TEGUCIGALPA. En allt mer polariserad stämning rådde i Honduras huvudstad Tegucigalpa på torsdagen. Manifestationer genomfördes såväl av dem som stöder statskuppen, som av dem som kräver en återgång till demokrati. Undantagstillstånd infördes vissa tider på dygnet.
Fem dagar har nu gått sedan den demokratiskt valde presidenten Manuel ”Mel” Zelaya avsattes genom en statskupp i Honduras.
Nätterna i huvudstaden Tegucigalpa har blivit öde och tysta. DN anländer i skymningen, just som rädslan har börjat lägga sig som ett täcke över staden.
Utanför presidentpalatset ärmängder av soldater stationerade och bara någon enstaka graffitimålning med texten ”Zelaya, folket är med dig” minner om de protester som tidigare i veckan slagits ned med batonger, skarpa skott och tårgas.
Taxichaufförerna tackar den här kvällen nej till längre körningar, butiksbiträden drar ned affärslokalernas jalusier tidigare än vanligt och gatuförsäljarna packar ihop sina saker i all hast.
Vid klockan tio ligger staden i det närmaste öde. Bara de grönklädda männen med automatvapen skymtar förbi när de patrullerar gatorna i duggregnet.
Utegångsförbud har rått i Tegucigalpa samtliga nätter sedan statskuppen i söndags. Men i onsdags fick den nya regeringen i Honduras också parlamentets godkännande för att sätta flera av de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna på undantag.
Det innebär i praktiken att ett slags nattligt undantagstillstånd införts i landet. Under de timmar då utegångsförbudet gäller (för närvarande från klockan tio på kvällen till sex på morgonen) får polis och militär rätt att bryta sig in i personers hem utan husrannsakningsorder.
De kan också hålla folk fängslade i upp till 24 timmar utan brottsmisstanke.
Medborgarna förlorar sin föreningsfrihet, rätten att demonstrera, rätten till fri rörlighet, fri information och frid i sina hem.
Allt för att hindra våldsamma protester, menar den nytillsatte presidenten Roberto Micheletti.
Men de som stöder den avsatte presidenten Zelaya har med ens fått skäl att vara rädda om någon knackar på deras dörr.
– Det är uppenbart att det bara är en viss del av befolkningen som har förlorat sina rättigheter. Anhängarna till kuppmakarna fortsätter att demonstrera fritt på kvällstid, säger Eva Urbina, en av den avsatte presidentens anhängare, som vanligtvis arbetar för den svenska biståndsorganisationen Utan Gränser .
– Många här känner ändå ett stort moraliskt stöd från omvärlden. Vi har fortfarande hopp om att Zelaya ska kunna återvända till Honduras.
Det ultimatum som de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS ställde i onsdags kväll och som ger den nya regimen 72 timmar för att återinsätta Manuel Zelaya på presidentposten avvisades snabbt av den nya presidenten Roberto Micheletti.
Ingen lösning på konflikten tycks därför vara i sikte, och det trots att i stort sett hela världssamfundet har fördömt kuppen.
På torsdagen genomfördes båda sidor i konflikten manifestationer i Tegucigalpa. Många av Zelayas anhängare tågade mot kongressbyggnaden, där tungt beväpnad militär stod beredda att möta dem.
Men de senaste dagarnas demonstationer till stöd för kuppmakarna visar också att en del honduraner är nöjda med att ha blivit av med Zelaya, som anklagats för att ha polariserat landet och låtit Venezuelas president Hugo Chávez få för stort inflytande över utrikespolitiken.
De stora politiska partierna, Högsta domstolen, katolska kyrkan och mäktiga affärsintressen har allierat sig med militären mot Zelaya, så om han till slut med omvärldens hjälp lyckas återvända till presidetpalatset kommer han antagligen att få en svår sits under sitt sista halvår vid makten.
Men det skulle åtminstone vara en sits som räddar demokratin.
Erik de la Reguera
DN 2009-07-02
