MEXICO CITY. Människorättsaktivister och deras anhöriga har hamnat i skottlinjen i Ciudad Juárez i norra Mexiko. Antalet mord på civila stiger snabbt – inte minst på kvinnor. Enbart förra året mördades fler än 300 kvinnor i denna gränsstad.
Scenen var kusligt bekant. Tre kroppar, två kvinnor och en man, låg dumpade utanför en bensinstation, polis och militär spärrade av platsen och tog snabbt ned den banderoll som anklagade de döda för att ha arbetat för ett brottssyndikat.
I Ciudad Juárez inträffar sådant varje dag. Förra året dödades omkring 3 000 personer, trots att tusentals federala poliser och militärer satts in för att få bukt med det alltmer upptrappade kriget i den undre världen. De flesta av gärningsmännen går fortfarande fria – om de inte själva blivit offer i kriget, vill säga.
Men de tre kroppar som hittades utanför den där bensinstationen i fredags var inte gängmedlemmar. De var släktingar till människorättsaktivisten Josefina Reyes.
På så vis illustrerar morden en trend som fått Amnesty International och andra människorättsorganisationer att slå på stora varningstrumman. Nu riktas våldet i Ciudad Juárez i allt högre grad mot civila, särskilt mot aktivister som vågar höja rösten mot myndigheternas bristande effektivitet, eller, i värsta fall, direkta samröre med maffian.
Aktivisten Josefina Reyes kunde inte ta emot dödsbudet. Även hon är död. Hon sköts till döds i januari förra året efter att ha anklagat soldater för att ha legat bakom mordet på hennes son.
Familjen Reyes har envist fortsatt att kräva rättvisa. De har utsatts för hotelser, två av familjens hus har bränts ned till grunden, en bror till Josefina mördades i augusti förra året – och i fredags låg så Josefinas syster María Magdalena Reyes, brodern Elías Reyes och svägerskan Luisa Ornelas dumpade vid bensinstationen.
– Det är klart att jag är rädd. Men vi måste fortsätta kämpa, säger Marisela Reyes, en av de systrar i familjen som fortfarande är i livet.
Polisledningen i Ciudad Juárez har lovat att prioritera fallet. Hypotesen sägs vara att den organiserade brottsligheten ligger bakom. Men till tidningen El Mundo säger Marisela Reyes att hon inte har något tvivel om vad det hela handlar om:
– Regeringen vill göra slut på oss, utrota oss, av det enkla skälet att vi anklagar militären för människorättsbrott.
Human Rights Watch och Amnesty International har presenterat fall där oskyldiga människor förts bort av militär, torterats och ibland till och med ”försvunnit”. Men i det rättsliga moraset i Ciudad Juárez är det sällan lätt att avgöra vem som ligger bakom ett brott.
I takt med att våldet mot civila trappas upp stiger också andelen döda kvinnor. Förra året mördades 306 kvinnor i Ciudad Juárez, den högsta siffran på 18 år. Och det i en stad som redan tidigare var känd för att vara livsfarlig för kvinnor.
Erik de la Reguera
Ciudad Juárez i maffiornas grepp
I mitten på 1990-talet blev den mexikanska staden Ciudad Juárez, vid gränsen till USA, synonym med kvinnomord. I många fall hade offren våldtagits, skändats och dumpats på offentlig plats. Minst 400 unga kvinnor mördades på det viset mellan 1993 och 2003. Flera gärningsmän greps, men bara en bråkdel av fallen kunde lösas. Människorättsaktivister menar att många unga kvinnor nu i stället kidnappas och försvinner spårlöst.
Samtidigt har antalet kvinnor som faller offer för det pågående kriget mellan Juárezkartellen och Sinaloakartellen ökat kraftigt. Förra året dödades 308 kvinnor i brott som uppgavs ha koppling till narkotikamaffian. Någon exakt gränsdragning är dock svår att göra, vilket inte minst visas av att mord på människorättsförsvarare och regeringskritiker ofta rutinmässigt rubriceras som maffiamord.
Publicerat i DN den 27/2 2011.
