BOGOTÁ. Politiska mord och "försvinnanden" plågar Colombia, alltmedan regeringen och gerillorna verkar ha fastnat i en vedergällningslogik utan slut. Men på senare tid har hopp om en fredsprocess väckts till liv av en allians av civila organisationer som vägrar välja sida i konflikten.
– De är mördare! De hade ingen rätt att föra bort min son på det där sättet och begrava honom som en hund i en massgrav, säger Blanca Nubia med ögonen fyllda av tårar.
Hon tar ett djupt andetag och stryker försiktigt med handen över bilden på sin 19-årige son Julian.
Sista gången hon såg honom i livet var en söndagskväll för ett drygt år sedan.
– Han skulle träffa någon som erbjöd honom jobb. När han inte kom hem förstod vi att något hade hänt, för han hade bett mig hålla middagen varm, berättar hon.
Efter sex månader av ångestfylld väntan och många timmar på polisstationen i den fattiga Bogotáförorten Soacha fick Blanca Nubia och hennes familj slutligen besked: Julians kropp hade hittats i en massgrav utanför staden Ocaña, 70 mil norr om Bogotá. En armérapport slog fast att han varit medlem i ett gerillakommando. Och att han dödats i strid.
– Vi kunde inte tro att det var sant. Julian hade ju aldrig visat något intresse för politik! säger Blanca Nubia.
Sedan dess har hon kämpat för att få rättvisa. Tillsammans med anhöriga till ett tiotal andra unga män från Soacha, alla med liknande historier, fick hon i slutet av förra året medierna att uppmärksamma saken och en skandal av stora mått började rullas upp.
Det visade sig att Julian och de andra lockats i väg med löften om jobb och att de sedan avrättats av armésoldater och iklätts gerillauniformer. Allt för att den lokala militärledningen skulle kunna visa upp bättre statistik. Människorättsorganisationer menar att det inte rör sig om ett enskilt fall.
– Militärens utomrättsliga avrättningar har ökat kraftigt i hela landet sedan 2003. Det rör sig troligen om hundratals fall o ch det verkar finnas en systematik i tillvägagångssättet, säger Maria McFarland på Human Rights Watch till DN.
Hittills har förundersökningar inletts mot ett trettiotal militärer och landets arméchef har tvingats lämna sin post.
Marxist-leninistiska Farc fortsätter samtidigt att använda sig av kidnappningar och beskattning av kokainproduktion som finansieringsmetoder för sitt gerillakrig. Rekrytering av minderåriga och terror mot landsbygdsbefolkningen driver, tillsammans med de paramilitära gruppernas återkomst, tusentals på flykt varje månad.
I denna polariserade situation har ett löst sammanhållet nätverk av vänsterintellektuella, indianorganisationer och människorättsaktivister lyckats tända ett litet ljus av hopp.
”Colombianer för fred” kallar sig den grupp med senatorn Piedad Córdoba i spetsen som i en brevväxling med gerillorna krävt ett slut på kidnappningarna och tydliga steg mot en fredsprocess.
Deras argument är att Colombia inte kan följa med i den latinamerikanska vänstervågen så länge gerillorna för ett krig mot staten. Och kanske har budskapet nått fram, för den senaste tiden har flera kidnappade – bland dem svenske Roland Larsson – frigetts av gerillan. Men Álvaro Uribe, som tros vilja ställa upp till omval i nästa års presidentval och som blivit populär för sin offensiv mot gerillorna, har avvisat medlingen och stämplat Colombianer för fred som ”Farcs intellektuella gren”.
Försöken till dialog fortsätter dock.
– Nu hoppas vi att gerillan tar initiativ till ett fångutbyte. Men denna gång utan det krav på två demilitariserade kommuner som de ställt tidigare, säger Piedad Córdoba.
Erik de la Reguera
DN 2009-03-27
