MEXICO CITY. Mitt under ”för-VM” i fotboll, Confederations cup, skakas Brasilien av de största protesterna på över 20 år. Polisen anklagas för övervåld och många skadades i protesterna, som kan bli långvariga.

“Folket har dykt upp!” skallade slagorden på gatorna i Rio de Janeiro, São Paulo och en rad andra städer runt om i Brasilien i måndags kväll.

Många av de hundratusentals deltagarna hade valt att gå med i demonstrationerna efter att ha sett uppmaningar på Facebook, och enligt opinionsinstitutet Datafolha saknade merparten av dem klara partisympatier.

Mindre protester mot regeringen har pågått i flera månader, med krav på allt från bättre utbildning och sjukvård till stopp för planerade vattenkraftverk i känsliga områden i Amazonas. Men det var inte förrän i torsdags, när rörelsen Pase Libre organiserade en protest mot en tioprocentig höjning av biljettpriserna i kollektivtrafiken i São Paulo, som den antändande gnistan kom.

Polisen gick ovanligt hårt fram mot torsdagens demonstration, vilket dokumenterades på mobilfilmer och spreds på sociala medier. Över 100 personer uppges ha skadats och 170 gripits.

Att ”stopp för polisövergreppen!” var ett vanligt slagord i måndags kväll är därför ingen slump. Nya sammandrabbningar ägde rum senare rum, med minst 20 poliser och ett tiotal demonstranter skadade.

För den socialdemokratiska regeringen i landet är protesterna en rejäl huvudvärk. President Dilma Rousseff har under det pågående ”för-VM” velat visa upp ett Brasilien som är redo att arrangera nästa års fotbolls-VM, men nu kan arrangemanget i stället slå tillbaka mot henne politiskt.

-I en demokrati har alla rätt att demonstrera , sade Rousseff i ett korthugget uttalande igår.

Statsvetare som DN talat med utesluter inte att det vi ser nu kan vara början på långvariga protester.

-.Jag tror att det här kan fortsätta i åtminstone en eller ett par veckor till. Confederations Cup gör att manifestationerna får internationell uppmärksamhet, vilket i sin tur ökar aktivisternas vilja att delta. Det är inte omöjligt att det vi ser nu också är en försmak av hur det kommer att se ut under VM nästa år, säger statsvetaren João Trajano Sento-Sé vid Universidade do Estado de Rio de Janeiro.

Brasilien har växt så det knakat de senaste åren. Oljefynd i vattnen utanför Rio de Janeiro har fått den politiska eliten att damma av landets gamla stormaktsdrömmar. Samtidigt har stödprogram till fattiga och höjningar av minimilönen lett till minskad fattigdom.

Men det senaste året har tillväxten avstannat. Första kvartalet i år växte ekonomin bara med 0,6 procent.

-Ekonomin kan vara en faktor, men det är fortfarande för tidigt att avgöra exakt vad som ligger bakom protesterna. De har inte någon tydlig ledning. Men det är intressant att det här sker samtidigt som miljoner brasilianer just tagit steget upp ur fattigdom och in i en lägre medelklass. Det vore inte första gången som en befolkning vars mest akuta materiella behov blivit tillfredsställda börjar kräva politiska rättigheter och mer inflytande - eller protestera mot korruption och maktmissbruk, säger João Trajano Sento-Sé till DN.

Nästa år arrangeras inte bara fotbolls-VM, utan också presidentval i Brasilien. Om protesterna fortsätter kan de därför få konsekvenser för presidentens chanser till omval.

- Rousseffs popularitet är hög. Men hon är inte en särskilt karismatisk politiker, och om ekonomin försämras ytterligare eller om polisens behandling av demonstranter ses som onödigt brutal, kan saker förändras snabbt, säger João Trajano Sento-Sé.

I Brasilien är den politiska klassen sedan länge ökänd för korruption och maktmissbruk. Rousseff har försökt markera nolltolerans genom att sparka en rad korruptionsmisstänkta ministrar. Men de senaste månadernas avslöjanden om att flera av VM- och OS-arenorna dragit över budget med 50 procent eller mer har närt misstankar om att inte mycket förändrats i praktiken.

Men det är för tidigt att säga om det väntar en ”het vinter” i Brasilien eller ej (juni-augusti är vintermånader på södra halvklotet). I en tjugomiljonersstad som São Paulo eller en tolvmiljonerstad som Rio de Janeiro är hundratusen människor på gatorna inte nödvändigtvis att betrakta som en enorm folkmassa, trots att det var länge sedan som så många deltog i protester i det förhållandevis stillsamma Brasilien.

En första indikation på hur situationen utvecklas lär komma senare i veckan, då nya protester väntas. Budkaveln går redan på sociala medier.

Erik de la Reguera

Så började allt

Protester mot regeringen har ägt rum sedan flera månader tillbaka i Brasilien. I april slogs protester utanför Maracanástadion i Rio de Janeiro ned av polis, sedan aktivister vräkts från en byggnad.

Men det var när polis drabbade samman med aktivister i São Paulo i torsdags, efter en manifestation mot prishöjningar i kollektivtrafiken, som den tändande gnistan kom.

--

Publicerat i DN den 19 juni 2013.