MEXICO CITY. När mexikanerna på söndag väljer ny president är den höga kriminaliteten och narkotikamaffians växande makt centrala frågor. Krav på hårda tag höjs från flera håll.

Samtidigt är avvägningen mellan brottsbekämpning och den enskildes rättigheter alltid en delikat balansgång i mexikansk politik. De båda ledande kandidaterna, socialdemokraten López Obrador och konservative Felipe Calderón, vet att frågan kan slå åt båda håll.

Det visar inte minst händelserna i San Salvador Atenco.
Annons:

- Titta här, och här, och här! De krossade alla fönstren, stack in sina gevär genom dem och sköt in tårgas i rummen. Vi fick kasta oss på golvet för att försöka skydda de små barnen, säger Gloria Espinoza Huerta och pekar mot de krossade rutorna som hon lagat med plastskynken.

- Poliserna hade inte någon husrannsakan, de bara gick in i huset och misshandlade mina tre vuxna söner, vände upp och ned på allt, slog sönder teven och stal de 5.000 pesos som jag hade lagt undan till svåra tider.

Hon ser sorgsen ut, där hon står utanför sitt lilla tegelhus i San Salvador Atenco, en förstad till Mexico City som under ett par dagar i maj skakades av kravaller till följd av en konflikt mellan ambulerande blomförsäljare och myndigheter.

Under den första dagens sammanstötningar skadades ett femtiotal poliser och en fjortonårig pojke sköts till döds. Även en 20-årig man avled senare av sina skador. Följande dag skickade delstatsregeringen flera tusen kravallpoliser till förstaden.

- De kom tidigt på morgonen, bröt sig in i en massa hus och grep folk överallt. En helikopter snurrade lågt över taken, säger Gloria Espinoza Huerta och gestikulerar mot den klarblå himlen.

Fler än 200 personer greps godtyckligt när polisen bröt sig in i hem, misshandlade människor som kom i deras väg och vandaliserade egendom.

Enligt Mexikos ombudsman för mänskliga rättigheter, som granskat polisinsatsen i en kritisk rapport, utsattes ett fyrtiotal kvinnliga fångar för kränkande behandling under fångtransporterna till häkten i Mexico City.

Minst sju kvinnor uppger att de våldtagits av poliser i bussarna och många fler utsattes för förnedrande behandling och misshandel.

Delstatsguvernören Enrique Peña Nieto vägrade till en början att överhuvudtaget diskutera eventuella felgrepp från polisens sida, men har nu pressats till att inleda en utredning, något som kan ses som ett tecken på att saker och ting har förändrats i Mexiko på senare år.

För samtidigt som polisövergrepp och korruption fortfarande tynger rättssystemet, så har ett antal oberoende och granskande institutioner byggts upp under president Fox år vid makten, bland annat det organ som ombudsmannen leder.

De båda ledande kandidaterna inför söndagens presidentval, Andres Manuel López Obrador och Felipe Calderón, är eniga om att mer måste göras för att stärka den mexikanska rättsstaten. Oavsett vem som segrar i valet väntar därför troligen en reformering av domstolsväsendet i angloamerikansk riktning, det vill säga med större muntliga inslag.

I dag sammanställs enbart skriftligt förundersökningsmaterial - enorma luntor som en domare sedan tar ställning till, ofta utan att överhuvudtaget ha träffat vare sig målsägande eller den åtalade. Systemet leder därför ofta till långa väntetider och korruption.

Men om samsynen är stor mellan kandidaterna när det gäller behovet av en reformering av rättssystemet, så är den desto mindre när det gäller brottsbekämpningen.

De senaste årens ökande kriminalitet och våldsamma uppgörelser mellan olika narkotikakarteller har fått det regerande PAN:s kandidat, Felipe Calderón, att lova hårda tag mot "buset", även om han har vissa svårigheter att förklara varför han skulle lyckas bättre än sin mentor Fox.

López Obrador hävdar i stället att grundorsaken till den höga brottsligheten är de stora inkomstklyftorna i landet, och han vill därför satsa på fattigdomsbekämpning. Hans kritiker pekar dock gärna på att brottsligheten sköt i höjden under hans år som borgmästare i Mexico City.

Erik Gustafsson

Knapp ledning för vänsterkandidaten

Presidentval hålls i Mexiko vart sjätte år och presidenten får enbart sitta en mandatperiod.

De tre kandidaterna inför söndagens val är konservative Felipe Calderón (PAN), socialdemokraten Andres Manuel López Obrador (PRD) och det gamla maktpartiet PRI:s kandidat Roberto Madrazo.

De senaste opinionsundersökningarna ger López Obrador en knapp ledning, tätt följd av Felipe Calderón.

Publicerat i DN den 29/6 2006.