PARIS. ”Mister Nobody” kallades François Fillon när han var premiärminister under Nicolas Sarkozys tid som president. Nu har han tagit revansch – med en klassiskt värdekonservativ plattform och ett nyliberalt ekonomiskt program.
Den 62-årige François Fillon har varit en lojal lagspelare i Frankrikes traditionella höger i mer än 30 år. Han har varit forskningsminister, it-minister, socialminister, senator och premiärminister – men alltid i skuggan av någon annan.
Att han nu tagit steget fram i rampljuset på allvar understryks av att han i Republikanernas primärval fullständigt utklassade den extravagante Nicolas Sarkozy, som var president under Fillons tid som premiärminister (2007–2012) och som i privata sammanhang ska ha kallat honom för ”den där stackars typen”.
Ingen kan nu längre kalla honom ”mister Nobody”, det öknamn som oppositionen gav Fillon under tiden som regeringschef.
I valrörelsen har han profilerat sig som uttalat värdekonservativ och sagt sig vilja ”se över” den lag om samkönade äktenskap som antogs i Frankrike 2013, vilket sannolikt innebär ett inskränkande av homosexuellas rätt till adoption.
Fillon vill också förbjuda den heltäckande baddräkten burkinin, som bärs av en del muslimska kvinnor och som flera franska borgmästare försökte bannlysa i somras.
Ekonomiskt kan Fillon liknas vid en nyliberal hök. Han säger sig vara en beundrare av Margaret Thatchers politik i Storbritannien, och vill skära drastiskt i offentlig sektor för att få fart på den haltande franska ekonomin.
Besparingar på 100 miljarder euro väntar om han blir president. En halv miljon jobb ska bort på fem år. Metoden: en arbetstidsförlängning från 35 till 39 timmar i veckan.
I utrikespolitiken har Fillon utmärkt sig för att vilja förbättra relationerna med Ryssland och skapa en ”global koalition mot islamistisk terrorism”.
I augusti sade han också att Frankrike inte ska skuldbeläggas för att ”ha velat dela med sig av sin kultur till folken i Afrika, Asien och Nordamerika”, vilket syftade på Frankrikes flera hundra år av kolonialism.
Erik de la Reguera
Publicerat i DN den 22 november 2016.
