MEXICO CITY. Söndagens kongressval i Venezuela blev en seger för landets demokrati. Ett rekordhögt valdeltagande och större representation för oppositionen bäddar för att parlamentet åter kan bli den plats för konfliktlösning och dialog som det är avsett för. Men polariseringen i landet lever kvar.
Ända sedan Hugo Chávez kom till makten i Venezuela 1999 har detta oljerika land i norra Sydamerika slitits mellan två extremer.
Å ena sidan den tidigare eliten inom politik, medier och näringsliv som slagits med näbbar och klor för att bevara sina privilegier, samtidigt som den försökt rädda landet från vad den sett som en hotande kommunistdiktatur.
Å andra sidan: Hugo Chávez. Denne karismatiske före detta arméofficer växte upp i en fattig familj på landsbygden, lät sig inspireras av Fidel Castro och nationalhjälten Simon Bolivar och ledde 1992 ett misslyckat försök till militärkupp. Han hamnade i fängelse under några år, men blev också populär bland de fattigaste i landet på grund av sina krav på social rättvisa och omfördelning av oljeintäkterna.
När sedan missnöjet med korruptionen i de traditionella partierna och 1990-talets nyliberala politik växte, gav det Chávez möjlighet att ta sig till makten genom valurnorna.
Väl i presidentpalatset höjde han skatterna på oljeutvinning och började närma sig andra vänsterledare i Latinamerika. 2002 genomfördes ett kuppförsök mot honom som antagligen hade lyckats om inte hundratusentals venezuelaner gått ut på gatorna och försvarat sin president.
Från den dagen har bara två åsikter funnits om Chávez i Venezuela. Antingen älskar man honom, eller så hatar man honom.
Denna polarisering förklarar varför oppositionen bojkottade kongressvalet 2005, ett beslut som de dock har fått ångra bittert.
För utan någon motvikt i parlamentet kunde Hugo Chávez driva igenom sin politik friktionsfritt, samtidigt som han hade lätt att avfärda oppositionen som odemokratiska kuppmakare.
Söndagens val har nu ändrat på det. Enligt preliminära resultat får oppositionens valallians MUD omkring 60 av de 165 platserna i kongressen. Chávez socialistparti PSUV kan inte längre räkna med två tredjedelars majoritet, vilket är vad som krävs för att utse domare i högsta domstolen och driva igenom andra viktiga politiska beslut.
Oppositionen hävdar dessutom att den fått 52 procent av rösterna i valet. Bekräftas det innebär det givetvis ett svårt slag mot Chávez legitimitet, men inte nödvändigtvis att något valfusk ägt rum.
Det nya valsystem som regeringen drev igenom förra året leder nämligen till att folktäta regioner där oppositionen är stark får proportionellt sett färre platser i kongressen än de glesbefolkade regioner på landsbygden där socialisterna har sitt starkaste stöd.
Systemet ifrågasätts av oppositionen. Men till skillnad från tidigare verkar denna nu ha skrinlagt planerna på att ta till odemokratiska medel.
På sikt kan det leda till ett mer nyanserat demokratiskt samtal i Venezuela, som handlar om mer än enbart om man är för eller mot Hugo Chávez. Det är i så fall inte en dag för tidigt.
Erik de la Reguera
Chavéz missar tvåtredjedelars majoritet
Enligt preliminära uppgifter från Venezuelas valmyndighet segrade Hugo Chávez socialistparti PSUV i söndagens val. Valdeltagandet blev 66 procent, vilket är det högsta någonsin i ett kongressval i Venezuela.
PSUV får enligt dessa preliminära uppgifter 94 av de 165 platserna i nationalförsamlingen. Oppositionsalliansen MUD får cirka 60 mandat. Övriga platser går till olika småpartier.
Resultatet innebär att socialistpartiet med största sannolikhet inte når två tredjedelars majoritet i nationalförsamlingen, vilket bland annat krävs för att utse domare till högsta domstolen.
Publicerat i Dagens Nyheter den 28 september 2010.
