PARIS. Valdeltagandet i den franska högerns primärval ser ut att bli oväntat. Vid lunchtid hade mellan 10 och 15 procent fler röstat än vid samma tid för en vecka sedan, då första valomgången hölls.
– Jag vill stoppa Fillon – han är värre än Sarkozy, säger väljaren Sadia Si Hocine till DN.
Utanför en skola på Avenue de Bouvines i 11:e arrondisementet i Paris strömmar välklädda väljare in och ut. De har ett tydligt val att göra, det mellan högerkandidaterna François Fillon och Alain Juppé.
Primärvalet avgör vem av dessa båda som ska representera den traditionella högern i nästa års presidentval i Frankrike.
– Jag har röstat på Alain Juppé. Han verkar inte lika hård som Fillon, särskilt i den ekonomiska politiken. Och jo, jag vet att Fillon är favorit – men det är märkligt, måste jag säga – jag undrar om folk har läst hans program, säger Christine Ouvrard, som till vardags arbetar som statstjänsteman.
Hon är en av de många anställda i offentlig sektor som skulle kunna beröras av François Fillons besparingsprogram. Han förslår en ”chockterapi” för att få fart på Frankrikes ekonomi och minska arbetslösheten, och vill kapa omkring en halv miljon jobb i offentlig sektor.
Hans utmanare, 71-årige Alain Juppé, vill också se besparingar i det offentligas utgifter, men inte lika stora som de som den 62-årige Fillon föreslår. De båda skiljer sig också åt i synen på invandring och homosexuellas rättigheter, där Juppé är mer liberal än Fillon.
– Juppé är för gammal, och han har ingen karisma. Jag röstade på Fillon, för han är mer dynamisk och vill utjämna skillnaderna mellan privat och offentlig sektor. Och så är det viktigt att lovar krafttag för att minska islamismen, för den är alldeles för utbredd, säger 74-åriga Michelinne Legavre när hon kommer ut från vallokalen.
I primärvalet krävs inte medlemskap i Republikanerna, utan alla får rösta som är myndiga franska medborgare. Samtliga väljare måste dock skriva under ett dokument där det står att de har republikanska värderingar ”i centrum eller till höger” och vill se ett maktskifte. Dessutom måste de betala två euro i avgift.
Det relativt flexibla regelverket har öppnat även för väljare som ofta röstar till vänster att delta. En av dem är Sadia Si Hocine.
– Jag lade min röst på Alain Juppé nyss – men mest för att stoppa François Fillon. Tidigare hade jag tänkt rösta om Nicolas Sarkozy gick till andra omgången. Men efter att ha läst på, insåg jag att Fillon faktiskt kan vara ännu farligare än Sarkozy, säger Sadia Si Hocine, och tillägger:
– Medan Sarkozy är en högerpopulist är Fillon övertygad ideolog. Han tror verkligen på sitt ekonomiska program. Och dessutom har han väldigt konservativa, traditionella åsikter i moralfrågor. För mig är han den sorts höger som ”luktar illa”, den som står allra närmast Nationella fronten, säger Sadia Si Hocine.
I de sista opinionsmätningarna leder Fillon med omkring 60 procent av sympatierna. Men stor oklarhet råder om valdeltagandet, eftersom det är första gången den traditionella högern håller ett primärval inför ett presidentval.
Omkring 4,2 miljoner fransmän deltog i den första valomgången, som hölls för en vecka sedan – oväntat många redan då.
När den omstridde expresidenten Nicolas Sarkozy slogs ut trodde en hel del franska analytiker att valdeltagandet skulle sjunka i andra omgången. Men vid lunchtid på söndagen hade alltså mellan 10 och 15 procent fler röstat än vid samma tid för en vecka sedan.
Den som segrar har goda möjligheter att bli Frankrikes nästa statschef. Vänstern utser sin kandidat i januari, men den nuvarande presidenten François Hollande är mycket impopulär. Hans premiärminister Manuel Valls har nu öppnat för att kandidera, men även han har låga popularitetssiffror.
Inom den traditionella högern ser man därför ultranationalistiska Nationella frontens ledare Marine Le Pen som det största hotet på vägen till Élyséepalatset.
Le Pen har just nu mellan 25–30 procents stöd i opinionsmätningarna och tippas kunna ta sig till andra omgången i nästa års val.
Erik de la Reguera
Publicerat i DN den 27 november 2016.
