MEXICO CITY. En domare i Chile har beordrat att omkring 120 före detta militärer som misstänks för hundratals politiska mord under Augusto Pinochets militärdiktatur ska gripas. Rättsprocessen är den mest omfattande sedan Chiles återgång till demokrati.
”Kvinnan var gravid. De gav henne elchocker för att få ur henne information. Jag höll ned henne medan de andra agenterna delade ut stötarna … hon var i dåligt skick när hon fördes tillbaka till cellen.”
Vittnesmål som det här, av en före detta anställd inom den fruktade säkerhetstjänsten Dina, har varit avgörande när undersökningsdomaren Víctor Montiglio bit för bit rekonstruerat vad som hände i de hemliga förhörscentraler som sattes upp efter militärkuppen i Chile 1973.
Det har inte varit lätt, eftersom offren i många fall inte har kunnat vittna.
Den kvinnliga fånge som nämns i vittnesmålet ovan avrättades av löjtnanten och ”sjuksystern” Gladys Calderón, vars makabra uppgift var att injicera fångar med cyanid innan de livlösa kropparna dumpades i havet.
Omkring 3 200 personer mördades på det och andra sätt under åren 1973–1990. Minst 50 000 utsattes för tortyr på grund av sina politiska åsikter.
Löjtnant Calderón finns nu bland de 120 exmilitärer som ska ställas inför rätta.
– Vi har utrett alla som var närvarande i förhörscentralerna, sade domare Montiglio till en lokal radiokanal på tisdagen.
Åtalet är det mest omfattande av sin sort i Chiles historia. Alla, från den dåvarande chefen för säkerhetstjänsten, Manuel Contreras, till vakterna som misshandlade fångarna, ska rannsakas. Hälften av dem har aldrig tidigare tvingats svara för sina handlingar i en domstol.
De flesta av de aktuella brotten begicks i samband med tre militära operationer, varav den mest kända är Operation Condor. Inom Condor samarbetade säkerhetstjänsterna i Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Paraguay och Uruguay i en urskillningslös jakt på vänstersympatisörer.
Många av dem som flytt sitt hemland fann sig därför med ens vara i livsfara i stora delar av Latinamerika. Det är en av förklaringarna till att omkring 30 000 chilenare valde att söka asyl i Sverige under juntaåren.
De två övriga operationerna gick under kodnamnen ”Colombo” och ”Conferencia”.
I den förstnämnda mördades 119 personer, medan de hårt censurerade chilenska medierna framställde det som att det rörde sig om uppgörelser mellan olika vänstergrupper.
Och under ”Conferencia” kidnappades och avrättades hela ledningen för kommunistpartiet i Chile 1976 – något som upprepades senare samma år i ”Operation Conferencia II”.
När Augusto Pinochet avled i december 2006 hoppades många militärer i Chile att landet skulle lägga detta mörka förflutna bakom sig. Inte minst eftersom Pinochet två veckor före sin död tog på sig allt politiskt ansvar för övergreppen.
Men då han aldrig kunde ställas inför rätta har de anhöriga till offren krävt att utredningarna ska fortsätta.
Hittills har omkring 711 säkerhetsagenter ställts inför rätta, var-av 51 avtjänar fängelsestraff och en rad andra fortfarande väntar på sina domar.
Erik de la Reguera
Bakgrund: Tusentals mördades under juntatiden
Generalen Augusto Pinochet kom till makten i Chile genom en militärkupp 1973, i vilken bland andra den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende miste livet. Pinochet fick stöd av CIA, som också fanns med i bakgrunden vid utvecklandet av de ökända förhörsmetoder som användes i säkerhetstjänsten Dinas tortyrcentraler.
Omkring 3 200 människor mördades och 50 000 utsattes för tortyr under diktaturåren 1973–1990. En av de vänstersympatisörer som utsattes för tortyr var Chiles nuvarande president, Michelle Bachelet.
Efter återgången till demokrati har en rad rättsprocesser inletts mot de ansvariga militärerna. Augusto Pinochet avled dock 2006, utan att ha hunnit fällas för sina brott.
Publicerad i Dagens Nyheter den 3 september 2009.
