rio de Janeiro.

I dag är situationen en annan. Nu ligger det en polispostering med logotypen ”UPP” vid infarten till Morro do Fallet.

– Det har definitivt blivit lugnare sedan UPP kom hit. Förr var det ofta skottlossning. Gänget som styrde här sköt mot kullen mitt emot, där Amigos dos Amigos hade kontrollen – och de sköt tillbaka, säger 43-åriga Rosilda Mendes och pekar mot favelan på andra sidan dalen.

Den ”fredsbevarande” polisstyrkan UPP som nu anlänt till Morro do Fallet skapades i Rio de Janeiro 2008 och har hyllats som en framgångssaga av lokala politiker och medier. Satsningen är tänkt att säkra kontrollen över de mest strategiskt belägna slum­områdena i staden inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016. Hittills har ett fyrtiotal av Rios många favelor fått en UPP-­postering – och resultaten är mestadels positiva.

Våldet har minskat påtagligt. De första fem månaderna i år mördades 1 784 människor, vilket är den lägsta siffran i Rio de Janeiro sedan 1991.

Men trots att många invånare i Morro do Fallet är lättade över att maffians skräckvälde brutits, gror det ett missnöje med dem som har fått till uppgift att utöva statens våldsmonopol.

– Poliserna verkar tro att alla som bor här är drogförsäljare – och så är det faktiskt inte, säger Rosilda Mendes som arbetar som städerska.

– De åker runt i sina bilar och skriker ”hora” till våra döttrar, ­ hotar våra söner till livet och griper folk godtyckligt. Barnen har blivit rädda för att gå till skolan, berättar hon.

Ett par kvarter bort möter jag tioårige Lukas Sossa. Han har just blivit utsatt för en av polisens rutinkontroller.

– De slet ned mig från cykeln och tryckte upp mig mot väggen … så jag blev rädd, så klart, säger Lukas och skrapar blygt med foten i asfalten.

Alla som jag talar med i Morro do Fallet uttrycker stark misstro mot polisen. Och inte enbart på grund av den bryska behandling som de utsätts för. I det fördolda finns även droghandeln kvar och utgör en svår frestelse för dem som nu säkrat kontrollen över berget.

I slutet av förra året greps flera UPP-poliser i Morro do Fallet för att ha tagit emot pengar i utbyte mot ”beskydd” av narkotikaförsändelser. Skandalen blev den första i en rad korruptionshärvor som sedan nystats upp inom UPP.

Frågan är minst sagt känslig, för Rios politiska ledning har satsat mycket prestige i projektet. Ny­ligen tillkännagavs en ny avdelning för internutredningar som ska bekämpa korruptionen. Men i Morro do Fallet är många skeptiska till att det kommer att hjälpa.

– Det är lätt att lova saker men betydligt svårare att leva upp till dem. När UPP kom hit lovade de satsningar på arbetstillfällen och sociala projekt, men dem har vi inte sett något av, säger den 38-åriga hemmafrun Auria Luz.

Från den vita plaststol som hon sitter på kan hon se hustaken i stadsdelen Santa Teresa, ett par kilometer bort. Där bor brasilianer ur medel- och överklass. Men få i Morro do Fallet vågar ens drömma om att flytta dit. Inkomstklyftorna har minskat något de senaste åren, men Brasilien är fortfarande ett av världens mest ojämlika länder – något som inte bara märks i stadens geografi, utan även i attityder.

– Vi ska hålla gängen i schack. Så enkelt är det. Men visst – det skulle säkert underlätta om fler hade förtroende för oss, säger UPP-­sergeanten Pedro Nacimento i Morro do Fallet krasst.

Polisen i Rio de Janeiro har länge sett som sin främsta uppgift att skydda de välmående bostads­områdena från de fattiga områdenas maffiagäng – en inställning som uppenbarligen är svår att förändra.

Men trots problemen går utvecklingen ändå åt rätt håll, anser Ignacio Cano, professor i sociologi vid Universidade do Estado do Rio de Janeiro och en av de ledande experterna.

– Om man jämför med elitförbandens räder in i favelorna tidigare är UPP:s förebyggande arbete ett stort framsteg. Antalet unga män som dödats av polisen har också sjunkit kraftigt sedan man ändrade strategi.

– Den stora frågan nu är om det går att åstadkomma en varaktig förändring i polisens attityder och arbetssätt. Det är tyvärr ont om tid, för efter OS 2016 kommer anslagen till UPP troligen att strypas och då är risken att man faller tillbaka i gamla, destruktiva mönster, säger Ignacio Cano.

Erik de la Reguera

Enorm segregation

Omkring tusen favelor med minst 800 000 invånare finns i Rio de Janeiro, denna megastad som sammanlagt har en befolkning på omkring tolv miljoner. Inkomstklyftorna är fortfarande bland de största i världen.

Publicerat i DN den 29 juli 2012.

Continue reading

Tv-bolag anklagas för att ha hjälpt president

MEXICO CITY. Tusentals studenter blockerade på fredagen ingångarna till Mexikos största tv- och radiostation Televisas lokaler i Mexico City. De anklagar mediebolaget för snedvriden information och för att ha tagit emot stora belopp av segraren i presidentvalet som hölls den 1 juli, Enrique Peña.

”Slå av tv:n, slå på hjärnan!” och ”Tv gör dig till en nyttig idiot!” skallade studentrörelsen YoSoy132:s talkörer utanför Televisas lokaler på fredagen, samtidigt som årets största tv-evenemang skulle inledas: OS i London.

De tusentals aktivisterna bildade en mänsklig mur runt tv-stationens största kontor i Mexico City, och hoppades på det viset kunna störa mediebolagets sändningar av OS-invigningen. Blockaden var tänkt att vara i 24 timmar.

Studenterna anklagar Televisa för att ha spelat en avgörande roll i presidentvalet i Mexiko den 1 juli, då det gamla maktpartiet PRI:s kandidat Enrique Peña segrade med omkring 38 procent av rösterna.

– De kallar oss ”anti-Peña” och ”anti-Televisa”, men jag tycker snarare att det är de som är … anti-oss! sa studenten Karla Gómez utanför Televisas lokaler.

Tvåan i presidentvalet, vänsterkandidaten Andrés Manuel López Obrador, hävdar att segraren Enrique Peña och hans parti PRI köpt miljontals röster genom att dela ut matvaror, kontanter och elektroniska presentkort till väljare.

López Obrador har därför anmält resultatet till landets valtribunal och sade i torsdags att han ”förutsätter att valet ogiltigförklaras” och att kongressen utser en övergångsregering fram till dess att nyval kan hållas.

Vänsterkandidaten, som fick omkring 31 procent av rösterna i valet, menar dessutom att en rad stora medier spelat under täcket med Peña, vilket får stöd av dokument som den brittiska tidningen The Guardian publicerade före valet. Dessa dokument förefaller visa att Televisa tagit emot mångmiljonbelopp av Peñas stab i utbyte mot fördelaktig rapportering.

Såväl Televisa som Peña förnekar uppgifterna kategoriskt. Men enligt diplomatpost som läckts av Wiki­leaks hade amerikanska diplomater misstankar om att Peña mutade journalister redan 2009.

Studentrörelsen YoSoy132 är partipolitiskt obunden och håller López Obrador på armlängds avstånd, men den delar i mångt och mycket hans analys av oegentligheterna i valet – inte minst vad gäller mediernas roll.

Studenterna påminner också gärna om att bolaget har en lång och inte alltför ärorik historia av band till regeringsmakten i Mexiko. Under de 71 år som PRI satt vid makten (1929–2000) var Televisa ofta en megafon i maktens tjänst – och skylde inte sällan över mer eller mindre uppenbart valfusk.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 28 juli 2012.

Continue reading

Misstänkt valfusk ska prövas i domstol

MEXICO CITY. Resultatet i Mexikos presidentval den 1 juli kommer att prövas i domstol. Vänsterns kandidat, Andrés Manuel López Obrador, har anmält mängder av fall av misstänkt fusk och kräver nu att valet ogiltigförklaras.

– Vi gör det här för att försvara demokratin i Mexiko, sa López Obrador vid en presskonferens natten till fredagen svensk tid.

Han visade upp tjugo kartonger med påstådda bevis för att segraren i valet Enrique Peña och dennes parti PRI delat ut förbetalda presentkort på snabbköp, liksom vitvaror och andra produkter till väljare i utbyte mot röster.

Vänstern anklagar Peña för att på det viset ha ”köpt” fem miljoner röster och sedan anlitat barn för att följa med väljarna och kontrollera att de röstat ”rätt”. Samtidigt ska den tillåtna kampanjbudgeten ha överskridits med råge.

I valet den 1 juli fick Peña drygt 38 procent av rösterna, nära 7 procentenheter mer än López Obrador. Skillnaden mellan de båda kandidaterna i antal röster är drygt tre miljoner.

De flesta oberoende jurister tror därför att det kommer att bli svårt att få valet ogiltigförklarat i den särskilda valtribunalen.

Peña har redan börjat förbereda sig för makt­övertagandet den 1 december, och hans partikamrater stämplar López Obrador som ”en dålig förlorare”.

Men stämningen i landet är polariserad och den växande studentrörelsen YoSoy132 vägrar acceptera Peña som ny president på grund av de misstänkta röstköpen och de miljonbelopp som hans team, enligt uppgifter i tidningen The Guardian, ska ha betalat ut till landets största mediebolag Televisa i utbyte mot fördelaktig nyhetsrapportering.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 14 juli 2012.

Continue reading

Valets segrare anklagas för köpta röster

MEXICO CITY. En vecka efter presidentvalet i Mexiko är resultatet ännu i ­högsta grad omstritt. Den segrande Enrique Peñas parti PRI anklagas för att ha “köpt” miljontals röster, vilket fått vänsterkandidaten Andres Manuel López Obrador att kräva att valet görs om.

– Vi vill att valet görs rent. Det som har hänt är en stor skam för vårt land, sade López Obrador natten till fredagen på en presskonferens.

Då hade omkring 99 procent av rösterna räknats eller omräknats. Enrique Peña från partiet PRI fick 38 procent av rösterna, drygt sex procentenheter före López Obrador. Men vänsterkandidaten hävdar ändå att fusk ägt rum – i form av omfattande röstköp.

I början på veckan ringlade ovanligt långa köer vid kassorna i snabbköpskedjan Sorianas butiker i utkanten av Mexico City. Reportrar från nyhetsbyrån AP och tidningen Reforma konstaterade att många av kunderna fått elektroniska presentkort värda mellan 100 och 700 pesos (50–350 kronor) av partiet PRI, ”som tack för deras stöd”.

DN har samtidigt fått bekräftat av flera källor att PRI även delat ut mat, hushållsapparater och kontanter (motsvarande mellan 250 och 400 kronor per person) på olika platser i landet.

– Vad vi har sett är den kanske största röstköpsoperationen i vårt lands historia, säger Eduardo Huchim på valobservatörsorganisationen Alianza Civica.

Enligt organisationen hade 28 procent av dem som röstade i valet blivit erbjudna pengar eller varor i utbyte mot sina röster – när de inte utsattes för regelrätta hot. Av de misstänkta röstköpen var PRI ansvarigt för 71 procent. Uppgifterna avfärdades dock av segraren i valet, Enrique Peña.

I Mexiko är det förbjudet att betala för röster. Men det är ofta svårt att bevisa att brott har begåtts, då det är fullt tillåtet att dela ut ”gåvor” tillsammans med valpropaganda.

Enorma mängder matkassar, cement, t-tröjor, takplåtar och paraplyer skänks bort i valrörelserna – och långtifrån enbart av PRI, även om det gamla maktpartiet räknas som något av mästare i grenen.

I praktiken handlar konflikten efter söndagens val därför inte bara om en maktkamp mellan två politiska partier, utan minst lika mycket om den politiska traditionen i landet. Det är denna politiska tradition som ifrågasätts av den växande studentrörelsen YoSoy132 – som främst vänder sig mot Peña men även håller López Obrador på armlängds avstånd.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 7 juli 2012.

Continue reading

López Obrador och valfusket

Det officiella valresultatet i Mexiko med 99 procent av rösterna räknade:

Enrique Peña: 38 procent
Andres Manuel López Obrador: 32 procent
Josefina Vázquez: 25 procent
Gabriel Quadri: 2 procent

Det mesta tyder med andra ord på att det gamla maktpartiet PRI återvänder till presidentpalatset efter tolv år i opposition. Om nu inte Peña faller på eget grepp, vill säga.

I går kväll anklagade vänsterkandidaten López Obrador honom och hans parti PRI för valfusk. I videon ovan slår López Obrador fast att han kommer att försöka få valet ogiltigförklarat eller åtminstone tvinga fram en revidering av resultatet.

-Valet har helt enkelt varit för smutsigt. Enbart i delstaten Estado de Mexico har PRI köpt en miljon röster, sade López Obrador.

Än så länge har López Obrador inte lagt fram några konkreta bevis för sina påståenden om fusk – och med drygt tre miljoner rösters marginal mellan honom och Peña måste det till något rejält uppseendeväckande om vänsterkandidaten ska lyckas med sin föresats. Inte minst med tanke på att han agerade på ett liknande sätt efter valet 2006, vilket många i medelklassen då förebrådde honom för.

Därmed inte sagt att söndagens val var så “exemplariskt” som valmyndigheten vill låta påskina. Långtifrån. Det förekom en rad rapporter om röstköp inför valet (något även jag skrivit om) och i dag har bland annat följande film publicerats, som visar hur PRI-supportrar shoppar med betalkort de fått i utbyte mot röster. Studentrörelsen #YoSoy132 har dokumenterat fler än 500 försök till valfusk på valdagen, och på söndagsförmiddagen blev jag – och många andra, skulle det visa sig – uppringd av Partido Verde (PRI:s koalitionspartner) med förinspelad valpropaganda, vilket är ett brott mot vallagen. I de “casillas especiales” där de som inte befann sig på sin hemort kunde rösta (i Mexiko får bara utlandsboende poströsta), tog valsedlarna snabbt slut – och tusentals hindrades från att avlägga sin röst. Och så vidare.

Men det måste ändå till något mer storskaligt, systematiskt valfusk för att Peñas seger på allvar ska kunna ifrågasättas.

Rapporter om oegentligheter fortsätter att strömma in via sociala nätverk till #YoSoy132 och andra oberoende valobservatörer. Medan vi väntar på fortsättningen rekommenderar jag följande analys av valet, som jag skrev i går. Och att ni följer mig på Twitter, så klart.

Continue reading

Presidentskapet nästa avsnitt i såpan om Peña

MEXICO CITY. Tolv år efter Mexikos demokratisering gör det gamla maktpartiet PRI comeback. Segern för Enrique Peña i söndagens val kan ses som följden av en växande frustration med maffiavåldet och en haltande ekonomi – eller som det sista säsongsavsnittet i en verklighetens ”telenovela”.

I 71 år, mellan 1929 och 2000, satt den institutionaliserade revolutionens parti, PRI, oavbrutet vid makten i Mexiko. Det gjorde sig känt för att vara den kanske allra mest korrumperade politiska kraften i Latinamerikas historia. Vid demokratiseringen år 2000 var det få som trodde att partiet skulle kunna återvända till makten inom överskådlig tid.

Men när den 45-årige Enrique Peña i söndags klev upp på scenen på PRI:s valvaka och utropade sig till segrare hade han lyckats med ett remarkabelt förvandlingsnummer.

– Vi är en ny generation ledare. Vi har förändrats, intygade Peña i sitt segertal.

I publiken satt hela det gamla gardet – eller dinosaurierna, som de kallas i folkmun.

Där satt Ulises Ruiz, före detta guvernör i delstaten Oaxaca och misstänkt för otaliga politiska mord. Där satt Mario Marín, tidigare guvernör i delstaten Puebla och ansvarig för fängslandet av den grävande journalisten Lydia Cacho 2005. Och där satt Carlos Salinas de Gortari, expresidenten som kom till makten genom valfusk 1988 och som av många analytiker utpekats som hjärnan bakom Peñas kampanj.

Att omkring 38 procent av väljarna ändå röstade på Peña beror på två saker. Å ena sidan ett missnöje med den låga tillväxten i ekonomin – som knappt motsvarat befolkningsökningen under högerpartiet PAN:s år vid makten – och med den katastrofala offensiven mot knarkmaffiorna som krävt över 50 000 dödsoffer sedan 2006.

Den andra förklaringen är en massiv mediekampanj som pågått i sex år och som gett Enrique Peña ett stort försprång i opinionen. De senaste veckornas avslöjanden i The Guardian om att Mexikos största mediebolag Televisa (ägare till en rad tv- och radiokanaler) av allt att döma tagit emot mångmiljonbelopp i utbyte mot förmånlig rapportering, stämmer väl överens med det intryck som många mexikaner fått av underdånig bevakning av Peñas tid som guvernör och giftermålet med Angelica Rivera, en stjärna i Televisas ”telenovelas” (såpoperor).

Vänsterkandidaten López Obrador hade ännu på måndagskvällen inte erkänt sig besegrad. Studentrörelsen YoSoy132 sade sig också ha dokumenterat drygt 500 fall av misstänkt valfusk. Men på många håll i Mexiko rådde en stämning av resignation inför det som såg ut att bli nästa säsong av Peñas banbrytande “telenovela”: presidentskapet.

Erik de la Reguera

Kommer Peña att bli en bra president?

Luis Cruz, 23 år, byggnadsarbetare, Ecatepec:

– Nej. Jag bor i den delstat som Peña var guvernör i tidigare, Estado de México, och där har vi inte sett någon större förbättring. Gatubarnen fortsätter att sniffa lim i gränderna.

Nancy Diaz, 18 år,
museiguide, Mexico City:

– Jag är skeptisk. Partiet PRI – och även Enrique Peña själv – sägs vara väldigt korrupt. Det ryktas till och med att han mördade sin förra fru. Framför allt kommer han nog att se till att berika sig själv.

Hector de Alzúa, 83 år, pensionär, Mexico City:

– Han är oerfaren, och för att vara en bra president här måste man vara skicklig på att balansera mellan olika maktsfärer. Frågan är om Peña ens får egen majoritet i kongressen.

Publicerat i DN den 3 juli 2012.

Continue reading

Inför dagens val i Mexiko

Ska det gamla maktpartiet PRI återvända till makten – eller kommer PAN:s anhängare taktikrösta vänstern till makten för första gången sedan demokratiseringen år 2000? Väntar valfusk? Hur kommer López Obrador och hans anhängare att reagera om de får se sig snuvade på segern med liten marginal? Vilken roll kommer studentrörelsen #YoSoy132 att få efter valet?

Frågorna är många inför dagens ödesval i Mexiko. Stämningen är laddad och redan har rapporter om en del oegentligheter börjat strömma in från provinserna.

Jag kommer rapportera löpande på mitt Twitterkonto under kvällen och natten svensk tid. Under tiden ger jag er följande läsning från valrörelsen:

Favoriten möter allt hårdare kritik

Mexiko är på väg att polariseras i två läger: de som stöder det gamla maktpartiet PRI:s kandidat Enrique Peña – och de som varnar för att en seger för honom vore en katastrof. Läs mer. [12/6]

– Unga i protest mot makteliten

På bara en månad har en organiserad student- och medborgarrättsrörelse växt fram i Mexiko. Rörelsen kallas #YoSoy132, är partipolitiskt obunden och har lyckats förändra det politiska landskapet inför presidentvalet den 1 juli. Jag har träffat några av grundarna. Läs mer. [18/6]

Hemliga maffiasamtal kan hejda våldet

50 000 människor har fått sätta livet till i det brutala knarkkrig som skakar Mexiko. Inför presidentvalet på söndag hoppas många på en nygammal kraft för att få ett slut på blodbadet. Hemliga förhandlingar med maffian skulle kunna stoppa våldet – frågan är bara för hur länge. Läs mer. [27/6]

Våldet del av vardagen när Mexiko går till val

När Mexiko i dag går till presidentval sker det mot en fond av upptrappat maffiavåld. Det gamla maktpartiet PRI:s kandidat är favorit, men stämningen i landet är polariserad och i medelklassen funderar många på att taktik­rösta på vänsterpolitikern Andres Manuel López Obrador. Läs mer. [1/7]

Continue reading

Våldet del av vardagen när Mexiko går till val

MEXICO CITY. När Mexiko i dag går till presidentval sker det mot en fond av upptrappat maffiavåld. Det gamla maktpartiet PRI:s kandidat är favorit, men stämningen i landet är polariserad och i medelklassen funderar många på att taktik­rösta på vänsterpolitikern Andres Manuel López Obrador.

Staden Cuernavaca ligger en dryg timmes bilresa från Mexico City. Längre än så behöver man inte åka från huvudstadens relativa lugn för att plötsligt befinna sig mitt i knarkkrigets vardag.

– I går, bara fem minuter efter att jag hade hämtat upp barnen, kidnappades en kvinna precis utan­för skolan. Beväpnade män sköt i luften och slet i väg kvinnan från hennes barn. Nu i morse fick vi veta att hon hade frigetts – men familjen tvingades visst betala en miljon pesos (600 000 kronor) i lösesumma, berättar 42-åriga Fabiola Kun.

Hon sitter på ett kafé tillsammans med sin väninna, den 43-åriga läkaren Lilia Marquez, och talar om rädslan i denna miljonstad, som på kort tid förvandlats från ett idylliskt resmål för huvudstadsbor till ett slagfält för stridande maffior.

– Fyra föräldrar på barnens skola har kidnappats det senaste året. Situationen är verkligen extrem, intygar Fabiola.

Den militäroffensiv som president Felipe Calderón inledde mot maffian 2006 har hittills krävt minst 50 000 dödsoffer. Men även om enskilda maffiabossar har gripits eller dödats, har den organiserade brottsligheten som helhet inte försvagats.

Militäroffensiven har lett till en rubbad maktbalans i den undre världen, med fler uppgörelser och mord till följd. Även kidnappningar och utpressningsfall har ökat dramatiskt i takt med att konkurrerande organisationer försökt ta över städer där maffiabossar dödats eller gripits – som i Cuernavaca.

Samtidigt göds våldet av en stadig efterfrågan på illegala droger i USA och Europa.

När Mexiko går till presidentval i dag förefaller därför många väljare hoppas att det gamla maktpartiet PRI – som styrde Mexiko med järnhand 1929–2000 – ska kunna förhandla fram ett fredsavtal mellan de stridande maffiorna. Och det trots att partiets kandidat Enrique Peña utåt sett avfärdar alla tankar på en sådan hemlig pakt.

Peña är favorit till segern och leder med mellan sex och arton procentenheter i opinionsmätningarna. Men än är många väljare osäkra, och de som minns PRI:s auktoritära styre varnar för ökad korruption och maktmissbruk.

– Sedan demokratiseringen år 2000 har jag alltid röstat på högerpartiet PAN. Men dess kandidat Josefina Vázquez verkar vara chanslös nu. Så jag har bestämt mig för att taktikrösta på vänsterns López Obrador, för att hindra PRI från att komma till makten, säger Fabiola Kun.

Hon är långtifrån ensam om det. De senaste veckorna har vänsterkandidaten Andres Manuel López Obrador knappat in på Peña, samtidigt som hashtags som #PanistasConAMLO (”PAN-sympatisörer som stöder AMLO”) blivit vanliga på sociala nätverk. Hur stort taktik­röstandet kommer att bli är oklart – men valet är långtifrån avgjort.

– López Obrador har en poäng i att man måste bekämpa fattigdomen för att komma åt maffiavåldet. Många av de unga män som lockas till att arbeta som kriminella gör det bara för pengarna. De kan få 5 000 pesos (2 500 kronor) per vecka för att bara hålla vakt i ett gathörn. Det är betydligt mer än de kan tjäna på hederliga jobb, säger Lilia Marquez.

López Obrador är liksom Peña en politiker som väcker starka känslor. När han och hans anhängare blockerade paradgatan Reforma i Mexico City för sex år sedan i protest mot påstått valfusk fick han en stämpel som bråkmakare – och än i dag är många i medel- och överklassen skeptiskt inställda till honom.

– Segraren blir troligen den som skrämmer medelklassen minst. Det är ett tydligt mönster i mexikansk politik numera. År 2000 var det i första hand medelklassen som röstade bort PRI från makten. Och 2006 satte den stopp för López Obradors första försök att nå presidentposten, säger Dennis Gilbert, professor i sociologi vid Hamilton College i USA, till DN.

Indirekt har López Obrador draghjälp av en studentrörelse som växt fram de senaste veckorna och som kallas för #Yosoy132 [mer om den här]. Den är partipolitiskt obunden, leds av ungdomar ur medel- och överklass och har udden riktad mot Peña och PRI.

– Det är ett problem att många i vår generation inte minns hur det var under PRI:s styre. Samtidigt är många mediers rapportering grovt snedvriden, säger den 22-årige Efrén Trejo, en av medlemmarna i studentrörelsen.

Nyligen publicerade den brittiska tidningen The Guardian dokument som tycks visa att tv-kanalen Televisa tagit emot mångmiljonbelopp från Enrique Peñas stab i utbyte mot förmånlig nyhetsrapportering. Uppgifterna förnekas av Televisa, men har gett studentrörelsen vind i seglen.

Nu hoppas Efrem Trejo och de and­ra i YoSoy132 kunna förhindra valfusk.

– Vi har fått in rapporter om att PRI erbjuder upp till 3 000 pesos (1 500 kronor) till den som kan rekrytera tio personer som lovar att rösta på partiet. Men vi har organiserat flera tusen valobservatörer som kommer att försöka dokumentera alla tänkbara oegentligheter. Målet är att valet ska bli så fritt och rättvist som möjligt.

Erik de la Reguera

Valet avgörs i en omgång

Enrique Peña, 45, före detta guvernör i delstaten Estado de Mexico (Mexico CItys folktäta ytterområden). Kandidat för partiet PRI, som satt vid makten i 71 år under 1900-talet. Lovar ökat stöd till landets fattiga.

Andres Manuel López Obrador, 59, center-vänsterkandidat som tidigare har varit borgmästare i Mexico City. Var en hårsmån från att segra i presidentvalet 2006. Vill satsa på infrastrukturprojekt för att skapa arbeten och tillväxt.

Josefina Vázquez, 50, regeringspartiet PAN:s kandidat och tidigare utbildningsminister. Konservativ i moralfrågor. Vill fortsätta offensiven mot maffian och stärka polisväsendet.

Gabriel Quadri, 57, före detta företagare med utpräglat liberal profil. Är den enda av kandidaterna som förespråkar en legalisering av droger som ett sätt att bekämpa maffian. Anses ha nära band till den korrupta fackförenings­bossen Elba Esthér Gordillo.

I Mexiko hålls bara en valomgång. Den sittande presidenten Felipe Calderón får enligt författningen inte ställa upp till omval.

Publicerat i DN den 1 juli 2012.

Continue reading