Theresa Mays regering får inte på egen hand ta Storbritannien ut ur EU read review. Det slog en domstol i London fast på torsdagen. I en så viktig fråga måste även parlamentet tillfrågas, anser domstolen – något som nu ser ut att leda till att Brexit försenas.
Få domslut har skakat om det politiska etablissemanget i Storbritannien så som det som kom från den civilrättsliga instansen High Court i London. I domen står att läsa att premiärministern inte har ”kungligt privilegium” (royal prerogative) att aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget – utan att Theresa May måste söka grönt ljus från parlamentet innan hon trycker på den knapp som sätter i gång utträdesprocessen ur EU.
Regeringen uttryckte ”besvikelse” över domen och överklagade den snabbt till Högsta domstolen. Men allt fler bedömare ser det som osannolikt att Theresa May kan gå runt parlamentet, där många ledamöter är skeptiska till EU-utträdet.
– Theresa May har hamnat i en väldigt besvärlig situation nu. Det här ser som allra minst ut att leda till en försening. Och för varje försening ökar sannolikheten för att Brexit inte blir något hårt och fullständigt brott med EU, säger professor Tony Travers vid London School of Economics.
När May blev premiärminister lovade hon att respektera resultatet i folkomröstningen i juni, då 52 procent av britterna röstade för att lämna EU. Nyligen lade hon fram en tidtabell, med tänkt start i mars nästa år, följt av två år av utträdesförhandlingar och en definitiv sorti våren 2019.
Nu är den tidtabellen i fara.
– Labour respekterar det brittiska folkets beslut att lämna EU. Men vi vill ha en Brexit som fungerar för Storbritannien, och som sätter jobben, välfärden och ekonomin först, sade Labourledaren Jeremy Corbyn, som gav vid handen att hårda förhandlingar är att vänta.
Det parti som kan ha mest att vinna på en sådan politisk strid är troligen EU-kritiska Ukip, som efter folkomröstningen hamnat i en negativ spiral av avhopp, intriger och uppslitande partiledarval.
På torsdagen antydde dess förre partiledare Nigel Farage att han kan göra comeback.
– Vår politiska klass kan nu vara på väg att förråda miljoner väljare. Om vi inte har lämnat EU våren 2019 kommer jag att börja kampanja på heltid igen, sade Nigel Farage i en intervju.
Den brittiska regeringen hävdar att den har rätt att aktivera EU-utträdet på egen hand, eftersom det handlar om utrikespolitik. Parlamentet skulle sedan enligt planen få inflytande genom ”Great Repeal Bill”, ett lagpaket i vilket hundratals EU-bestämmelser antingen ska inkorporeras i brittisk lagstiftning eller skrotas.
Men domstolen i London gick på Brexitmotståndarnas argument om att ett EU-utträde berövar brittiska medborgare ”grundläggande rättigheter”, varav vissa – som den fria rörligheten inom EU och möjligheten att ta ett mål till EU-domstolen i Luxemburg – sannolikt kommer att vara omöjliga att återställa när utträdesprocessen väl inletts. Därför bör parlamentet få ta ställning till utträdet innan det sker, menar domstolen i London.
Även Sveriges EU-minister Ann Linde (S) ser en försening som trolig.
– Den negativa effekten är att osäkerheten kvarstår politiskt och ekonomiskt. Men om en försening innebär att det blir en ”mjukare” Brexit är det positivt för Sverige, för vi har ett intresse av så goda och nära relationer med Storbritannien som möjligt, säger Ann Linde.
Den 5 december väntas Högsta domstolen ta upp målet för prövning. Utslag väntas en månad senare. Det brittiska pundet stärktes efter domslutet på torsdagen.
Erik de la Reguera
Fakta:
Domen i Londons högsta domstol (High Court) innebär att Storbritanniens parlament måste ge grönt ljus innan regeringen kan aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget, vilket formellt inleder utträdesprocessen ur EU.
Kärande i målet var förmögenhetsförvaltaren Gina Miller och hårstylisten Deir dos Santos. Deras advokater har argumenterat för att förlusten av grundläggande rättigheter – som den fria rörligheten inom EU och möjligheten att ta ett mål till EU-domstolen i Luxemburg – är så stora förändringar att det brittiska parlamentet bör få yttra sig innan EU-utträdet inleds.
Domen har överklagats och kommer att tas upp i Högsta domstolen den 5 december.
Publicerat i DN den 4 november 2016.
