Monthly Archive: oktober 2008

BUENOS AIRES. Brasiliens president Lula da Silva fick på söndagen ta emot beskedet att hans vän och politiska allierade Marta Suplicy förlorat det viktiga borgmästarvalet i mångmiljonstaden Sao Paolo.

Suplicy har varit ett av de namn som figurerat i spekulationerna om tänkbara efterträdare till Lula. En seger i Sao Paolo hade gett henne en politisk plattform att bygga på, men nu är hon med största sannolikhet ute ur leken inför presidentvalet 2010.

I stället har oppositionens starkaste namn, José Serra, stärkt sina kort inför presidentvalet. Serra är guvernör i delstaten Sao Paolo och gav tidigt sitt fulla stöd till Gilberto Kassab, som på söndagen blev omvald som borgmästare med drygt 60 procent av rösterna.

I övrigt bjöd borgmästarvalen i Brasilien på blandad kompott för Lulas koalition. Även i Porto Alegre och Salvador blev det motgångar.

Men i Rio de Janeiro segrade Lulas allierade, mittenpolitikern Eduardo Paes , med bara en dryg procentenhet över De grönas kandidat Fernando Gabeira, som länge ledde i opinionsmätningarna och som för övrigt talar god svenska efter sin tid som flykting i Sverige på 1970-talet.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-27

BUENOS AIRES. Ledaren för en av världens mäktigaste drogkarteller, Eduardo Arellano Félix, alias ”El Doctor”, greps natten till söndagen av mexikansk militär efter en kortare eldstrid.

Gripandet ägde rum i Tijuana, den stad på gränsen till USA som Arellano Félix-familjen kontrollerat i två decennier med hjälp av mord, mutor och terror.
Operationen genomfördes i största hemlighet – bara en liten krets i den högsta militärledningen var informerad – och innebär en framgång för president Calderón i hans krig mot maffian.

Eduardo Arellano Félix var sedan 2004 efterlyst av Interpol för bland annat kokainsmuggling och USA:s utrikesdepartementen hade utlyst en belöning på fem miljoner dollar för hans gripande.

Till saken hör att en våldsam maktkamp rasat mellan olika fraktioner i Tijuanakartellen de senaste månaderna. Gripandet av den siste av Arellano Félix-bröderna ska därför inte ses som slutet på maffians grepp om staden, utan snarare som ett tecken på vem som kan ha segrat i denna maktkamp.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-27

BUENOS AIRES. En politisk spionskandal i Colombias kongress tvingade på torsdagen chefen för landets säkerhetstjänst att avgå. Affären har utlöst stora protester och kan sätta stopp för president Álvaro Uribes tankar på att ställa upp till omval 2010.

När chefen för säkerhetstjänsten DAS, María del Pilar Hurtado, tvingades avgå på torsdagen var det en följd av den colombianska Watergateskandal som briserat den senaste veckan.

En rad dokument som läckts till oppositionen visar att den regeringskritiske senatorn Gustavo Petro avlyssnats systematiskt. Skälen till avlyssningen förefaller handla mindre om nationell säkerhet än om krass partipolitik: Petros kopplingar till ”personer som vittnat mot regeringen” och hans vänsterpartis ”strategi för att destabilisera regeringen” skulle undersökas, enligt dokumenten.

– Är detta början på en kriminalisering av oppositionen? frågade sig senator Petro retoriskt när affären blev känd.

Regeringen hävdar att tjänstemannen som skrivit anvisningarna agerat på eget initiativ och att det inte alls skett på order från högsta ort som oppositionen menar.

Avslöjandet sammanfaller med en rad demonstrationer mot president Uribe, som har svarat med att anklaga demonstranterna för att vara infiltrerade av ”våldsamma element” med band till gerillorna i landet.

Den mest uppmärksammade protesten är en lång marsch i sydvästra Colombia med omkring 25 000 indianer som kräver mark och vill se ett slut på den repression deras aktivister drabbas av.

Tidigare i veckan sköts två av deltagarna i marschen ihjäl av polis. Regeringen förnekade då all skuld i dramat, men när tevekanalen CNN senare visade graverande bilder från händelsen tvingades Uribe backa.

I torsdags gick en halv miljon strejkande statsanställda ut på gatorna i solidaritet med ursprungsfolken, samt för att protestera mot ”kriminalisering” av fackföreningar och sociala rörelser.

Även människorättsorganisationen Human Rights Watch har riktat hård kritik mot regeringen. I en ny rapport anklagar organisationen Uribe för att systematiskt motarbeta landets författningsdomstol i dess utredning av kongressledamöters band till paramilitära grupper.

Álvaro Uribe är fortfarande populär i breda folklager efter den framgångsrika offensiven mot Farcgerillan. Men den militära logik med vilken han ofta hanterar även civila frågor ser nu ut att kunna undergräva hans chanser att ställa upp till omval 2010 genom en ändring i grundlagen. I stället har andra tänkbara kandidater, som försvarsminister Juan Manuel Santos, börjat inta positioner i startblocken.

Erik de la Reguera

Publicerad i DN den 25/10 2008.

Just när vi fått stopp på droppandet och solen kikar fram bakom stackmolnen, passar Cristina på att förstatliga. Och det rejält.

Som vanligt i Argentina är det svårt att veta vad som egentligen ligger bakom åtgärden. Regeringens argument att de privata pensionsfonderna förlorat i värde det senaste året (liksom många andra fonder världen över) verkar få analytiker ta på allvar.

De flesta är i stället inne på att det har att göra med Kirchners behov av tillskott i statskassan. Dels för att kunna betala av på statsskulden, och dels för att kunna köpa sig politiskt stöd av guvernörerna ute i provinserna.

Kanske har Cristina K skjutit sig själv i foten även denna gång (höjningen av exportskatterna för jordbruket gick ju som det gick), för i Spanien (med stora företagsintressen i Argentina) talas det om ”tangoeffekt” och ”Cristinazo”, sedan såväl den spanska som den argentinska börsen tokrasat efter beskedet.

Själv undrar jag hur länge peson kan stå emot trycket (för närvarande ligger den peggad vid 3,24 per dollar). En vecka? Kanske två? Vill inte tänka på vad som händer med folks besparingar om Kirchners chansning inte går vägen.

I Bolivia förefaller Evo ha lyckats bättre, han har till och med fått högern med på båten. Det återstår att se om denna historiska kompromiss verkligen håller hela vägen. Men kanske, kanske, är Bolivia på väg att hitta ut ur den labyrint av våld och institutionell kris som plågat landet de senaste åren. Dessutom utan att Morales grundläggande mål går förlorade.

I kulisserna kan Unasur fira ännu en triumf som medlare. Lagarbetet funkar allt bättre.

Längre norrut visar samtidigt Sarah Palin prov på allt annat än utrikespolitisk fingertoppskänsla. Det lustiga är att Chávez inte svarat. Möjligen förstår han att en ordkrig med Palin antagligen bara skulle gynna, just det: Palin.

Men det kan också vara så att han har fullt upp med att grubbla över oljepriset, som rasat ned till den lägsta nivån på ett och ett halvt år. Det är dåliga nyheter för Venezuela, som ju är helt beroende av intäkterna från oljan.

BUENOS AIRES. Det blev en svart onsdag även på börserna i Latinamerika. I Argentina föll det så kallade Mervalindexet med drygt 10 procent, dagen efter att regeringen tillkännagett omfattande förstatliganden av privata pensionsfonder.

I spåren av de stora börsfallen i Europa och USA registrerade även börserna i Sao Paolo och Mexico City omfattande förluster, samtidigt som valutorna försvagades.

Det var dock i Argentina, Latinamerikas tredje största ekonomi, som alarmklockorna ringde på allvar. Som mest var Buenos Aires Mervalindex ned 17 procent på onsdagen, innan det återhämtade sig och stängde på 10 procent ned.

I Argentina var dock det kraftiga fallet inte bara en följd av en global trend, utan också en reaktion på president Cristina Kirchners planer på att nationalisera privata pensionsfonder till ett värde av sammanlagt 225 miljarder kronor. Flera bankaktier rasade efter beskedet.

Pensionsfonderna har sedan privatiseringen 1994 varit viktiga aktörer på Buenos Aires-börsen, och en rad analytiker misstänker nu att regeringens åtgärd kan vara ett desperat försök att hindra en annalkande statsfinansiell kris.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-23

BUENOS AIRES. Bolivia är ett land på väg att förändras i grunden sedan en historisk kompromiss nu öppnat för en folkomröstning om en ny och radikal grundlag. Landets socialistiska president Evo Morales vill med hjälp av den försöka stärka urinnevånarnas rättigheter.

När aymaraindianen och före detta småbonden Evo Morales i tisdags fick reda på att Bolivias kongress efter månader av maktkamp slutligen lyckats enas om ett grundlagsförslag brast det för honom. Med tårarna strömmande längs kinderna sade han:

– Uppdrag slutfört, mina vänner.

Han befann sig ute på Plaza Murillo i La Paz, omgiven av hundra tusen av sina tappraste anhängare, varav de flesta tillhör något av de indianfolk som utgör en majoritet av Bolivias befolkning.

Många hade stått där och väntat i timmar. Fårade män i slokhatt och finkostym, kvinnor i sina traditionella kläder och typiska svarta plommonstop, och så barnen då, som sprang runt mellan röda och regnbågsfärgade fanor (som symboliserar ursprungsfolkens kamp).

De hade strömmat in från landsbygden och kommit ned från den fattiga förstaden El Alto för att sätta press på kongressen. För här stod mycket på spel.

Det var inte förrän 1952 som indianerna fick rösträtt i Bolivia, ett land där den spanskättade eliten länge exploaterade urinnevånarna på det mest brutala sätt i gruvor och på storgods. Inkomstklyftorna och bristen på utbildning, sjukvård och grundläggande samhällsservice är fortfarande slående i detta Sydamerikas fattigaste land, och det var det som Evo Morales lovade att åtgärda när han blev första indian att väljas till presidentposten 2005.

Då som nu var stödet från bonderörelser, indianorganisationer och fackföreningar avgörande. Ett av Evo Morales viktigaste vallöften var att skriva om författningen och ge urbefolkningen mer makt och självstyre i Bolivia.

Nu ser han ut att kunna åstadkomma det. Om folket röstar ja till den nya grundlagen den 25 januari kommer indianfolken att få rätt till begränsat självstyre, och alla ges rätt till skolgång, sjukvård och en folkpension för de äldre.

I en separat omröstning ska folket också få avgöra om den största markegendomen ska få vara på 5.000 eller 10.000 hektar, vilket varit ett viktigt krav från småbönder som kräver en jordreform.

Storgodsägarna och den traditionella eliten i landet har reagerat bestört över Morales planer och varnat för att Bolivia är på väg att bli ett nytt Kuba. De har sitt starkaste stöd i fyra provinser i östra Bolivia, som utropat långtgående självstyren i protest mot centralregeringens planer.

När våldsamheter krävde ett trettiotal människoliv i början av september tvingades Unasur, Sydamerikas motsvarighet till EU, ingripa för att förmå parterna att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Det var de förhandlingarna tillsammans med den växande folkmassan utanför kongressen – som ledde fram till tisdagens överenskommelse.

Regeringen fick göra en rad eftergifter för att få till folkomröstningen, bland annat får Evo Morales avstå från ett andra omval och kan bara kan sitta kvar till 2014. Men risken för inbördeskrig är avvärjd, åtminstone för tillfället.

Erik de la Reguera

DN 2008-10-23