Category: Artiklar

Michelangelo gör succé – igen. När British Museum i dag öppnar sin nya utställning med den gamle mästarens skisser har biljettförsäljningen redan slagit alla rekord.

Nittio skisser av allt från Michelangelos fresk i Sixtinska kapellet till studier av enskilda personer finns med i utställningen. Det är första gången sedan 1500-talet som skisserna samlas på ett och samma ställe.

Om man går efter biljettförsäljningen är förväntningarna skyhöga. Förhandsköpen av biljetter på Brittish Museum har nämligen slagit rekord de senaste veckorna.
Annons:

Men en sak är säker: Michelangelo hade själv inte uppskattat utställningen. Han var alltid noga med att aldrig visa sina skisser för utomstående.

Den bakomliggande tanken kan tyckas udda, men används än i dag av många makthavare och konstnärer: Genom att inte avslöja hur mycket arbete som verkligen låg bakom hans verk kunde Michelangelo göra anspråk på att vara ett gudabenådat geni, berättar den utställningsansvarige Hugo Chapman för The Times.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 23/3 2006.

ETA uppmanade på torsdagen folket i Baskien att stödja det politiska initiativ som separatiströrelsen nu förbereder. Eider Alkorta, en forskare i Baskien som DN talat med, tror att en folkomröstning om självständighet kan bli nästa steg.

I en kommuniké som publicerades på torsdagen i den baskiska dagstidningen Gara utvecklar ETA:s ledning sina tankar om den vapenvila som träder i kraft vid midnatt natten till fredagen.

Avsikten sägs vara att ”inleda en demokratisk process som genom dialog, förhandlingar och överenskommelser ska ge det baskiska folket möjlighet att besluta om sin framtid”.
Annons:

Ledningen för den terroriststämplade organisationen antyder också att ett mer definitivt steg är i sikte, nämligen ”att alla baskiska medborgare ska få yttra sig och ge sin röst om framtiden”.

Eider Alkorta, docent i statsvetenskap vid Universidad del Pais Vasco, tolkar det som att ETA vill genomföra en folkomröstning om Baskiens framtid.

– ETA har insett att konflikten inte kan lösas på gatorna eller genom bombattentat. Nu handlar det om att på allvar träda in i de demokratiska institutionerna och troligen även om att kräva en folkomröstning om självständighet, säger Eider Alkorta till DN.se.

ETA:s politiska gren Batasuna har tidigare ställt upp i valen till regionparlamentet, men sedan vägrat delta i dess arbete. Skälet har varit att separatistorganisationen inte sett parlamentet som en legitim företrädare för det baskiska folket. Den attityden måste sannolikt förändras om fredsförhandlingar ska kunna inledas med premiärminister Zapateros regering.

Johan Eriksson, som är forskare vid Utrikespolitiska Institutet i Stockholm, är dock skeptisk till tanken på en folkomröstning.

– En folkomröstning om självstyre för Baskien kommer helt enkelt inte att tillåtas av den spanska regeringen, säger Johan Eriksson.

Han menar att talet om ”demokratiska processer” visserligen kan tyda på att ETA:s attityd har förändrats, men samtidigt går det inte att komma ifrån att beslutet om en vapenvila tagits mot bakgrund av en krass verklighet.

De senaste åren har ETA försvagats både politiskt och militärt. Rörelsen har utfört ett tiotal attentat, men inga dödsoffer har krävts och samtidigt har flera av ETA:s ledare gripits. Stödet för rörelsen har också minskat bland dess kärntrupper i Baskien.

– Talet om demokrati är ganska ihåligt med tanke på organisationens historia. Jag tror att ETA inser att de i praktiken inte kan få ut så mycket mer än en amnesti av förhandlingar, säger Johan Eriksson.

Över 600 ETA-sympatisörer sitter fängslade i olika fängelser runt om i Spanien. Men en frigivning av dem är en känslig politisk fråga som premiärminister Zapatero inte kommer att hantera lättvindigt.

Oppositionspartiet Partido Popular (PP) och anhörigorganisationer till ETA:s offer väntas göra allt för att förhindra sådana eftergifter.
I Baskien mottogs ändå ETA:s besked positivt på torsdagen.
– Många här ser trots allt vapenvilan som ett första steg på vägen mot fred, säger Eider Alkorta.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 24/3 2006.

Bush-administrationen förbereder storskaliga flyganfall mot Iran och utesluter inte att taktiska kärnvapen kan komma att användas mot landet. Det uppger den undersökande journalisten Seymour Hersh, som citerar höga armékällor.

I en lång artikel i nya numret av tidskriften The New Yorker redogör den flerfaldigt prisbelönade Hersh för president Bush planer, så som de uppfattas av människorna runt honom.
Enligt en tidigare högt uppsatt underrättelseofficer ser Bush Irans president Mahmoud Ahmadinejad som en möjlig ny Adolf Hitler. ”Det är det namn används internt”, säger den anonyme officeren till Hersh.

Den amerikanske presidenten uppges vara beredd att till varje pris hindra Iran från att få tillgång kärnvapen. Och då handlar det inte i första hand om diplomati.
Annons:

”Vita huset tror att det enda sättet att lösa problemet är att byta ut maktstrukturerna i Iran – det betyder krig”, säger en hög rådgivare inom Pentagon.

En regeringsrådgivare bekräftar detta och säger att presidenten ser det som att ”han måste göra det som ingen annan president, varken demokrat eller republikan, skulle våga göra”. Enligt denne rådgivare vill Bush bli ihågkommen för ”det han gjorde för Iran”.

Planeringen av ett storskaligt anfall är därför i gång sedan flera månader tillbaka. Framför allt planeras för massiva flyganfall. Men eftersom flera av de civila kärnkraftsanläggningarna misstänks ha underjordiska rum där kärnvapen utvecklas så har delar av den amerikanska militärledningen föreslagit att så kallade taktiska kärnvapen ska användas.

Tanken är att vara helt säker på att slå ut all kärnvapenkapacitet i Iran. Men enligt Hersh källor rör det sig om en infekterad diskussion i Pentagon, där flera ledande militärbefälhavare hotat med sin avgång om planerna på en kärnvapenattack förverkligas.

De senaste veckorna har en rad utvalda senatorer dock informerats om Vita husets planerade flyganfall, uppger andra högt uppsatta källor till Hersh.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 9/4 2006.

LONDON. DN har träffat två ledande muslimska intellektuella i Storbritannien som riktar hård kritik mot polisens agerande i dödsskjutningen av den oskyldige mannen vid Stockwells tunnelbanestation. Händelsen har väckt bestörtning bland Londons muslimska befolkning, som nu fruktar att vem som helst kan råka illa ut.

När en av Storbritanniens största muslimska paraplyorganisationer håller konferens i moskén vid Regents Park är polispådraget massivt. Högerextremister har hotat med protester mot konferensen och kravallstaketen står klara. Utanför avspärrningarna står den församlade världspressen och huttrar i regnet.

Inne i moskén märks en påtaglig oro bland de moderata muslimska ledarna.

– De människor som är här i dag bör uppmuntras, inte angripas. De har bidragit mycket till det här landets kultur och de företräder en tredje väg som vill skydda ungdomar från brott, droger och extremism, säger Kemal Helbawi till DN.

Han är en av Storbritanniens ledande muslimska intellektuella och har en bakgrund som ledare för den oppositionella rörelsen Muslimska Broderskapet i Egypten. Den tredje väg han talar om är i dag en av de ledande strömningarna inom islam, inte minst bland ungdomar i västerländska nationer.

Dess förespråkare vill inte se en fullständig separation mellan religion och politik, då det anses vara ett kolonialt arv. Men de tar tydlig ställning mot wahabismen, den fundamentalistiska tolkning av koranen som inspirerat Usama bin Ladin.

Över en kopp te berättar Kemal Helbawi för DN att många i hans omgivning reagerat med bestörtning på dödsskjutningen vid Stockwells tunnelbanestation.

– När polisen dödade den där brasilianske pojken blev alla oroliga, säger han allvarligt.

– Polisen har inte rätt att döda folk utan en rättegång. Oavsett om det rör sig om en brottsling eller ej.

Han oroas över den tilltagande polariseringen i det brittiska samhället och dess följder för muslimska ungdomar.

– Skott mot oskyldiga ger extremisterna en ursäkt för sina dåd. Det blir svårare för oss som företräder en mellanväg att nå fram med vårt budskap när sådant här händer, säger han innan han hastar i väg till sin föreläsning.

Det brittiske framstående imamen Abusayeed, som också är ordförande i Islamiska shariarådet i Storbritannien, har lyssnat till vårt samtal med Kemal Helbawi.

– Om en ung hetlevrad man begår ett brott, så är det han som ska ges skulden för det. Inte som nu, när en hel folkgrupp ges skulden, säger han.

– Medierna i det här landet rapporterar på ett sätt som provocerar fram en fientlighet mot muslimer som grupp, säger Abusayeed, som också riktar kritik mot brittisk underrättelsetjänst.

– Det finns ett fåtal män som predikat hemska saker i minst sju åtta år. De är bannlysta från våra moskéer, men jag förstår inte att säkerhetstjänsten inte uppmärksammat dem långt tidigare.

Bakom honom strilar regnet ned över moskéns lökformade kupol. Innan han reser sig och går ser han allvarligt på mig.

– Dessa människor, bombarna, är inte sanna muslimer. I Koranen står det ordagrant att den som tar en oskyldig människas liv, också tar livet från hela mänskligheten.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-25

Zapatistgerillan har utmanat fotbollsklubben Inter på en vänskapsmatch. Den italienska klubbens lagkapten, Javier Zanetti, sade på onsdagen att han ser positivt på erbjudandet.

När zapatisternas talesman, den maskerade Subcomandante Marcos, i förra veckan skickade ett brev till ledningen för Inter, var det för att tacka för hjälp. Men han passade också på att utmana de italienska stjärnorna på en match i den mexikanska djungeln.

”Eftersom vi tycker om er, så lovar vi att inte göra allt för många mål”, skrev Subcomandante Marcos skämtsamt. Lagkapten Javier Zanetti uttalade på onsdagen stöd för idén, men Inters ledning har inte tagit något officiellt beslut om man ska låta sina spelare möta den mexikanska gerillans lag.

I väntan på klubbledningens beslut fortsätter zapatisterna sitt ”rigorösa träningsprogram” inför matchen, enligt Subcomandante Marcos.

Inter har i flera år haft kontakt med zapatisterna i den mexikanska delstaten Chiapas. Förra året var Inters Bruno Bartolozzi på besök i delstaten och lämnade då donationer till civila projekt i zapatisternas så kallade autonoma kommuner. Det rör sig om hälsovårds- och utbilbningsinsatser, men även stöd till idrottsutövande i byarna på landsbygden.

Det är främst fattiga indianer som är medlemmar i zapatistgerillan. Sedan 1994, då rörelsen gjorde väpnat uppror i delstaten och cirka 150 personer omkom i strider, har zapatisterna arbetat politiskt och byggt upp en civil struktur som konkurrerar med de existerande kommunerna i regionen.

Rörelsen kräver bättre levnadsförhållanden för Mexikos tio miljoner fattiga indianer och en reform av det politiska systemet.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-25