Category: Artiklar

Michelangelo gör succé – igen. När British Museum i dag öppnar sin nya utställning med den gamle mästarens skisser har biljettförsäljningen redan slagit alla rekord.

Nittio skisser av allt från Michelangelos fresk i Sixtinska kapellet till studier av enskilda personer finns med i utställningen. Det är första gången sedan 1500-talet som skisserna samlas på ett och samma ställe.

Om man går efter biljettförsäljningen är förväntningarna skyhöga. Förhandsköpen av biljetter på Brittish Museum har nämligen slagit rekord de senaste veckorna.
Annons:

Men en sak är säker: Michelangelo hade själv inte uppskattat utställningen. Han var alltid noga med att aldrig visa sina skisser för utomstående.

Den bakomliggande tanken kan tyckas udda, men används än i dag av många makthavare och konstnärer: Genom att inte avslöja hur mycket arbete som verkligen låg bakom hans verk kunde Michelangelo göra anspråk på att vara ett gudabenådat geni, berättar den utställningsansvarige Hugo Chapman för The Times.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 23/3 2006.

ETA uppmanade på torsdagen folket i Baskien att stödja det politiska initiativ som separatiströrelsen nu förbereder. Eider Alkorta, en forskare i Baskien som DN talat med, tror att en folkomröstning om självständighet kan bli nästa steg.

I en kommuniké som publicerades på torsdagen i den baskiska dagstidningen Gara utvecklar ETA:s ledning sina tankar om den vapenvila som träder i kraft vid midnatt natten till fredagen.

Avsikten sägs vara att ”inleda en demokratisk process som genom dialog, förhandlingar och överenskommelser ska ge det baskiska folket möjlighet att besluta om sin framtid”.
Annons:

Ledningen för den terroriststämplade organisationen antyder också att ett mer definitivt steg är i sikte, nämligen ”att alla baskiska medborgare ska få yttra sig och ge sin röst om framtiden”.

Eider Alkorta, docent i statsvetenskap vid Universidad del Pais Vasco, tolkar det som att ETA vill genomföra en folkomröstning om Baskiens framtid.

– ETA har insett att konflikten inte kan lösas på gatorna eller genom bombattentat. Nu handlar det om att på allvar träda in i de demokratiska institutionerna och troligen även om att kräva en folkomröstning om självständighet, säger Eider Alkorta till DN.se.

ETA:s politiska gren Batasuna har tidigare ställt upp i valen till regionparlamentet, men sedan vägrat delta i dess arbete. Skälet har varit att separatistorganisationen inte sett parlamentet som en legitim företrädare för det baskiska folket. Den attityden måste sannolikt förändras om fredsförhandlingar ska kunna inledas med premiärminister Zapateros regering.

Johan Eriksson, som är forskare vid Utrikespolitiska Institutet i Stockholm, är dock skeptisk till tanken på en folkomröstning.

– En folkomröstning om självstyre för Baskien kommer helt enkelt inte att tillåtas av den spanska regeringen, säger Johan Eriksson.

Han menar att talet om ”demokratiska processer” visserligen kan tyda på att ETA:s attityd har förändrats, men samtidigt går det inte att komma ifrån att beslutet om en vapenvila tagits mot bakgrund av en krass verklighet.

De senaste åren har ETA försvagats både politiskt och militärt. Rörelsen har utfört ett tiotal attentat, men inga dödsoffer har krävts och samtidigt har flera av ETA:s ledare gripits. Stödet för rörelsen har också minskat bland dess kärntrupper i Baskien.

– Talet om demokrati är ganska ihåligt med tanke på organisationens historia. Jag tror att ETA inser att de i praktiken inte kan få ut så mycket mer än en amnesti av förhandlingar, säger Johan Eriksson.

Över 600 ETA-sympatisörer sitter fängslade i olika fängelser runt om i Spanien. Men en frigivning av dem är en känslig politisk fråga som premiärminister Zapatero inte kommer att hantera lättvindigt.

Oppositionspartiet Partido Popular (PP) och anhörigorganisationer till ETA:s offer väntas göra allt för att förhindra sådana eftergifter.
I Baskien mottogs ändå ETA:s besked positivt på torsdagen.
– Många här ser trots allt vapenvilan som ett första steg på vägen mot fred, säger Eider Alkorta.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 24/3 2006.

Bush-administrationen förbereder storskaliga flyganfall mot Iran och utesluter inte att taktiska kärnvapen kan komma att användas mot landet. Det uppger den undersökande journalisten Seymour Hersh, som citerar höga armékällor.

I en lång artikel i nya numret av tidskriften The New Yorker redogör den flerfaldigt prisbelönade Hersh för president Bush planer, så som de uppfattas av människorna runt honom.
Enligt en tidigare högt uppsatt underrättelseofficer ser Bush Irans president Mahmoud Ahmadinejad som en möjlig ny Adolf Hitler. ”Det är det namn används internt”, säger den anonyme officeren till Hersh.

Den amerikanske presidenten uppges vara beredd att till varje pris hindra Iran från att få tillgång kärnvapen. Och då handlar det inte i första hand om diplomati.
Annons:

”Vita huset tror att det enda sättet att lösa problemet är att byta ut maktstrukturerna i Iran – det betyder krig”, säger en hög rådgivare inom Pentagon.

En regeringsrådgivare bekräftar detta och säger att presidenten ser det som att ”han måste göra det som ingen annan president, varken demokrat eller republikan, skulle våga göra”. Enligt denne rådgivare vill Bush bli ihågkommen för ”det han gjorde för Iran”.

Planeringen av ett storskaligt anfall är därför i gång sedan flera månader tillbaka. Framför allt planeras för massiva flyganfall. Men eftersom flera av de civila kärnkraftsanläggningarna misstänks ha underjordiska rum där kärnvapen utvecklas så har delar av den amerikanska militärledningen föreslagit att så kallade taktiska kärnvapen ska användas.

Tanken är att vara helt säker på att slå ut all kärnvapenkapacitet i Iran. Men enligt Hersh källor rör det sig om en infekterad diskussion i Pentagon, där flera ledande militärbefälhavare hotat med sin avgång om planerna på en kärnvapenattack förverkligas.

De senaste veckorna har en rad utvalda senatorer dock informerats om Vita husets planerade flyganfall, uppger andra högt uppsatta källor till Hersh.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 9/4 2006.

LONDON. De brittiska tabloidtidningarna är knappast kända för sin finkänslighet och goda smak. Men de vet vad som säljer. Och just nu säljer främlingsfientlighet i England.

”De kommer hit och får asyl, utbildning och bidrag. Hur tackar de oss? De försöker spränga oss i luften!” skriker Daily Mails svarta första sida på onsdagen. Intill texten tronar en stor bild på en av de misstänkta attentatsmännen.

Liknande rubrikval fanns i The Sun och flera av de andra tabloiderna.

Vardagen är tillbaka i London efter bombattentaten, men något har förändrats. Ilskan. Under den välkända brittiska artigheten dyker den upp när man minst anar det.

– Vi borde återinföra dödsstraff i det här landet, fräser en välklädd medelålders kvinna som bara sekunderna innan varit mildheten personifierad.

Hon är inte ensam om att känna vrede, ibland rent hat, mot de som dödat och lemlästat oskyldiga kvinnor och män.

Det är inte svårt att förstå den ilskan. Inte heller frustrationen över att ständigt behöva vara på sin vakt och skanna av medpassagerarna i tunnelbanan för att se om någon bär på en stor svart ryggsäck.

Men de som redan före bomddåden hade främlingsfientliga åsikter har sedan några veckor fått vatten på sin kvarn.

– Det har blivit värre sedan attentaten. När jag går längs gatan med min familj är jag rädd att någon ska komma fram och skada mig eller de jag älskar, säger Abdul-Rahman al-Helbawi.

Han är en ung imam som tar tydligt avstånd från extremism i alla former. al-Helbawi berättar att han och många i hans närhet blev oroade när de nåddes av nyheten om dödsskjutningen av en oskyldig brasiliansk man i fredags.

Nu har polisen och ansvarig minister bett om ursäkt, och premiärminister Tony Blair har sagt att det på intet sätt går att lägga någon skuld på den muslimska minoriteten som sådan.

Men polariseringen finns där, trots att London även fortsättningsvis är en av världens mest kosmopolitiska städer. Det är dock inget man pratar högt om. Särskilt inte i tunnelbanan.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-29

Försprånget i väljaropinionen krymper stadigt för favoriten i sommarens presidentval i Mexiko, Andres Manuel López Obrador. Det visar flera opinionsundersökningar.

Den socialdemokratiske kandidaten López Obrador, som tidigare varit borgmästare i Mexico City, får 30 procent av väljarsympatierna i en opinionsmätning som redovisas i måndagens upplaga av tidningen El Universal.

I mätningen får han bara tre procentenheter mer än sin främste utmanare, Felipe Calderón, som är kandidat för det konservativa högerpartiet PAN.

Det gamla maktpartiet PRI:s kandidat, Roberto Madrazo, får 22 procent av väljarstödet i undersökningen.

Även i en mätning som tidningen La Reforma redovisade på måndagen uppges López Obrador ha tappat mark sedan de olika kandidaterna inledde sina valkampanjer för några veckor sedan.
Den sittande presidenten, Vicente Fox, får inte ställa upp i valet, eftersom den mexikanska konstitutionen bara tillåter en mandatperiod per president. Valet äger rum den 2 juli.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 20/2 2006.