Paris. ”Sparka honom!”, skanderade hundratusentals fackligt aktiva och vänsteraktivister i Paris, Marseille och flera andra städer i Frankrike på tisdagen. Adressaten: president Emmanuel Macron, vars planerade reformer av den franska arbetsmarknadslagstiftningen möter hårt motstånd.
Stora delar av Boulevard de l’Hôpital är fylld till brädden av en människomassa som långsamt rör sig mot Place d’Italie. Under fladdrande röda fanor och stora banderoller går 57-åriga Josiane Frat, en av de som har hörsammat centralorganisationen CGT:s uppmaning till ett dygns generalstrejk.
– President Macron tror att han kan pressa ned arbetslösheten enbart genom att göra det enklare att sparka oss arbetare – men det enda det kommer att leda till är att fler blir av med jobbet, säger Josiane Frat upprört.
Hennes 25-åriga dotter Leila Frat bryter in:
– Macron påstår att han varken är höger eller vänster. Men det han nu vill göra visar att han helt och hållet är en högerpresident!
Bakom generalstrejken och protesterna står en av de tre stora centralorganisationerna i Frankrike: CGT. Även övriga fack är dock kritiska till de ändringar i den franska arbetsmarknadslagstiftningen som
Macron har fått parlamentets tillstånd att driva igenom med förordningar.
Presidenten vill sänka kostnaden för arbetsgivare att säga upp nyanställda, öka antalet projekt- och visstidsanställningar och minska fackföreningars inflytande i små och medelstora företag.
Tillsammans med en successiv sänkning av bolagsskatten till
25 procent och en krympning av den franska offentliga sektorn med omkring 120 000 anställda, hoppas Macron att det ska få fart på det franska näringslivet – och trycka ned arbetslösheten, som ligger på höga 10 procent.
– Jag kommer inte att ge efter för påtryckningar från slöfockar, cyniker och extremister, sade Macron bestämt i helgen.
Uttalandet uppskattas inte av vänstersympatisörerna i demonstrationerna.
– Jag tycker att det är chockerande att någon i hans position i samhället kallar demonstrerande människor för ”slöfockar”. Det är verkligen otroligt ansvarslöst, säger Josiane Frat, som till vardags arbetar på ett ingenjörskontor.
Minst 60 000 personer deltog i tisdagens demonstration i Paris, enligt arrangörerna. Polisen uppskattade antalet till 24 000. Totalt i Frankrike uppskattas mellan 200 000 och 400 000 människor ha deltagit i protester.
Mindre sammanstötningar inträffade, men några större upplopp ägde inte rum. Många unga aktivister var dock på plats, som 17-årige Leo Fleury, som tillsammans med några vänner gått ut i ”strejk” på sin gymnasieskola. På hans plakat stod det: ”Slöfockarna är på gatan!”
– Den där så kallade flexibiliteten kommer inte att lösa någonting. Det enda som på allvar kan lösa någonting är en omfördelning av resurser i samhället, säger Leo Freury.
Den typen av åsikter är vanliga i Frankrike – och inte bara i demonstrationståg. Enligt en studie som citeras i den franska tidningen Le Monde har bara en tredjedel av fransmännen en liberal inställning till ekonomin. Såväl till höger som till vänster finns traditionellt en tro på behovet av en stark och aktiv stat – inte minst på arbetsmarknaden.
Emmanuel Macron är medveten om det. Varken han eller hans ministrar använder ordet ”liberal” för att beskriva sin politik; de talar hellre om behovet av förnyelse efter många år av vanstyre. Och han har stöd av många ekonomer, som pekar på den rigida franska arbetsrätten som ett hinder för tillväxt och jobbskapande.
På tisdagen lämnade Macron påpassligt Elyséepalatset för ett besök i Karibien, där flera franska territorier har drabbats hårt av orkaner de senaste veckorna. Det återstår att se om protesterna fortsätter när han återvänder.
En sak är dock säker: smekmånaden är över. Fyra månader efter presidentvalet har hans popularitetssiffror fallit från drygt 60 till under 40 procent.
I demonstrationståget i Paris möts vi av många bilder på president Macron – och det är långt ifrån några hyllningar. En grupp äldre män bär plakat med texten: ”Sparka honom”.
– Macron är som alla de andra politikerna, han står i storkapitalets tjänst. Han är emot oss fattiga, säger 66-åriga Michel Olzanka sammanbitet.
Fakta.
Fransk arbetsmarknadslagstiftning består av en mer än 3 000 sidor tjock lunta. President Macron vill bland annat införa:
Fler projekt- och visstidsanställningar.
Lägre ersättning för de som har sagts upp på felaktiga grunder – i synnerhet de som varit anställda mindre än två år.
På företag med mindre än 50 anställda ska fackföreningar bara få en plats vid förhandlingsbordet om hälften är organiserade.
På företag med mindre än 20 anställda ska arbetsgivaren kunna driva igenom långtgående ändringar genom en intern omröstning. DN
