Category: Artiklar

Det har gått tre veckor sedan svensken Minas Al-Yousifi kidnappades i Irak. Nu höjs röster inom den svenska oppositionen som kräver att UD agerar och att regeringen öppnar ambassaden i Bagdad.

Minas Al-Yousifi, som varit försvunnen sedan den 28 januari, är partiledare för ett kristdemokratiskt parti i Irak. Hans kollega Göran Hägglund sade vid en presskonferens i går att han är mycket oroad över kidnappningen och att han förväntar sig att UD gör allt man kan för att få svensken fri.
– I det här fallet är det ett problem att Sverige inte har någon ambassadör på plats i Bagdad, sade Göran Hägglund.

Det håller folkpartiets riksdagsledamot Cecilia Wikström med om.
– Jag tycker att säkerheten har förbättrats tillräckligt för att det ska gå att öppna ambassaden, säger hon.

Cecilia Wikström är kritisk till UD:s förmåga när det gäller att hantera kidnappningar.
– I höstas såg jag med egna ögon hur UD:s tysta diplomati fungerar. Den var knäpptyst i fem månader i fallet med de fem barnen som fördes bort till Palestina. När jag åkte ner och träffade de palestinska myndigheterna kände de inte ens till fallet.
– UD har ingen metod, inget system för att hantera sådana här frågor, säger Cecilia Wikström.

På kristdemokraternas presskonferens medverkade också två av den kidnappade Minas Al-Yousifis vuxna barn. Varken de eller Göran Hägglund ville i går spekulera om vilka motiven för kidnappningen kan vara. Den enda direkta information de fått av kidnapparna är de krav som fadern i lördags läste upp i ett kort telefonsamtal.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-17

HSB gör nu gemensam sak med Svenskt Näringsliv och vill ha skatteavdrag för städning och andra tjänster i hemmet. – Vi måste hitta sätt att hjälpa de äldre som i dag inte kan få hjälp av hemtjänsten, säger Gun-Britt Mårtensson på HSB.

Fackförbunden Kommunal och Fastighetsanställda har gjort det – och nu även HSB. De går mot strömmen i den så kallade pig-
debatten och ser statligt subventionerade hushållstjänster som ett sätt att skapa arbetstillfällen och ge äldre tillgång till städning i hemmet.

– I våra bostäder lever 140 000 människor som är över 65 år. Vi är villiga att pröva alla vägar för att göra det möjligt för dem att bo kvar hemma, säger Gun-Britt Mårtensson, ordförande för HSB:s Riksförbund och tidigare tung ledamot i socialdemokraternas verkställande utskott.

Socialdemokraterna i Finland sitter med i den regering som 2001 gjorde det möjligt att få avdrag på kommunalskatten för köp av hushållstjänster. Än är inte försöket utvärderat, men det mesta tyder på att svartjobben har minskat och att antalet företag som utför lagligt hushållsarbete ökat. Inom den svenska arbetarrörelsen är det därför många som sneglar mot grannlandet.

– Om det visar sig att vi kan minska svartjobben så är vi positiva till skatteavdrag, säger Hans Öhlund, förbundssekreterare i Fastighetsanställdas förbund.

Men det finns också andra modeller som diskuteras. I Linköping har man sedan 1993 erbjudit alla över 75 år tvätt och städning genom kommunens hemtjänst. Inget biståndsbeslut krävs, utan de äldre tecknar helt enkelt ett avtal med kommunen som ger dem rätt till hjälp i hemmet. Priserna beräknas efter pensionärens inkomst, men för de flesta ligger priset för städning på cirka 120 kronor i timmen.

– Våra pensionärer omfattas av maxtaxan som alla andra, men trots det ligger vi inte högre när det gäller kostnader för hemtjänsten än vad andra kommuner gör, säger Elisabeth Wiman, planeringsledare i Linköpings kommun.

Det har funnits intresse i flera kommuner för Linköpingsmodellen, men oron för hur den stämmer överens med momslagstiftningen och likställighetsprincipen har hittills fått dem att avstå.

Vid ett seminarium som HSB och Svenskt Näringsliv arrangerade i går diskuterades även de system som man har använt sig av i övriga Europa. Förutom Finland har även Danmark, Tyskland, Frankrike och Belgien subventioner eller avdrag för tjänster i hemmet.

I Frankrikes fall har det lett till ökad sysselsättning och fler företag i tjänstesektorn. Men i Danmark har försöket blivit dyrt och inte lett till någon märkbar sänkning av priserna på tjänster.

Tyskland och Belgien använder sig av subventioner för att sätta långtidsarbetslösa i arbete.

Men hittills kan inget land i EU visa upp en minskning av svartjobben som en följd av avdrag eller subventioner. En av orsakerna till det tros vara att många av svartjobben utförs av personer som inte har uppehållstillstånd i landet.

I början av mars kommer den första utvärderingen av det finska försöket.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-24

Straffet för hembränning och langning höjs till som mest sex års fängelse. Det är några av de åtgärder som regeringen vill vidta för att hindra den ökande spritsmugglingen.

I dag är maxstraffet för olaglig tillverkning och försäljning av alkohol fyra års fängelse. Det vill regeringen nu höja till sex år, samtidigt som det lägsta straffet höjs från böter till sex månaders fängelse.

I straffskalan likställer det langning och hembränning med brott som våldtäkt och vållande till annans död.

– Avsikten med att höja straffen är att vi vill att polisen ska prioritera de grova alkoholbrotten. Vi ser mycket allvarligt på den organiserade brottslighet som har växt fram i södra och mellersta Sverige de senaste åren, säger folkhälsominister Morgan Johansson.

Regeringen vill också förbjuda förvaring av alkohol i vanliga affärer, sedan det blivit känt att flera butiksägare i södra Sverige sysslat med spritförsäljning under disk. Dessutom ger regeringen polisen möjlighet att ta spritlangares lastbilar i beslag. Även andra ”hjälpmedel” ska kunna beslagtas.

Lagförslagen, vars detaljer presenteras på torsdag, har nyligen godkänts av vänsterpartiet och miljöpartiet. De är i linje med de förslag som regeringens utredare Kent Härstedt lade fram i augusti. Men någon sänkt spritskatt är än så länge inte aktuell. Folkhälsoministern tror dock att frågan kommer upp i budgetförhandlingarna med vänsterpartiet och miljöpartiet.

– I längden kan vi inte ha en så hög alkoholskatt som i dag. Även om vi lyckas höja EU:s minimiskatt, så kommer vi ändå att ligga långt över våra grannländers skattenivåer, säger Morgan Johansson.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-14

Miljöpartiet vill skapa ett statligt stöd till landets kvinnojourer. I dag är kvinnojourerna beroende av kommunala bidrag för sin verksamhet, men bidragens storlek skiljer sig kraftigt åt mellan landets kommuner.

Inför vårens budgetförhandlingar kräver miljöpartiet att regeringen skapar ett statligt stöd på 100 miljoner kronor per år till kvinnojourerna.

– Jag tycker att det är pinsamt att det görs så lite från statligt håll för att hindra våldet mot kvinnor, inte minst i ljuset av den debatt som har varit på sistone, sade språkröret Peter Eriksson vid en presskonferens på onsdagen.
Miljöpartiets förslag innebär att Brottsoffermyndigheten får till uppgift att slussa pengarna vidare till kvinnojourerna. Men kvinnojourerna ska inte övergå i offentlig regi.

– Många av de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna gör det för att de vill vara anonyma och misstror myndigheterna. Därför är det viktigt att kvinnojourerna kan fortsätta arbeta oberoende. Vår tanke är att skapa en bättre ekonomisk bas för verksamheten, sade Peter Eriksson.

Kvinnojourerna är ideella föreningar som ger stöd åt utsatta kvinnor. I dag är deras verksamhet till stor del finansierad genom kommunala bidrag, men skillnaden mellan Sveriges kommuner är stor. En undersökning som gjorts av Nationella rådet för kvinnofrid visar att 68 kommuner inte ger några bidrag alls till kvinnojourernas verksamhet.

Totalt ger kommunerna 24 miljoner kronor i bidrag till kvinnojourerna, men genom en ändring i socialtjänstlagen vill miljöpartiet tvinga kommunerna att satsa betydligt mer på att förebygga våld mot kvinnor.

– Att staten ger pengar till kvinnojourerna får inte bli ett sätt för kommunerna att komma undan sitt ansvar, säger Peter Eriksson.
Även vänsterpartiet säger sig vilja införa ett statligt stöd till kvinnojourerna. Men justitieminister Thomas Bodström ville på onsdagen inte kommentera förslaget.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-02

Sedan 1994 har över 100 polisstationer stängts i Sverige. Justitieminister Thomas Bodström förklarar minskningen med polisens förändrade arbetssätt.

Vid en debatt i riksdagen på torsdagen kritiserade den folkpartistiske riksdagsmannen Torkild Strandberg regeringen för att dra in resurser för polisen.

Enligt en undersökning av riksdagens utredningstjänst har ett stort antal polisstationer tvingats lägga ner sedan 1994.

Undersökningen, som DN tagit del av, visar att antalet nedläggningar har tilltagit de senaste åren. Av de 106 polisstationer som stängts totalt sedan 1994 har 78 stycken försvunnit efter år 2000.

Thomas Bodström menar att nedläggningarna är en effekt av polisens ändrade arbetssätt.
– Polisens arbete i dag är mer effektivt och anpassat till den verklighet som råder. Jag har förståelse för att man låter små polisstationer som kanske bara är öppna en dag i veckan slås ihop med större stationer, sade justitieministern.

Han ställde sig också frågande till folkpartiets kritik om indragna resurser.
– Sedan 2001 har regeringen ökat polisens anslag med 2,1 miljarder. Dessutom utbildar vi 4.000 nya poliser under den här mandatperioden, sade Thomas Bodström.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-11

Regeringen och stödpartierna presenterade i går en rad åtgärder för att ersätta skogsägare som drabbats av stormen. Dieselskatten för skogsmaskiner sänks och en halv miljard kronor avsätts för att lagra stormfällt virke.

– Den akuta fasen är över. Nu gäller det att se till att timret kommer ut ur skogen, sade infrastrukturminister Ulrica Messing vid en presskonferens.

Regeringen sänker dieselskatten för skogsmaskiner i Götaland från januari i år och fram till och med den 31 december 2006. Det beräknas kosta 200 miljoner kronor.

Men det blir ingen sänkning av dieselskatten för timmerbilar.

– Vi har i stället valt att ge ett direkt stöd till drabbade skogsägare genom en skattereduktion, säger miljöpartiets representant Åsa Domeij.

Drabbade skogsbruk får därmed sänkt skatt med tio kronor per kubikmeter under åren 2005 och 2006, vilket kostar regeringen 400 miljoner kronor. Men skogsägarna är inte nöjda.

– Vi hade hellre sett en sänkt dieselskatt för timmerbilar. Våra avtal med åkerierna garanterar att en sådan sänkning skulle komma oss till del på en gång, medan den skattereduktion som regeringen föreslår inte får effekt förrän 2006 och då kan det vara för sent, säger Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna.

Regeringen avsätter en halv miljard kronor för lagring av virke, samtidigt som ban- och farledsavgifterna slopas för att göra transporter med tåg och båt billigare. Pengar avsätts också för underhåll av skogsvägar.

De åtgärder som regeringen och dess stödpartier tillkännagav i går kostar totalt 1,2 miljarder kronor under två år. Men än är det inte klart varifrån pengarna ska tas.

– Det enda vi har sagt är att det inte får tas från miljöanslaget, säger Åsa Domeij.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-04