LIMA. I morgon avgörs det om Perus nästa president blir högerpopulisten Keiko Fujimori eller vänsterkandidaten Ollanta Humala. DN försökte hålla jämna steg med exmilitären Humala på ett valmöte i en av huvudstaden Limas förorter.
Så fort Ollanta Humala klivit ur bilen drar han iväg som en antilop uppför sluttningen. Ett femtiotal lokala journalister och DN:s utsända gör sitt bästa för att hänga med presidentkandidaten i denna fattiga Limaförort, som fått namnet Rodrigo Franco.
När Humala till slut stannar upp ler han och vinkar som en europeisk kunglighet. Men det blir inget tal. Han vill bara ge ett kort uttalande:
- Vi kommer inte att ändra ett ord i författningen. Och jag lovar att ingenting kommer att göras för att begränsa tryck- och yttrandefriheten, säger Humala.
Än en gång försöker han lugna de väljare – framförallt i medelklassen – som minns hur han var en företrädare för Hugo Chávez vänsterströmning i valet 2006. Nu har han bytt den röda t-tröjan mot en skjorta och nöjer sig med att lova höjd skatt för gruvbolag, stöd till de fattiga och en folkpension.
Men i den ekonomiska eliten är man skeptisk. En rad mediebolag har fört regelrätta kampanjer mot Humala, samtidigt som den andra kandidaten, Keiko Fujimori, kommit lindrigt undan.
Det har fått Nobelpristagaren i litteratur Mario Vargas Llosa att bryta med landets största tidning El Comercio, som han menar har förvandlats till ett propagandaorgan för Fujimori. Vargas Llosa varnar för att Keiko Fujimori är ett hot mot demokratin, eftersom hon är "helt kontrollerad" av fadern, den fängslade expresidenten Alberto Fujimori.
I opinionsmätningarna är det dött lopp mellan kandidaterna.
- Humala har bra förslag. Det behövs en förändring, för priserna går upp och lönerna är usla, säger hemmafrun Maria Llontoy.
Som nästan alla andra i Rodrigo Franco tillhör hon ett av de 86 procent av hushållen i Peru som har mindre än 2 225 kronor i månadsinkomst. Samtidigt lever de rikaste tio procenten ofta i materiellt överflöd.
Det är den klyftan mellan olika verkligheter, och svårigheten att överbrygga den, som gett Humala vind i seglen. Och detta trots att fattigdomen på senare år faktiskt minskat i absoluta tal.
Även Keiko Fujimori har dock stöd bland de fattiga.
- Alberto Fujimori gav oss laglig rätt till jorden här. Så det är klart vi stöder Keiko, säger Angelica Tevez, som äger en liten kvartersbutik i Rodrigo Franco.
Alberto Fujimori investerade på 90-talet i olika typer av stöd till fattiga, både som ett sätt att dra undan mattan för gerillan och som en långsiktig strategi för att bygga upp en väljarbas.
- Vissa saker var inte bra. Men barn ska inte hållas ansvariga för de misstag som deras föräldrar begått, lägger Angelica Tevez till.
Den frasen har blivit något av ett mantra för Fujimori-anhängarna. Problemet är bara att Keiko Fujimori aldrig tagit tydligt avstånd från sin fars brott, utan snarare ibland visat viss förståelse för dem.
Erik de la Reguera
Före detta officer ställs mot dotter till fängslad president
Ollanta Humala är en före detta officer med vänsterprofil. Han missade segern i valet 2006 på grund av alltför öppet stöd från Venezuelas president Hugo Chávez. Vill höja skatten för gruvbolag till mellan 40 och 45 procent från dagens 30 procent och införa en allmän folkpension. Fick flest röster i första valomgången.
Keiko Fujimori är dotter till Alberto Fujimori, som för ett par år sedan dömdes till 25 års fängelse för människorättsbrott begångna under hans tid vid makten på 1990-talet. Keiko står fast vid sin fars budskap om ”hårda tag” mot brottslighet och lovar en företagarvänlig politik, men även ökat stöd till fattiga.
Den sittande presidenten Alan Garcia, från center-högerpartiet Apra, får enligt författningen inte ställa upp till omval.
Publicerat i DN den 4 juni 2011.
