MEXICO CITY. Cristina Kirchners storseger i söndagens presidentval i Argentina har tre huvudsakliga förklaringar: hög tillväxt i ekonomin, en fördelningspolitik som hindrat att klyftorna växt och liberala reformer som fört landet i mer sekulär och demokratisk riktning.
När rösterna var nästan sluträknade i går hade Argentinas sittande president Cristina Kirchner fått 54 procent, medan den närmaste utmanaren, socialisten Hermes Binner, fick 17 procent av väljarstödet. På tredje plats kom socialdemokraten Ricardo Alfonsin med 11 procent.
Kirchners segermarginal – 37 procentenheter - är en av de största i Argentinas historia. De huvudsakliga förklaringarna är tre:
- Ekonomin. När Cristina Kirchners make, Néstor Kirchner, kom till makten 2003 hade Argentina precis gått igenom den värsta krisen i mannaminne. De åtta år som gått sedan dess har präglats av en ekonomisk boom. Höga världsmarknadspriser på framförallt soja har gjort att tillväxten legat på omkring åtta procent per år, trots liberala ekonomers varningar om att regeringens protektionistiska åtgärder är riskabla.
- Fördelningspolitiken. Paret Kirchner bröt med den nyliberala politik som rått fram till 2003. Sedan Cristina Kirchner tog över makten 2007 har minimilönen och bidrag till fattiga höjts. Oppositionen menar att hög inflation undergräver satsningarna, men Argentina har lyckats hålla positionen som Sydamerikas minst ojämlika land trots boomen som gjort vissa lantbrukare till mångmiljonärer.
- Liberala reformer. De gamla maktstrukturerna i Katolska kyrkan och militären har försvagats. Homo- och heteroäktenskap har likställts, diktaturens bödlar från åren 1976-83 lagförts och anslagen till militären minskats.
Sammantaget har reformerna fört Argentina i mer sekulär riktning och stärkt stora delar av befolkningens förtroende för demokratin.
Erik de la Reguera
--
Publicerat i Dagens Nyheter den 25 oktober 2011.
