Paris. Den radikale vänsterpolitikern Benoît Hamon blir Socialistpartiets kandidat i presidentvalet i Frankrike. Det återstår att se om han kan göra en lika remarkabel framryckning där som han lyckats med i vänsterns primärval.
Socialistpartiet i Frankrike har tagit ett rejält kliv vänsterut i och med segern för Benoît Hamon i söndagens primärval. Hamon fick omkring 59 procent av rösterna, långt före förre premiärministern Manuel Valls, som tillhör högerflygeln i partiet och bara fick omkring 41 procent av väljarstödet.
– Benoît Hamon är nu den kandidat som representerar vår politiska familj. Jag önskar honom lycka till, sade Manuel Valls i ett kort tal på söndagskvällen.
En kort stund senare klev Benoît Hamon upp på scen framför jublande anhängare.
– Min övertygelse är att när vi nu ställs inför en privilegierad, konservativ höger och en destruktiv extremhöger, har vårt land behov av en vänster som ser världen som den är, inte som den var, och som erbjuda en eftersträvansvärd framtid, sade Benoît Hamon.
Den 49-årige Hamon var fram tills nyligen relativt okänd i Frankrike. Han har varit ordförande för det socialistiska ungdomsförbundet MJS på 1990-talet, tillhör vänsterfalangen inom partiet och var under en kort period utbildningsminister – fram till 2014 då han lämnade regeringen i protest mot Manuel Valls högergir i den ekonomiska politiken.
I primärvalet har tonen mellan Valls och Hamon varit hård, för att inte säga bitter. Men Hamon tog tidigt initiativet genom en rad konkreta reformförslag.
Bland annat vill han minska antalet elever i alla skolklasser och skapa en antidiskrimineringspolis för att hjälpa unga med arabisk eller afrikansk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden. Det mest uppmärksammade förslaget är dock det om en medborgarlön, som först ska omfatta ungdomar mellan 18 och 25 år och sedan höjas till 750 euro och utvidgas till hela befolkningen.
Enbart denna sista reform beräknas kosta 350 miljarder euro, och Manuel Valls har gång på gång attackerat Hamon för att inte ha en tydlig finansiering av den, annat än lösa utfästelser om höjd förmögenhetsskatt och en framtida skatt på robotar.
Problemet för Valls är dock att han varit så nära associerad med den sittande socialistregering och dess dåliga facit: låg tillväxt och en arbetslöshet som envist hållit sig kvar kring 10-procentstrecket.
När DN på söndagen besökte en vallokal i det 20:e arrondisementet i Paris var det också tydligt att många väljare ville se ett nytt ansikte med nya idéer.
– Med det bagage Valls bar på efter tiden som premiärminister kunde jag inte rösta på honom. Jag tror och hoppas att Hamon kan samla vänstern runt sig och att vi kan få en vänsterkandidat som på allvar kan stå upp mot Marine Le Pen och Francois Fillon, sade den 26-åriga studenten Natacha Mahri.
När Benoît Hamon nu går in i valrörelsen inför presidentvalet i april gör han det i ett rejält underläge. Enligt en opinionsmätning som tidningen Le Figaro publicerade på söndagskvällen har Hamon stöd av 15 procent av väljarna, långt efter de främsta kandidaterna: Nationella frontens Marine Le Pen (25 procent), den traditionella högerns François Fillon (22 procent) och mittenkandidaten Emmanuel Macron (21 procent).
Dessutom har den radikala vänsterns Jean-Luc Mélenchon stöd av 10 procent. Benoît Hamon sträckte på söndagskvällen ut en hand till Mélenchon och De grönas kandidat Yannick Jadot, för att få dem att sluta upp i en gemensam satsning mot presidentposten.
Erik de la Reguera
