Tagged: import

BELFAST. Brittiska armén började på fredagen montera ned flera vakttorn i Nordirland. Det skedde som ett direkt svar på IRA:s deklaration om att rörelsen avslutar den väpnade kampen. Men på Belfast gator var reaktionerna avvaktande.

Mycket tyder på att den brittiska regeringen och ledningen för IRA har kommit överens om att på kort tid genomföra en rad åtgärder för att få fart på fredsprocessen i Nordirland.

På fredagen uppgav brittisk militär att åtta vakttorn ska stängas och monteras ned längs den irländska gränsen. Dessa arbeten inleddes omedelbart på flera platser.

– I ljuset av gårdagens utveckling, har polischefen och jag beslutat att ytterligare en minskning av säkerhetsprofilen är möjlig, sade den brittiske befälhavaren Reddy Watt.

Enligt uppgifter i brittiska medier är militärens avsikt att halvera sin truppnärvaro i Nordirland. Men protestantiska ledare är kritiska till beslutet. I Belfasts protestantiska förorter är många skeptiska.

– De har sagt det så många gånger förut. Vi får helt enkelt vänta och se, säger June Sherridan på väg till sitt arbete som vårdbiträde i den protestantiska stadsdelen Shankill i Belfast.

På husväggarna runt henne tronar muralmålningar med maskerade män som lovar kamp in i döden för unionen med Storbritannien.

– Om de verkligen skrotar vapnen så är det bra för alla, säger hon försiktigt och hastar vidare.

De flesta som DN pratar med på gatorna i arbetarstadsdelen Shankill är dock betydligt hårdare i sin kritik av IRA:s besked.

– Talet om avväpning är ett skämt, det går inte att lita på IRA, säger 18-årige Mark McFarlane, en av många arbetslösa ungdomar i Belfasts karaktäristiska tegellängor.

Inte långt därifrån, i den katolska arbetarstadsdelen Falls, är arbetslösheten i stort sett densamma som i Shankill. Men det finns vattentäta skott mellan områdena.
I Falls är nästan alla vi talar med positiva till beskedet från IRA.

– Jag välkomnar det. Men det kommer nog att dröja ett tag innan vi får fred på riktigt. Unionisterna verkar inte vilja bjuda till, säger Elisabeth Davis.

IRA:s politiska gren, Sinn Féin, vill få i gång en dialog med Ian Paisleys parti så snart som möjligt. Men denne kräver först en tydlig ursäkt från IRA:s sida för de cirka 1 700 mord som begåtts av rörelsen.

På fredagen gjorde därför Gerry Adams ett uttalande som möjligen kan tolkas som en ursäkt.

– Jag känner ånger och sorg över att så många människor förlorat livet de senaste 30 åren, sade han vid en presskonferens i Sinn Féins lokaler i Belfast.

Många knäckfrågor återstår att lösas i fredsförhandlingarna. Avväpningen måste säkerställas på ett sätt som övertygar protestanternas ledare.

IRA:s misstänkta kriminella verksamhet måste avslutas. Och katolikerna kräver att de IRA-medlemmar som tvingats i landsflykt ska få komma tillbaka hem.

Dessutom kräver den brittiska regeringen att Sinn Féin och IRA samarbetar med den lokala protestantiska polisen, vilket av historiska anledningar är mycket känsligt. I många katolska områden fungerar IRA som polis, åklagare och domare.

Claire McCartney är dock en av de katoliker som vill få ett slut på IRA:s styre. Hennes bror, Robert McCartney, blev för ett halvår sedan mördad i samband med ett krogslagsmål i Belfast. Cirka 15 män med kopplingar till IRA misshandlade brodern till döds efter att han försökt skydda en vän som råkat illa ut.

IRA-ledningen valde att tysta ned händelsen. Då beslutade sig Claire McCartney och hennes systrar för att gå till polisen.

– Men trots att det fanns massor av vittnen till händelsen trädde ingen fram. En del var rädda för att ha kontakt med polisen och andra blev pressade till tystnad av IRA, berättar Claire McCartney.

Systrarna vädjade genom medierna om rättvisa och efter ett tag trädde några vittnen fram. Nu har två män åtalats för mordet.

– Vi har fått ett enormt stöd av dem som bor här.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-30

LONDON. Med färska opinionssiffror i ryggen sade premiärminister Tony Blair på tisdagen att han inte tänker ge efter en tum i kampen mot terrorismen. Polisen hittade under dagen misstänkt sprängmedel i ett garage nära två av de jagade bombmännens hem.

Det var en självsäker Tony Blair som mötte världspressen på tisdagen. En opinionsundersökning gjord av tidningen The Times visar att premiärministern har ett kompakt stöd av britterna, hans popularitet har inte varit större på över två år och var tredje britt vill att han omprövar sitt beslut att avgå under denna mandatperiod.

- Vi kommer inte att komma åt det här problemet och dess orsaker förrän vi konfronterar terroristerna på varje tänkbar nivå – och då menar jag inte bara metoderna utan även deras idéer, sade Blair vid den drygt en timme långa presskonferensen.

Tidigare under dagen hade inrikesminister Charles Clarke träffat de båda oppositionsledarna, Michael Howard och Charles Kennedy, för att diskutera den kommande antiterrorlagstiftningen, som parlamentet kommer att få ta ställning till i oktober.

Howard och Kennedy sade sig i stort vara överens med regeringen, men de båda ställde sig dock tvekande till förslaget om att polisen ska få hålla en person fängslad utan någon formell anklagelse i upp till tre månader, mot dagens två veckor.

I sitt framträdande stod Tony Blair dock fast vid att förslaget ska bli verklighet. Han talade sig även varm för idén att förbjuda så kallad förberedelse och anstiftan till terrorism. Det kan innebära att det blir straffbart att sprida skriftlig eller annan information som stödjer terrorverksamhet.

- Attentaten 11 september fick mig att vakna. Vet ni vad jag tror är problemet? Att en stor del av världen somnade om igen, sade Blair.

Samtidigt fortsatte Scotland Yard jakten på de misstänkta männen bakom torsdagens attentatsförsök. I arbetarförorten Southgate i nordöstra London hittade polisen en misstänkt bombfabrik i ett garage nära det höghus där två av de misstänkta männen bodde fram tills nyligen.

När DN kommer fram till tolvvåningshuset i den sömniga betongförorten står tre gymnasiekillar utanför portuppgången och bläddrar vantroget i en tidning.

- Jag brukade spela fotboll med dem, de var riktigt bra, säger Bhavesh Gorani och ser med rynkad panna på bilderna av de misstänkta självmordsbombarna.

De båda jagade männen bodde i en lägenhet på nionde våningen i höghuset, där nu kriminaltekniska undersökningar pågår. Yasin Hassan Omar, 24 år, och Muktar Said-Ibrahim, 27, kom ursprungligen från Somalia respektive Eritrea, men Said-Ibrahim uppges ha fått brittiskt medborgarskap för ett par år sedan.

- Min familj bor två våningar under dem, på sjunde våningen. Men polisen har inte evakuerat oss än, säger Bhavesh Gorani lite oroligt och ser ut över de avspärrade garagebyggnaderna intill huset.

- Det var ett tag sedan jag såg dem sist. Men två andra män bor också där, säger han.

Sannolikt var det dessa båda andra män som polisen grep på måndagen med stöd i den rådande terrorlagstiftningen. De förhörs nu för att polisen ska få uppgifter som kan leda dem till de misstänkt ansvariga för bombdåden.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-26

LONDON. DN har träffat två ledande muslimska intellektuella i Storbritannien som riktar hård kritik mot polisens agerande i dödsskjutningen av den oskyldige mannen vid Stockwells tunnelbanestation. Händelsen har väckt bestörtning bland Londons muslimska befolkning, som nu fruktar att vem som helst kan råka illa ut.

När en av Storbritanniens största muslimska paraplyorganisationer håller konferens i moskén vid Regents Park är polispådraget massivt. Högerextremister har hotat med protester mot konferensen och kravallstaketen står klara. Utanför avspärrningarna står den församlade världspressen och huttrar i regnet.

Inne i moskén märks en påtaglig oro bland de moderata muslimska ledarna.

– De människor som är här i dag bör uppmuntras, inte angripas. De har bidragit mycket till det här landets kultur och de företräder en tredje väg som vill skydda ungdomar från brott, droger och extremism, säger Kemal Helbawi till DN.

Han är en av Storbritanniens ledande muslimska intellektuella och har en bakgrund som ledare för den oppositionella rörelsen Muslimska Broderskapet i Egypten. Den tredje väg han talar om är i dag en av de ledande strömningarna inom islam, inte minst bland ungdomar i västerländska nationer.

Dess förespråkare vill inte se en fullständig separation mellan religion och politik, då det anses vara ett kolonialt arv. Men de tar tydlig ställning mot wahabismen, den fundamentalistiska tolkning av koranen som inspirerat Usama bin Ladin.

Över en kopp te berättar Kemal Helbawi för DN att många i hans omgivning reagerat med bestörtning på dödsskjutningen vid Stockwells tunnelbanestation.

– När polisen dödade den där brasilianske pojken blev alla oroliga, säger han allvarligt.

– Polisen har inte rätt att döda folk utan en rättegång. Oavsett om det rör sig om en brottsling eller ej.

Han oroas över den tilltagande polariseringen i det brittiska samhället och dess följder för muslimska ungdomar.

– Skott mot oskyldiga ger extremisterna en ursäkt för sina dåd. Det blir svårare för oss som företräder en mellanväg att nå fram med vårt budskap när sådant här händer, säger han innan han hastar i väg till sin föreläsning.

Det brittiske framstående imamen Abusayeed, som också är ordförande i Islamiska shariarådet i Storbritannien, har lyssnat till vårt samtal med Kemal Helbawi.

– Om en ung hetlevrad man begår ett brott, så är det han som ska ges skulden för det. Inte som nu, när en hel folkgrupp ges skulden, säger han.

– Medierna i det här landet rapporterar på ett sätt som provocerar fram en fientlighet mot muslimer som grupp, säger Abusayeed, som också riktar kritik mot brittisk underrättelsetjänst.

– Det finns ett fåtal män som predikat hemska saker i minst sju åtta år. De är bannlysta från våra moskéer, men jag förstår inte att säkerhetstjänsten inte uppmärksammat dem långt tidigare.

Bakom honom strilar regnet ned över moskéns lökformade kupol. Innan han reser sig och går ser han allvarligt på mig.

– Dessa människor, bombarna, är inte sanna muslimer. I Koranen står det ordagrant att den som tar en oskyldig människas liv, också tar livet från hela mänskligheten.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-25

Zapatistgerillan har utmanat fotbollsklubben Inter på en vänskapsmatch. Den italienska klubbens lagkapten, Javier Zanetti, sade på onsdagen att han ser positivt på erbjudandet.

När zapatisternas talesman, den maskerade Subcomandante Marcos, i förra veckan skickade ett brev till ledningen för Inter, var det för att tacka för hjälp. Men han passade också på att utmana de italienska stjärnorna på en match i den mexikanska djungeln.

”Eftersom vi tycker om er, så lovar vi att inte göra allt för många mål”, skrev Subcomandante Marcos skämtsamt. Lagkapten Javier Zanetti uttalade på onsdagen stöd för idén, men Inters ledning har inte tagit något officiellt beslut om man ska låta sina spelare möta den mexikanska gerillans lag.

I väntan på klubbledningens beslut fortsätter zapatisterna sitt ”rigorösa träningsprogram” inför matchen, enligt Subcomandante Marcos.

Inter har i flera år haft kontakt med zapatisterna i den mexikanska delstaten Chiapas. Förra året var Inters Bruno Bartolozzi på besök i delstaten och lämnade då donationer till civila projekt i zapatisternas så kallade autonoma kommuner. Det rör sig om hälsovårds- och utbilbningsinsatser, men även stöd till idrottsutövande i byarna på landsbygden.

Det är främst fattiga indianer som är medlemmar i zapatistgerillan. Sedan 1994, då rörelsen gjorde väpnat uppror i delstaten och cirka 150 personer omkom i strider, har zapatisterna arbetat politiskt och byggt upp en civil struktur som konkurrerar med de existerande kommunerna i regionen.

Rörelsen kräver bättre levnadsförhållanden för Mexikos tio miljoner fattiga indianer och en reform av det politiska systemet.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-25

USA:s militär agerar på ett sätt som hotar rättssäkerheten för vanliga irakier. Det säger Maria Leissner, som under sex månader arbetat på plats i Bagdad. Med tiden har hon blivit allt mer kritisk till det hon ser som en amerikansk ockupation av landet.

Förre ambassadören och folkpartiledaren Maria Leissner har under de senaste månaderna arbetat för National Democratic Institute for National Affais (NDI), en stiftelse med nära band till det demokratiska partiet i USA. Hon har deltagit i arbetet med att bygga upp de nya demokratiska institutionerna i Irak, i nära samarbete med den amerikanska administrationen.

Men vid ett seminarium i riksdagen på onsdagen riktade hon skarp kritik mot den amerikanska regeringen.

-I jakten på den irakiska motståndsrörelsen riskerar USA:s trupper att utsätta vanliga irakier för övergrepp. Jag kom i kontakt med en man som gripits av amerikansk militär och hållits fängslad i över en månad. När han väl släpptes förklarades det med att det hade begåtts ”ett misstag”, sade Maria Leissner.

-Soldaterna kom mitt i natten. De kastade en granat, vars explosion krossade husets alla fönster. Sedan stormade de in i sovrummet, där den här mannen och hans fru låg och sov.

I samband med gripandet stals datorer och flera hundratusen kronor i kontanter, vilka ännu inte har återlämnats.

-Övergreppen hotar rättssäkerheten och kan leda till att fler irakier ger sitt stöd till terroristerna, säger Maria Leissner.

Utöver säkerhetssituationen är det den bristfälliga infrastrukturen som präglar vardagen i Bagdad. Telefonförbindelserna, elektriciteten och avloppet fungerar fortfarande dåligt och på sjukhusen råder brist på mediciner och personal.

Men det finns också tecken på att situationen förbättras i vissa avseenden. Att det nya parlamentet nyligen enades om att utse kurden Jalal Talabani till president och shiiten Ibrahim Jafaari till premiärminister innebär att den politiska låsning som tidigare lamslagit den lagstiftande församlingen nu fått en lösning.

-Utnämningarna visar att man kommit överrens om centrala punkter i den framtida författningen. Det står klart att Irak kommer att bli en federal stat och att någon typ av skrivning om att islam är en viktig källa för lagstifningen kommer att finnas med i grundlagen, sade Maria Leissner.

Men den våldsamma maktkamp som pågår i Irak kommer troligen att fortsätta. Maria Leissner menar att det var ett misstag att upplösa Iraks polis och militär efter invasionen.

-Det skapade ett tomrum som de amerikanska styrkorna inte förmådde fylla. I stället har kriminella grupper och terrorister kunnat dra fördel av situationen.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-24

Situationen i östra Uzbekistan var fortsatt spänd på måndagen. Uzbekisk militär har blockerat infarterna till staden Kara-Su sedan invånarna kastat ut de lokala ledarna och drygt 500 flyktingar har tagit sig över gränsen till Kirgizistan. Samtidigt hördes skottlossning i staden Andizjan.

Efter helgens hårda sammandrabbningar i Ferganadalen i Uzbekistan har många civila flytt österut. I staden Suzac i Jalalabad-regionen i grannlandet Kirgizistan har 560 uzbekiska flyktingar samlats i UNHCR:s läger.

– De flesta av dem är unga män, men vi har även tagit emot 84 kvinnor och ett tjugotal barn, säger FN-organets chef i Uzbekistan, Abdul Karim Gul, till DN.

Flyktingarna har flytt från staden Andizjan, där uzbekisk militär sköt skarpt mot demonstranter på fredagen, sedan ett väpnat uppror skakat staden. Uppgifterna om antalet dödsoffer i Andizjan varierar mellan 150 och 500, men siffrorna är svåra att kontrollera eftersom de uzbekiska myndigheterna spärrat av hela staden.

Enligt Abdul Karim Gul på UNHCR hördes sporadisk skottlossning i Andizjan under måndagseftermiddagen. De uzbekiska myndigheterna förefaller vara i färd med att genomföra massgripanden. Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax har minst 70 personer gripits för att ha “organiserat upproret” i Andizjan.

Samtidigt verkade situationen i gränsstaden Kara-Su förvärras. Invånarna i den lilla staden drev på lördagen bort de lokala myndigheterna och tände eld på polisstationen och kommunhuset.
Orsaken till det folkliga upproret i Kara-Su var, enligt BBC:s nätupplaga, att de lokala ledarna rivit broarna över gränsfloden till Krigizistan. Invånarna förlorade på det viset möjligheten att delta i den lukrativa gränshandeln, vilket är en central del i regionens ekonomi.

Broarna har under helgen återuppbyggts av stadsborna och situationen stabiliserats. Men uzbekisk militär ska på måndagsmorgonen ha spärrat av tillfartsvägarna till Karu-Su och skottlossning hördes i staden under natten till måndagen, enligt en utländsk diplomat i Kirgizistan som TT citerar.

UNHCR är försiktiga i sin kritik av den uzbekiska regeringen, men Abdul Karim Gul säger att fortsatta flyktingströmmar inte kan uteslutas, eftersom ”det beror på hur regeringen hanterar situationen”.

Krisen i östra Uzbekistan inleddes under natten till fredagen, då en mindre väpnad rebellstyrka attackerade en militärgarnison i Andizjan och befriade ett stort antal fångar ur ett högsäkerhetsfängelse i staden.

Den tidigare okända gerillan upprättade ett högkvarter i stadens kommunhus och tusentals stadsbor gick på fredagsmorgonen ut på gatorna för att visa sitt stöd för dem. De protesterade mot godtyckliga gripanden och krävde “demokrati, rättvisa och frihet”.

Uzbekisk militär omringade snabbt det torg där demonstranterna samlats och vid den militära stormningen tros flera hundra människor, många av dem civila, ha omkommit.

Presidenten Islam Karimov försöker upprätthålla goda relationer med såväl Moskva som Washington.
Men han har fått hård kritik för sitt sätt att hantera upproret i Ferganadalen.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-12