BUENOS AIRES. Rysslands president Dmitrij Medvedev besöker på onsdagen Venezuela, där han bland annat väntas erbjuda hjälp med att bygga upp ett kärnenergiprogram. Samtidigt har en rysk flottstyrka anlänt, i vad som förefaller vara ett sätt för Ryssland att markera närvaro på USA:s "bakgård".
För första gången sedan kalla krigets slut befinner sig ryska krigsfartyg i Karibien. Den atomdrivna och robotbestyckade kryssaren "Peter den store" lade på tisdagen till i Venezuelas största hamn tillsammans med flera andra fartyg.
Flottstyrkan ska under den närmaste veckan delta i militärövningar tillsammans med Venezuelas flotta och flygvapen i de karibiska vattnen utanför La Guaira.
Såväl Rysslands regering som Venezuelas socialistiske president Hugo Chávez har betonat att övningarna inte ska ses som en provokation mot USA.
När Dmitrij Medvedev kommer på statsbesök på onsdagen tros han också ha med sig ett erbjudande om rysk hjälp vid byggandet av Venezuelas första kärnreaktor.
Detta kärnenergiprogram i det oljerika Venezuela sägs enbart ha civila syften, men liksom i fallet med Iran lär inte Washington se på det med blida ögon. Särskilt inte mot bakgrund av att Chávez har varit en ständig nagel i ögat för Bushadministrationen och dessutom har nära band till just Iran.
När Barack Obama på måndagen förklarade att "Irans planer på att utveckla kärnvapen är oacceptabla" ledde det också till kritik från Hugo Chávez:
- President Mahmoud Ahmadinejad hade skickat ett brev till Obama. Svaret blev respektlöst, Obama visade sig oförmögen att lämna klichéerna bakom sig och kom att låta som Bush. Det är mycket dåliga signaler, sade Chávez.
Vid det ryska statsbesöket tros också en rad andra avtal presenteras. Venezuela är redan en av den ryska vapenindustrins viktigaste kunder, men fler affärer sägs vara på gång.
Det statliga venezuelanska oljebolaget PDVSA ska dessutom bilda ett nytt konsortium tillsammans med flera ryska olje- och gasjättar, för framtida utvinning och raffinering.
Men det är den ryska flottans närvaro i Karibien som fångar mediernas strålkastarljus.
För trots att övningens betydelse spelas ned av USA:s utrikesdepartement, så talar amerikanska säkerhetsanalytiker ofta om en för landet strategisk zon i norra Latinamerika, där Mexiko, Centralamerika, Karibien och norra Sydamerika (läs: Colombia och Venezuela) ingår.
Det nyvunna ryska militära engagemanget på denna USA:s "bakgård" är därför svårt att se som enbart drivet av kommersiella intressen.
Putin och Medvedev höll länge en tydlig distans till Chávez antiamerikanska retorik, och det var inte förrän efter Georgienkrisen tidigare i år som närmandet mellan länderna inleddes - men då desto snabbare.
Många ryska analytiker ser flottans besök i Veneuzela som ett svar på den amerikanska närvaron på Kaukasus och planerna på att bygga baser för missilförsvar i Polen och Tjeckien.
Hugo Chávez vill sannolikt inte dras in för djupt i detta storpolitiska spel. Men samtidigt är han mån om att försvaga USA:s inflytande internationellt och förspråkar det han kallar en "multipolär världsordning".
Erik de la Reguera
DN 2008-11-26
