PARIS. Ska en vänsterkandidat kunna ge Marine Le Pen och François Fillon en match om presidentposten i Frankrike? På söndag håller Socialistpartiet primärval för att utse sin kandidat – men uppförsbacken är brant och två tunga kandidater struntar helt i primärvalet.
Mouvement des Jeunes Socialistes – den franska motsvarigheten till SSU – har bokat den anrika klubben La Bellevilloise i norra Paris. Några hundra inbjudna ungsocialister ska få chansen att träffa de främsta kandidaterna i vänsterns primärval, som hålls på söndag.
– Och nu: Manuel Valls! ropar moderatorn medan musiken dånar i högtalarna.
Den förre premiärministern kliver upp på scenen och vinkar till åskådarna. Manuel Valls är det kanske mest kända ansiktet bland kandidaterna, och leder än så länge i opinionsmätningarna. Men de slappa, oengagerade applåderna avslöjar att han inte är ungsocialisternas favorit.
Uppe vid pulpeten ser han nästan lite besvärad ut.
– Valls står långt till höger i partiet. Och så saknar han utstrålning. Du ser ju, han liknar en maskin, stel och fyrkantig, lite som en robot, säger 22-årige Cédric Bayakissa, som kommer från departementet La Vienne i västra Frankrike.
Ungdomsförbundet är av tradition radikalare än socialisternas moderparti, och Valls kan räkna in starkare stöd bland de äldre i partieliten. Hittills har han dock haft påfallande svårt att entusiasmera gräsrötterna – för att inte tala om befolkningen i stort.
Det är inte enbart en fråga om Valls personlighet, utan också en direkt följd av att det franska socialistpartiet befinner sig i en djup kris.
Inför det presidentval som hålls i april är det den traditionella högerns kandidat François Fillon och extremhögerns Marine Le Pen som är klara favoriter. Båda har stöd av omkring 25 procent i opinionen – medan det regerande Socialistpartiet inte ens hunnit utse sin kandidat.
Ansvaret för det faller tungt på den sittande presidenten François Hollande, som väntade in i det sista med att bestämma sig för om han skulle ställa upp för omval eller ej. Hollande är mycket impopulär efter sina år vid makten, som präglats av svag tillväxt och en arbetslöshet som envist hållit sig kvar kring 10-procentstrecket.
Sedan 2012 har Socialistpartiet förlorat fler än 40.000 medlemmar. Även Valls, som var premiärminister fram till det att Hollande kastade in handduken i december, fläckas av detta facit.
Det märks inte minst när några av utmanarna i primärvalet äntrar scenen på La Bellevilloise.
Först ut är Vincent Peillon, en EU-parlamentariker som skriver kriminalromaner och extraknäcker som filosofilärare. Han får rungande applåder när han talar om vikten av att ena vänstern och mobilisera mot rasismen och det han ser som extremhögerns förljugna tolkning av republikens värderingar – något en del i publiken tolkar som en dold kritik av Valls uttalade stöd för burkiniförbud förra året.
Sedan anländer Arnaud Montebourg, en före detta minister som lämnade Hollandes (och Valls) regering i protest mot deras ekonomiska politik. Han talar om hur sparpolitiken orsakat landets problem, och hur det krävs investeringar för att få hjulen i gång. Även han får mer applåder än Valls.
Men den som möts av starkast jubel är Benoît Hamon. När han anländer förvandlas eventet för första gången till ett riktigt valmöte. Stående ovationer, flaggviftande och bravorop understryker Hamons rockstjärnestatus bland många av de unga socialisterna.
Den 49-årige Hamon har tidigare varit utbildningsminister och lovar nu max 25 elever i varje klass, en ”anti-diskrimineringspolis” för att få bukt med problemen på arbetsmarknaden och en medborgarlön: på sikt ska alla vuxna fransmän få 800 euro per månad, utan motprestation.
– Många säger att det där med medborgarlön är orealistiskt. Men jag tycker att det är en bra idé, och jag tror att det skulle kunna vara ett sätt att bekämpa de sociala orättvisorna, säger 19-åriga Anaï Rostaqi från Strasbourg.
Det största problemet för Socialistpartiet är dock inte polariseringen internt, utan att två starka, oberoende vänsterkandidater ställt sig helt utanför primärvalet.
Den förre ekonomiministern Emmanuel Macron har lanserat en oberoende kandidatur som nu har stöd av uppemot 20 procent av väljarna. Macron har medvind och tycks vara på god väg att muta in den politiska mitten, där Valls hade hoppats kunna positionera sig.
Betydligt längre ut till vänster – närmare Montebourg och Hamon – finns Jean-Luc Mélenchon, en tidigare socialist som säkrat det franska kommunistpartiets stöd. I likhet med Macron hoppar han över socialisternas primärval och Mélenchon har nu stöd av uppemot 15 procent av väljarna.
Om Valls eller någon av de andra socialisterna på allvar ska kunna utmana Le Pen och Fillon om segern senare i vår, krävs alltså inte bara en seger nu på söndag – utan också att de lockar tillbaka många vänstersympatisörer från Macron och Mélenchon.
I nuläget ser det allt annat än enkelt ut.
Erik de la Reguera
Fakta. Kandidaterna
Manuel Valls, före detta premiärminister som gjort sig känd för kontroversiella utspel. Uttalade stöd för förbud av baddräkten burkini i somras. Vill slå samman socialbidrag med andra bidrag och garantera en ”rimlig inkomst” på 600 euro för fattiga och unga mellan 18–25 år.
Arnaud Montebourg, tidigare ekonomiminister. Avgick i protest mot sparpolitik. Har profilerat sig som kritiker av Angela Merkels ekonomiska politik, och vill investera 100 miljarder euro för att ta EU ur krisen. Har hotat med förstatligande av företag som vill flytta utomlands.
Benoît Hamon, tidigare utbildningsminister. Lovar max 25 elever i varje klass, och max 20 elever i lågstadieklasser. Vill se krafttag mot diskrimineringen av personer med utländsk bakgrund. Föreslår medborgarlön på 800 euro, som på sikt ska omfatta alla.
Vincent Peillon, EU-parlamentariker. Filosofilärare och författare av kriminalromaner, med särskilt intresse för Frankrikes historia och separationen mellan religion och stat. Talar ofta om vikten att ena vänstern för att stå upp mot hotet från Nationella fronten.
Övriga kandidater: Sylvia Pinel, ordförande för Radikala vänsterpartiet (ett litet stödparti till Socialisterna), Jean-Luc Bennahmias, ordförande för ett annat litet vänsterparti och en kroniskt oförutsägbar debattdeltagare, och slutligen François de Rugy, som leder ett litet miljöparti.
Övriga vänsterkandidater
Utöver de sju kandidaterna i socialisternas primärval finns ytterligare flera vänsterkandidater som ställer upp direkt i presidentvalet i april. De starkaste namnen av dem är Emmanuel Macron, tidigare ekonomiminister, och Jean-Luc Mélenchon, radikal vänsterpolitiker som har stöd av bland annat kommunistpartiet.
Primärvalet
Socialistpartiet är det stora socialdemokratiska partiet i Frankrike. Söndagens primärval är öppet för hela vänstern, men i praktiken utser det Socialistpartiets kandidat i det franska presidentvalet som hålls i april.
Om inte någon får mer än 50 procent av rösterna nu på söndag, väntar en andra och avgörande omgång den 29 januari.
