Rödakorsemblem användes vid fritagning av Betancourt

CUERNAVACA. Colombias president Álvaro Uribe erkände på onsdagen att Internationella rödakorskommitténs emblem användes – i strid mot Genèvekonventionen – vid fritagningen av Ingrid Betancourt för två veckor sedan.

Erkännandet kom sedan TV-kanalen CNN visat tidigare okända bilder från fritagningen, där Rödakorsemblemet syns på en armbindel som en av de förklädda soldaterna bär. Den helikopter som transporterade bort fångarna från Farclägret är på bilderna märkt med en annan logotyp, som tillhör en tidigare okänd spansk hjälporganisation.

Avslöjandet kan bidra till att förklara varför gerillasoldaterna lämnade ifrån sig sin värdefulla gisslan så lättvindigt. Tidigare har den colombianska regeringen gjort gällande att den lyckats lura gerillan framförallt genom att klona Farcledaren Alfredo Canos satellittelefonnummer och härma hans röst.

Otillbörligt användande av Röda korsets emblem kan enligt Genèvekonventionen räknas som en krigsförbrytelse.

– Vi beklagar det inträffade, sade president Uribe, som dock hävdade att beslutet om att använda Rödakorsemblemet togs av “ett nervöst underbefäl”.

Erik de la Reguera

DN 2008-07-17

http://www.dn.se/nyheter/varlden/rodakorsemblem-anvandes-vid-fritagning-av-betancourt-1.701507

Continue reading

Farc avvisar fredssamtal

CUERNAVACA. Den colombianska Farcgerillan avvisar i ett brev förhandlingar med president Álvaro Uribe. I stället vill gerillan ha ett möte på tu man hand med Nicaraguas president, den förre gerillakommendanten Daniel Ortega.

Beskedet kom på tisdagskvällen i ett öppet brev som skickats till TV-kanalen Telesur och undertecknats av Farcs högsta ledning.

“Vi såg alltid ett fångutbyte som första steget på vägen mot fredssamtal, men det har med all tänkbar tydlighet visat sig att gringon inte har programmerat president Uribe för vare sig fångutbyte eller fred.

Bara en ny och i sanning demokratisk regering, som växt fram ur en stor, nationell överenskommelse, skulle kunna återuppta sökandet efter en politisk lösning på den sociala och väpnade konflikten i Colombia”, skriver Farc i brevet, som är daterat till den 26 juni, några dagar före den dramatiska fritagningen av Ingrid Betancourt och fjorton andra av gerillans fångar.

Colombias regering har efter fritagningen uppgett att den försökt kontakta gerillans ledare för att inleda förhandlingar. Men om Farcs misstänksamhet mot Uribe var stor tidigare, har den knappast minskat sedan fritagningen.

Erik de la Reguera

DN 2008-07-16

http://www.dn.se/nyheter/varlden/farc-avvisar-fredssamtal

Continue reading

Argentinska bönder pressar Kirchner

CUERNAVACA. Hundratusentals argentinare demonstrerade på Buenos Aires gator på tisdagen i en politisk kraftmätning mellan president Cristina Kirchner och hennes motståndare i bondeorganisationerna i landet.

Omkring 95.000 människor samlades utanför parlamentsbyggnaden i Buenos Aires för att visa president Kirchner sitt stöd inför den omröstning om ett antal skattehöjningar som väntas äga rum i dag, onsdag, i senaten.

Går omröstningen Kirchers väg kan den sätta punkt för de senaste månadernas konflikt med bönderna. Om inte, riskerar hon att tvingas avgå.

Sedan början av året protesterar lantbrukarna mot höjda exportskatter på främst soja, den gröda som blivit deras viktigaste inkomstkälla på grund av snabbt stigande världsmarknadspriser.

Regeringen vill använda skatteintäkterna för att “omfördela lantbrukets rikedomar”, men kritikerna menar att de slår främst mot små- och medelstora bönder.

En inte obetydlig del av medelklassen har gett bönderna sitt stöd, något som märktes också på tisdagen, då omkring 225.000 människor deltog i oppositionens manifestation i stadsdelen Palermo i Buenos Aires.

Erik de la Reguera

DN 2008-07-16

http://www.dn.se/nyheter/varlden/argentinska-bonder-pressar-kirchner-1.588610

Continue reading

Chavez och Uribe i samtal om Farc-gerillan

CUERNAVACA. Mycket stod på spel när Venezuelas president Hugo Chávez och hans colombianska kollega Álvaro Uribe möttes bakom stängda dörrar sent på fredagskvällen. Vid toppmötet stod Farcgerillans framtid sannolikt högt på agendan.

”Maffiaboss”, ”USA-lakej” och ”terroriststödjare”.
Glåporden har haglat
de senaste månaderna mellan
presidenterna Hugo Chávez och
Álvaro Uribe. De båda har stått på
var sin barrikad och utbytt såväl
smädelser som regelrätta hot.
Men de senaste veckorna har tonen
förändrats. Hugo Chávez har
erkänt att han i vissa fall gått för
långt, och han kallar nu i stället
Uribe för sin ”broder”.
Nyligen riktade Chávez också
hård kritik mot Farcgerillan för att
den håller hundratals människor
fångna i djungeln. Det är en linje
som Chávez mentor, Fidel Castro,
drivit tidigare, men som de båda
vänsterledarna valt att tona ned
under de senaste månadernas diplomatiska
konfl ikt.
MÖTET MELLAN Chávez och Uribe
ägde rum på en oljeanläggning i
Venezuela och var offi ciellt avsett
att handla om förbättrade handelsförbindelser
mellan Colombia och
Venezuela. Men även om länderna
har ett avsevärt handelsutbyte på
omkring fem miljarder dollar per
år, så var det utsikterna för fredsförhandlingar
med Farc som väckte
mediernas intresse.
Inte minst sedan gerillan tidigare
under dagen meddelat att den
är fortsatt öppen för förhandlingar,
trots förra veckans dramatiska fritagning
av Ingrid Betancourt och
fjorton andra fångar – vilken enligt
Farcs ledning möjliggjordes av att
två gerillaledare begick förräderi.
Kommunikén utelämnade gerillans
gamla krav om att två kommuner
i södra delen av landet ska
demilitariseras inför eventuella
förhandlingar..
DET ÄR ETT AV FLERA tecken på att
fritagningen, liksom tre dödsfall i
Farcs högsta ledning, har förändrat
styrkeförhållandena i konfl ikten i
Colombia. Det märks också på att
den colombianska regeringen öppnat
för direkta samtal med gerillan,
väl medveten om att den skulle få
en stark förhandlingsposition i sådana.
Samtidigt är Hugo Chávez mån
om att hålla en lägre profi l gentemot
Colombia inför de viktiga lokalval
i november som i praktiken
kan avgöra hela hans bolivariska
projekts framtid. Möjligen hoppas
han även på att återfå den medlarroll
som han förlorade i november
förra året.

Erik de la Reguera

Fakta:
21 november 2007. Colombias
president Álvaro Uribe förklarar att
Hugo Chávez medling i konfl ikten
mellan Farcgerillan och Colombias
regering inte längre är önskvärd.
20 januari 2008. Chávez kallar
Uribe för en feg lögnare och maffi
aboss.
1 mars 2008. Efter en räd mot ett
gerillaläger på ecuadoriansk mark
säger sig Colombia ha hittat information
i beslagtagna datorer som
tyder på att Venezuela fi nansierar
Farc. Chávez förnekar det och
beordrar trupp till gränsen.
7 mars 2008. Ett toppmöte i
Santo Domingo minskar spänningen
och presidenterna skakar
hand med varandra.
3 juli 2008. Hugo Chávez
lyckönskar Álvaro Uribe till den
framgångsrika fritagningen av Ingrid
Betancourt och fjorton andra
Farcfångar.

DN 2008-07-12

Continue reading

Jakten på “Doktor Död” pågår för fullt i Patagonien

CUERNAVACA. En intensiv jakt på nazistläkaren Aribert Heim pågår sedan några dagar i södra Chile. Doktor Död, som Heim kallades i koncentrationslägret Mauthausen, har lyckats undandra sig rättvisan i över 60 år och är den som står högst på listan över ännu levande krigsförbrytare från andra världskriget.

Nya uppgifter som Simon Wiesenthalcentret kommit över tyder på att den ökände österrikiske läkaren Aribert Heim fortfarande är i livet och bor i Patagonien, i gränstrakterna mellan Chile och Argentina.

– Han lever. Troligen befinner han sig i södra Chile, nära staden Puerto Montt, sade Efraim Zuroff, chefen för Simon Wiesenthalcent­ret, när han i onsdags anlände till Chiles huvudstad Santiago för att möta landets polischef och inleda efterforskningar på plats.
Enligt Zuroff har de nya uppgifterna “stor potential”, men han ville inte dela med sig av några ytterligare detaljer innan han reste vidare till provinsen Patagonien. Om den nu 94-årige Heim grips och han befinns vara vid tillräckligt god hälsa för att kunna ställas inför rätta, skulle det innebära starten på den största rättegången mot en nazist på tre decennier.

Aribert Heim står högst på Simon Wiesenthalcentrets lista över efterlysta och ännu levande krigsförbrytare, framför allt på grund av de bestialiska experiment som han utförde på koncentrationslägerfångar under krigsåren.

Hans dotter bor sedan många år i Puerto Montt i Patagonien, och många nazistjägare misstänker att fadern också gömmer sig där.

Det förnekas dock av dottern, som tidigare sagt till chilensk polis att hennes far avled i cancer 1993. Men hon har inte kunnat visa upp någon dödsattest, vilket är ett måste om hon och hennes båda bröder ska kunna göra anspråk på de omkring nio miljoner kronor som finns på Aribert Heims olika bankkonton i Europa.

– Pengar har lett oss till krigsförbrytare tidigare. Låt oss hoppas att så sker igen, sade Efraim Zuroff vid onsdagens presskonferens.

Få individer har fått symbolisera sadismen i det nazistiska utrotningsmaskineriet såsom Aribert Heim, eller Doktor Död som lägerfångarna kom att kalla honom.

Vittnesmålen är många om hur denne 27-årige “läkare” torterade och utförde hundratals sadistiska experiment på sina patienter i koncentrationslägret Mauthausen i Österrike hösten 1941. Han var bara där i ett par månader men lämnade oförglömliga spår efter sig.

– Av alla läkarna i Mauthausen var doktor Heim den mest fruktade, sade Karl Lotter, en politisk fånge som överlevde.

Heim ska en gång fascinerat ha frågat en 18-årig judisk fånge hur denne kunde vara vid så god hälsa.

I stället för att behandla fångens såriga fötter bedövade han honom, skar sedan upp hans buk och plockade ut njurarna och kast­rerade honom, innan han högg av huvudet. Dödskallen använde han som brevpress.

Det är bara ett av hundratals exempel på till synes meningslösa övergrepp. Heim tjänstgjorde också bland annat i Ebensee, där han gjorde sig känd för att injicera bensin i fångars hjärtan för att sedan intresserat ta tiden på deras dödskamp.

Men hans historia är också historien om en omvärld vars överseende med krigsförbrytelserna varit betydande. Efter krigsslutet greps Heim men släpptes sedan snabbt av oklara skäl.

Han kunde i lugn och ro ägna sig åt gynekologi vid olika kliniker i Tyskland ända fram till 1962, då polisen slutligen efterlyste honom. Heim flydde till Sydamerika med hjälp av det nazistiska nätverket Odessa och har sedan dess lyckats undandra sig rättvisan, inte minst på grund av högt uppsatta vänner i kallakrigsårens militärregimer.

Såväl i Argentina, Chile som Paraguay och Brasilien har en rad kända nazister, bland annat Heims läkarkollega Josef Mengele, funnit en fristad.

Efter kalla krigets slut har dock dessa gömställen blivit allt färre och frågan är om den 94-årige Heim nu kan fly ännu en gång.

Erik de la Reguera

Fakta:

Simon Wiesenthalcentret är
baserat i Kalifornien, USA, och
grundades 1977 med det uttalade
syftet att arbeta för mänskliga
rättigheter. I praktiken har centret
dock ofta kommit att fungera som
”nazistjägare” och har genom åren
bidragit till att fl era tidigare högt
uppsatta nazister ställts inför rätta.
Centret har tagit sitt namn efter
den österrikiske judiske ingenjören
Simon Wiesenthal, som förlorade
många anhöriga i förintelsen.
Wiesenthal svor efter krigsslutet
att söka krigsförbrytarna med
ljus och lykta till dess att samtliga
ansvariga hittats och ställts inför
rätta.

DN 2008-07-11

http://www.dn.se/nyheter/varlden/jakten-pa-doktor-dod-pagar-for-fullt-i-patagonien

Continue reading

Risk för våldsdåd efter fritagning

ANALYS. Ingrid Betancourts fritagning förändrar den colombianska konfliktens styrkeförhållanden radikalt. Risken för en våldsam och smått desperat reaktion från gerillan är uppenbar. Men kanske blir det i slutändan just Betancourt – och väljarna – som avgör vilken väg Colombia ska ta i framtiden.

“Schackmatt”. Så kallades den listigt planerade militäroperation som tillsammans med en rejäl skopa tur ledde till att den förra presidentkandidaten Ingrid Betancourt och 14 andra ur Farcs stora gisslan kunde fritas utan att ett skott avfyrades i onsdags.

Gerillasoldaternas enorma blunder, då de lät sina viktigaste fångar flyga i väg i en helikopter full med förklädda regeringssoldater, berodde på att armén lyckats infiltrera Farc på hög nivå, samtidigt som gerillans bristfälliga kommunikationssystem gjorde det svårt att dubbelkolla den falska ordern.

Utöver de självklara humanitära vinsterna säger detta oss två saker: Farcgerillan har inte lyckats bygga upp sin interna kommunikation efter de hårda slag som den drabbats av de senaste månaderna. Och den nya ledaren för Farc efter Manuel Marulandas död, Alfonso Cano, kommer att få svårt att hålla samman en gerilla där misstron mellan ledarna ökar för varje avhopp, bakslag och misstanke om förräderi.

Samtidigt är fritagningen en enorm pr-framgång för president Álvaro Uribe, som pressats hårt på senare i tid i samband med en korruptionsskandal. Högsta domstolen har gått så långt som till att ifrågasätta Uribes segerval 2006, men presidenten kommer nu med största sannolikhet att få förnyad arbetsro.

Den stora vinnaren efter onsdagens fritagning är dock självklart Ingrid Betancourt själv. Hon har under sina sex år i fångenskap förvandlats till en symbol för allt det lidande som Farc åsamkat civila i Colombia: de cyniska kidnappningarna, de skrupelfria finansieringsmetoderna, utpressningarna, morden och kokainproduktionen.

Det var därför inte utan att många colombianer spärrade upp ögonen när Ingrid Betancourt klev upp på podiet med stadiga steg, iklädd komouflageväst och med ett lyckligt leende på läpparna.

“Tack, Colombia”, sade den förra presidentkandidaten med bestämd röst. Och landet tystnade, och lyssnade.

Betancourts tal till nationen antydde en vilja till försoning, trots de svåra påfrestningar som hon utsatts för av sina fångvaktare i djungeln. Och frågan är om inte Betancourt på det viset inledde sin presidentvalskampanj inför valåret 2010.

Hon kidnappades av Farc mitt under pågående valkampanj 2002, trots att hon då hörde till de politiker som tydligast tog avstånd från regeringens indirekta stöd till de fruktade paramilitärer som var gerillans värsta fiender.

I dag har hon gått från att ha varit en politiker med stöd bland främst liberala, miljömedvetna storstadsbor till att vara Colombias näst populäraste politiker, enbart överskuggad av den omåttligt populäre president Uribe.

Men om Uribe erbjuder en garanti för hårda tag mot gerillan, vilken försvagats påtagligt under hans sex år vid makten, så ses Betancourt som en garant för försoning och läkande. Det är inte omöjligt att väljarna om två år kommer att föredra en mittenkandidat som kan ena landet och leda en fredsprocess, särskilt om gerillorna försvagats tillräckligt för att en sådan verkligen ska vara realistisk.

Hoppet om fred kan dock snabbt skjutas i sank om Farc bestämmer sig för att, likt Sendero Luminoso-gerillan i Peru för ett par decennier sedan, inleda en terrorkampanj i städerna. Det som talar mot en sådan desperat reaktion är dock att Hugo Chávez och de andra vänsterledarna i regionen kommer att göra allt för att förhindra det.

Erik de la Reguera

DN 2008-07-04

Continue reading

Kanske ett avgörande slag mot gerillan

Fritagningen av Ingrid Betancourt, elva militärer och tre amerikaner ur Farcgerillans stora gisslan innebär ett hårt, ja, möjligen rent av avgörande slag mot gerillan. Samtidigt firar president Álvaro Uribe sin främsta militära framgång sedan han kom till makten 2002.

De som följt konflikten i Colombia under snart ett halvsekel har lärt sig att ta uttalanden om en nära förestående fred med en rejäl nypa salt. Men även den mest hårdhudade får svårt att inte höja på ögonbrynen efter onsdagens spektakulära militäroperation i provinsen Guaviare i sydöstra Colombia.

De exakta omständigheterna kring fritagningen av Betancourt är ännu okända. Men det var knappast en tillfällighet att operationen beordrades dagen efter tillkännagivandet av att ett franskt och ett schweiziskt diplomatsändebud mött Farcgerillans ledning, ett möte där just den sjukliga Betancourts öde stod högst på dagordningen.

Vad som sades vid det mötet blir nu kanske aldrig känt. Ingrid Betancourts nyvunna frihet innebär nämligen inte bara en ofantlig lättnad för hennes anhöriga, utan också en radikal förändring i styrkeförhållandena i konflikten.
Betancourt och de tre amerikanska medborgarna var Farcs viktigaste brickor i det cyniska spel som båda sidor i konflikten ägnar sig åt.

Fortfarande sitter omkring 650 människor fängslade i gerillans läger, men ingen av dem besitter den mediala lyskraft som Betancourt hade, och möjligheterna för Farc att få till stånd ett fångutbyte är därför nu närmast obefintliga.

Det mest troliga framtidsscenariot är nu att gerillan omgrupperar i sina kärnområden och lämnar alla tankar på dialog, allt medan regeringen fortsätter sin militäroffensiv.

Men den nya ledningen i Farc kan också försöka få till en frist genom att bjuda in till dialog, trots att president Uribes knappast kommer att nöja sig med något annat än total avväpning –och utan politiska eftergifter.

Erik de la Reguera

DN 2008-07-03

Continue reading