MEXICO CITY. Fler än 28 000 människor har dödats sedan Mexikos president förklarade krig mot narkotikamaffian 2006. Senaste offret är Edelmiro Cavazo, borgmästare i staden Santiago. En rad tunga röster inom etablissemanget föreslår nu en legalisering av droger.
De senaste veckorna har kritiken mot president Felipe Calderóns krig mot maffian nått närmast stormstyrka i Mexiko. Han kan fortfarande räkna med USA:s stöd för sin strategi med att sätta in federala trupper i kampen mot brottsligheten, men i takt med att dödssiffrorna stiger har hans partikamrater i det konservativa partiet PAN börjat få kalla fötter.
Med 50 000 soldater på gatorna och mindre än två år kvar till nästa presidentval föreslog därför den förre presidenten Vicente Fox nyligen en radikal kursändring: en legalisering av tillverkning och försäljning av droger.
Förslaget och den följande debatten utspelar sig mot en dramatisk fond. I veckan hittades kroppen efter Santiagos borgmästare Cavazo dumpad vid en vägkant.
Mexiko håller i praktiken på att dras in i något som snart kan liknas vid ett inbördeskrig.
– Det är verkligen skrämmande. Tänk om någon i vår familj hade gått ut just när de höll på och dumpa kropparna! Vad hade de gjort med oss då? säger Issac Montero.
Han står och packar matvaror ur sin bil i en fattig förort till miljonstaden Cuernavaca, en dryg timmes färd från Mexico City. På en vägg femtio meter ned längs gatan är tre bokstäver klottrade: CPS.
Det är mördarnas signatur.
– Den där graffitin är det enda som finns kvar. Resten är bortstädat av rättsläkarna och polisen, säger Issac Montero.
De som sprejade de där bokstäverna tillhör knarksyndikatet Cartel del Pacifico Sur (Södra Stillahavskartellen). De var här i gryningen för en vecka sedan och lämnade en bil, en grå Cadillac.
I bilens öppna baklucka låg en blodig manskropp. Dess avhuggna huvud hade rullat i väg någon meter. Ytterligare en stympad manskropp hade slängts i vägrenen intill. I bilens baksäte låg en kvinnokropp med huvudet avsågat.
Över vindrutan var ett skynke utbrett med texten: ”Vi vet vilka ni andra är och kommer att hitta er. Numret ni ringde polisens tipstelefon från var 777 2 514779”.
I denna ödsliga förort har en rad makabra fynd gjorts på senare tid. En kvinna i en butik säger att ”det är hemskt, men det börjar nästan bli rutin”.
Ändå var det relativt nyligen som Cuernavaca drogs in i Mexikos knarkkrig, i december i fjol då en av landets mäktigaste maffiabossar Arturo Beltrán Leyva dödades.
Fram till dess hade Beltrán Leyva-familjen haft en närmast oinskränkt makt i Cuernavaca. Men efter dödsfallet delades organisationen i två fraktioner. Det har lett till att mordfrekvensen fördubblats i staden. Utvecklingen är talande.
För när en kartell försvagas av ett tillslag är alltid någon annan organisation beredd att gå in och ta över marknadsandelar. Följden blir en eskalerande våldsspiral.
– Vi går inte längre ut efter mörkrets inbrott. Polisen visar sig bara när de hämtar kroppar, säget Issac Montero innan han låser om sig.
Erik de la Reguera
Smuggling till USA gör legalisering poänglös
MEXICO CITY. Idén om en legalisering av droger kan ur ett svenskt perspektiv låta radikal. Men i Mexiko har tanken börjat slå rot på allvar.
För ett par veckor sedan publicerade den tidigare presidenten Vicente Fox ett drogliberalt manifest på sin blogg. Det har fått stöd av en rad tunga opinionsbildare, som författaren Carlos Fuentes och medieföretaget TV Aztecas ägare Ricardo Salinas Pliego.
De hoppas att det slopande av straffen för små droginnehav som drevs igenom förra året – då som ett sätt att frigöra resurser inom rättsväsendet – ska bli första steget mot att göra även produktion och försäljning av droger lagligt.
I första hand handlar det om att legalisera marijuana. Men även kokain finns med i diskussionen.
Till skillnad från de drogliberaler som hävdar individens rätt att bestämma över sin kropp är dock Vicente Fox och hans kolleger utpräglade pragmatiker.
De menar att om det går att försvaga maffian och minska våldet genom en legalisering, kan det vara värt att acceptera ett ökat antal missbrukare. En vanlig referens är förbudstiden i USA, då maffialedare som Al Capone växte sig starka genom illegal spritförsäljning – tills alkohol blev lagligt igen.
Än är en majoritet av Mexikos befolkning skeptisk. Oron för folkhälsan, liksom – åtminstone från katolska kyrkans sida – den ”moraliska förflackning” som skulle kunna följa väger tungt.
President Felipe Calderón har gått med på att inleda en nationell debatt, men invänder att hela idén är orealistisk.
– Så länge inte USA legaliserar, spelar det ingen roll om vi gör det, sade presidenten nyligen.
Han har en poäng i det. Den riktigt stora affären för maffian ligger i smugglingen till USA och Europa. Omkring 75 miljarder kronor tros ha tvättats vita i Mexiko förra året och större delen av dessa pengar smugglades från USA. En del kritiker påpekar att det därför borde utkrävas ett större moraliskt ansvar av droganvändare i rika länder.
Men efter 40 år av krig mot knarket måste det till betydligt mer än retorik från Barack Obama för att de som i decennier fått bära den tyngsta bördan ska börja tro på förändring.
Drogpengarna utgör förvisso ett välbehövligt tillskott i Mexikos ekonomi. Vissa menar att maffian aldrig kan besegras om inte även den finansiella delen av brottsligheten bekämpas.
Men den utbredda fattigdom som garanterar maffian dess arbetskraft och de få framgångarna i Calderóns krig har fått allt fler att söka efter en mirakellösning som inte slår mot ekonomin. En del ser denna lösning i en legalisering. Andra varnar för att det kan leda raka vägen till en katastrof.
Erik de la Reguera
Motståndarna oroliga för folkhälsan
En fullständig legalisering av droger innebär att samtliga produktionsled – från odling och tillverkning till distribution och försäljning – blir lagliga. Lagar reglerar hur, var och till vilka droger får säljas.
Legaliseringsförespråkare menar att detta skulle kunna slå undan benen på maffian och att skatteintäkter från försäljningen sedan skulle kunna slussas till missbrukarvård.
Kritiker invänder att konsekvenserna av ett sådant experiment är svårförutsägbara och att risken är stor att det leder till en allvarligt försämrad folkhälsa. Missbrukare skadar inte bara sig själva, utan också sin närmaste omgivning, menar de.
Då droghandeln är internationell krävs sannolikt att en legalisering sker i ett stort antal länder, vilket gör den än mer riskabel.
Publicerat i Dagens Nyheter den 20 augusti 2010.