MEXICO CITY. För första gången på ett drygt decennium ska formella fredsförhandlingar hållas mellan den marxistiska Farcgerillan och regeringen i Colombia. Det meddelade president Juan Manuel Santos natten till tisdagen svensk tid.
– Till alla colombianer vill jag utfärda följande löften. Vi kommer att lära oss av de misstag som begåtts vid tidigare förhandlingsförsök med Farc. Samtalen ska hela tiden ha målet att leda till ett definitivt slut på konflikten. Och de militära operationerna kommer att fortsätta utan avbrott över hela landet, sade Colombias president Juan Manuel Santos när han bekräftade fredstrevarna vid en presskonferens i Bogotá.
Senaste gången denna sorts formella fredssamtal hölls med Farc var åren 1998–2002, under den dåvarande presidenten Andrés Pastrana. Regeringen gick då med på att demilitarisera ett område stort som Schweiz i södra Colombia, för att göra samtalen möjliga.
Men facit efter den förhandlingsomgången har avskräckt politiker i Colombia i ett drygt årtionde. Farc utnyttjade respiten till att bygga upp sin militära kapacitet, konflikten trappades upp i stället för ned, och antalet mord och attacker – såväl av gerillan som av de fruktade högermiliserna (eller paramilitärerna) – ökade.
När nu Juan Manuel Santos väljer att sätta sig vid förhandlingsbordet, sker det efter en långvarig och USA-finansierad regeringsoffensiv mot Farc. En rad av gerillans ledare har dödats eller gripits de senaste åren och dess styrkor har mer än halverats till omkring 8 000 man. Vid presskonferensen bjöd president Santos också in landets näst största gerilla, ELN, till samtalen.
Några ytterligare detaljer gavs inte, men enligt källor som tv-kanalen Telesur citerar kommer samtalen att inledas formellt i Oslo i oktober.
Den norska regeringen förefaller ha agerat medlare och bland annat sammanfört parterna för hemliga möten på Kuba.
Även Venezuelas president Hugo Chávez, liksom den kubanska regeringen, tycks ha verkat bakom kulisserna.
En del kritiker – bland dem expresidenten Alvaro Uribe - varnar för att Farc kan vara ute efter ännu ett ”taktiskt eldupphör”.
Den farhågan är anledningen till att Santos varit så noga med att betona att militäroperationerna kommer att fortsätta.
Misstron mellan parterna är stor – och ömsesidig. Inom Farc är minnet fortfarande starkt av hur flera tusen av medlemmarna i vänsterpartiet Unión Patriôtica mördades på 1980-talet, sedan gerillan gått med på en stegvis avväpning i den första fredsprocessen.
En lång väg återstår med andra ord tills det att fred kan utropas i Colombia.
Erik de la Reguera
Fakta: gerillan
Den marxistiska gerillan Farc har fört krig mot staten i Colombia sedan 1964. Formella fredssamtal har tidigare hållits vid flera tillfällen, utan att något definitivt fredsavtal nåtts.
Åren 1984–87 utfärdade Farc en vapenvila, men fredsprocessen fick avbrytas sedan flera tusen medlemmar i vänsterpartiet Unión Patriótica – bildat av gerillasympatisörer – mördats av högermiliser. Det senaste förhandlingsförsöket varade 1998-2002, men även denna gång utan att konflikten kunde lösas.
Publicerat i DN den 29 augusti 2012.
