MEXICO CITY. Reaktionerna i den spanskspråkiga världen är vitt skilda efter beskedet att Mario Vargas Llosa får Nobelpriset i litteratur. Den peruanske författaren är en polariserande gestalt, vars utpräglat liberala ståndpunkter i samhällsdebatten både hyllas och provocerar.
– Den extrema symbolladdningen kring Mario Vargas Llosa här i Latinamerika gör att detta val av pristagare kommer att mötas både av jubel och förolämpningar. Mest sansat vore kanske att ta utnämningen med ro, ta tillfället i akt och gå tillbaka och läsa om Vargas Llosas tidiga verk, säger den mexikanska litteraturkritikern Rafael Lemus diplomatiskt till DN.
Men som de flesta andra har han svårt att dölja sina känslor inför Vargas Llosas politiska ståndpunkter – och Svenska Akademiens val.
– Frågan är om man verkligen ska vara sansad i ett sådant här läge. Ska man helt bortse från att det här priset så tydligt är enögt, att det bara prisar en sorts litteratur, en ideologi, en idé om Latinamerika? Jag undrar det, säger han.
Mario Vargas Llosa är en stridbar författare med en tydlig liberal övertygelse. 1990 gjorde han ett misslyckat försök att bli vald till president i Peru.
På senare tid har han varit en frän kritiker av Hugo Chávez, Evo Morales och andra vänsterledare i Latinamerika, vilka han stämplar som oansvariga populister.
På torsdagen hyllades han inte bara av författare och litteraturkritiker, utan också av en rad politiker. Det var fallet inte minst i Mario Vargas Llosas andra hemland Spanien.
– Rättvisa är skipad! Priset går denna gång till en stor intellektuell som vågar förhålla sig kritisk till det han ser omkring sig, sade det spanska högerpartiet Partido Populars José María Lasalle i en kommentar.
Samtidigt skrev den konservativa peruanska dagstidningen El Comercio att priset är ”ett erkännande av en karriär präglad av kreativitet och disciplin som alltid kämpat för den mänskliga friheten”.
Erik de la Reguera
Kommentar: RAFAEL LEMUS LITTERATURKRITIKER PÅ TIDSKRIFTEN LETRAS LIBRES, MEXIKO.
"Det var sannerligen på tiden att Svenska Akademien gav ett erkännande till den spanskspråkiga litteraturen. Tjugo år har gått sedan Octavio Paz fick priset, en rad stora författare – däribland Borges – har hunnit gå bort och Akademiens skuld till vårt språk är därför långt ifrån betald. Mitt intryck är också att Vargas Llosa får priset några år för sent. Sina främsta verk skrev han på 1960- och 70-talen, men på senare tid har hans alltid hantverksmässigt gedigna romaner blivit mer konventionella och kommit att sakna en del av den tidigare lystern."
Publicerat i DN Kultur den 8 oktober 2010.