Latinamerika följer valet med intresse

MEXICO CITY. Folkomröstningen om en legalisering av marijuana i Kalifornien följs noga i Mexiko och resten av Latinamerika. Efter fyra decennier av krig mot knarket växer kraven på en kursändring av politiken – men många lokala eliter vill ha klartecken från USA först.

Att Kalifornien röstar om en legalisering på De dödas dag i Mexiko är en händelse som ser ut som en tanke. För det är här, söder om den 300 mil långa gränsen till USA, som det amerikanska drogförbudet i dag kräver sin högsta tribut.

På fyra år har minst 28 000 människor dödats i kartellernas krig om smugglingsrutterna till USA. Under tiden ruttnar staten sönder inifrån när maffian köper beskydd för de pengar den fått från amerikanska konsumenter av kokain, metamfetamin, heroin och – inte minst – marijuana.

Ända sedan 1940-talet har Mexiko varit USA:s främsta leverantör av marijuana. Men aldrig har våldet varit värre än nu. Bara den senaste veckan har sex massakrer ägt rum i landet.

President Felipe Calderón har militariserat stora delar av landet med stöd av USA. Men nu stämmer han in i den kritik som Colombias president Juan Manuel Santos riktat mot amerikansk ”inkonsekvens”:

– Hur ska jag kunna säga till en bonde i mitt land att han måste fängslas om han odlar marijuana när det är lagligt att tillverka, sälja och konsumera samma produkt i den rikaste delstaten i USA?

Men bakom denna kritik finns också ett egenintresse.

Kriget mot knarket har inte bara varit en kamp mot produktion och smuggling av hälsovådliga substanser. Lika ofta har det rört sig om ett sätt att främja USA:s geopolitiska intressen.

Vänskapligt sinnade eliter i Latinamerika har fått beskydd och kunnat sko sig på knarkkriget. Samtidigt har människorättsbrott från arméns sida ökat, i exempelvis Colombia, och det finns klara tecken på att samma sak håller på att ske i Mexiko.

Dessutom är strömmen av dollarsedlar från USA en inte obetydlig intäktspost, enbart i Mexiko tros tio miljarder knarkdollar tvättas vita varje år.

Och även om en legalisering av marijuana i Kalifornien sannolikt bara skulle påverka detta flöde marginellt, så växer nu en misstanke i Latinamerika om att detta kan bli första steget mot legal tillverkning och försäljning i hela USA.

Erik de la Reguera

Publicerad i Dagens Nyheter den 1 november 2010.

Continue reading

Klar seger för Dilma Rousseff i Brasilien

MEXICO CITY. Världens femte största land, Brasilien, får sin första kvinnliga president. Det står klart sedan 62-åriga Dilma Rousseff fått omkring 56 procent av rösterna i gårdagens val, medan utmanaren José Serra stannade på cirka 44 procent.

Vid klockan 23.30 på söndagskvällen svensk tid hade 96 procent av rösterna räknats och Rousseff ett försprång på drygt tio procentenheter till socialdemokratiska PSBD:s kandidat José Serra. Valdomstolen TSE konstaterade att Rousseff vunnit valet.

Den 62-åriga Dilma Rousseff var under militärdiktaturen i Brasilien aktiv i radikala vänstergrupper, något hon greps, torterades och tvingades sitta fängslad under tre år för.

Under 2000-talet har hon mest gjort sig känd som karriärbyråkrat och en nära förtrogen till den avgående presidenten Lula da Silva.

Söndagens valseger har hon till stor del Lula att tacka för.
Dennes skyhöga popularitetssiffror – över 80 procent tycker att Lula har gjort ett bra jobb – har lett till att Rousseff kunnat klättra från ett mycket svagt utgångsläge till den triumf som nu kommer att krönas den 1 januari, då hon övertar presidentposten från sin gamle chef.

Valet följdes inte bara uppmärksamt i Brasilien, utan även i de andra medlemsländerna av Sydamerikas regionala samarbetsorganisation Unasur. Brasilien är den givna stormakten i Sydamerika och det var nog många av de mer radikala vänsterledarna i regionen som drog en lättnadens suck i går kväll. Bland dem Venezuelas president Hugo Chávez, som var en av de första att gratulera Rousseff.

De ideologiska skillnaderna mellan Chávez socialism och Lulas mer marknadsanpassade reformism till trots råder ingen tvekan om att de senaste årens samarbete i Sydamerika till stor del varit den brasilianska diplomatins förtjänst. Med Rousseff vid makten väntas nu den politiken fortsätta.

Erik de la Reguera

Publicerad i Dagens Nyheter den 1 november 2010.

Continue reading