BUENOS AIRES. En allt djupare spricka mellan Colombia å ena sidan och Ecuador och Venezuela å den andra hotar nu att leda till ett storkrig i Anderna. På tisdagskvällen samlades de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS till ett krismöte för att söka en diplomatisk lösning på konflikten.
Fyra intensiva dygn har gått sedan colombianska specialtrupper gick över gränsen till Ecuador och med flygunderstöd angrep ett gerillaläger, två kilometer in på ecuadorianskt territorium. I attacken förlorade sjutton gerillasoldater livet, bland dem Raúl Reyes, colombianska Farcs näst högsta befälhavare och tillika språkrör.
Hans död innebar en tung förlust för Farcgerillan och en enorm PR-framgång för Colombias president Álvaro Uribe, som jublande förkunnade att militären nu för första gången lyckats döda en av gerillans högsta ledare.
Men saken kom snart att handla om annat än bara den interna konflikten mellan gerillan och den colombianska staten.
Ecuadors regering protesterade energiskt mot att Colombia gjort intrång på ecuadoriansk mark, utan någon som helst förvarning. Och Venezuelas president Hugo Chávez, som det senaste halvåret ägnat mycket tid till att försöka åstadkomma ett närmande mellan Farc och regeringen i Colombia, fördömde "det fega mordet" på Raúl Reyes, som hållit i gerillans internationella kontakter.
Chávez beordrade tio pansarbataljoner att inta positioner nära Colombias norra gräns och strax därefter mobiliserade även Ecuadors regering, som har nära band till Chávez, delar av landets armé mot gränsen.
Alla diplomatiska förbindelser mellan Colombia och dess båda grannländer har avbrutits, vilket utlöst stor oro i övriga Sydamerika. De amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS väntades därför på tisdagskvällen hålla ett krismöte om konflikten, som Ecuador menar har sin kärna i att Colombia begått ett allvarligt brott mot landets suveränitet.
- Colombia har rätt att försvara sig mot gerillagruppers angrepp från andra länder, om de kan visa att räder utgått därifrån. Men landet borde ha ansökt om tillstånd från Ecuadors regering före angreppet, säger folkrättsprofessor Ove Bring till DN.
Saken kompliceras av att den colombianska regeringen säger sig ha beslagtagit tre bärbara datorer i samband med attacken, i vilka information ska ha funnits som visar att Ecuadors regering haft kontakt med rebellerna och erbjudit dem skydd.
- Om det stämmer har Ecuador begått ett folkrättsbrott. Men denna information förelåg så vitt jag förstår inte före själva attacken, säger Ove Bring.
Ecuador har erkänt att landet haft kontakter med gerillan, men säger att det skedde med det enda syftet att få till ett frigivande av Ingrid Betancourt och andra ur gerillans stora gisslan.
Colombia hävdar samtidigt att de tre beslagtagna datorerna innehållit uppgifter om att Hugo Chávez regering ska ha sponsrat Farc med motsvarande 1,9 miljarder kronor, något som president Uribe nu vill att Chávez ska svara för i internationell domstol.
Uppgifterna förnekas av Chávez, som i stället anklagar Álvaro Uribe för att vara en mafioso, ledare för paramilitärer och "USA-lakej".
Vid OAS:s möte på tisdagen väntades just USA:s del i dramat bli en kontroversiell punkt. Medan den colombianska attacken har kritiseras av många latinamerikanska stater, ger USA sitt helhjärtade stöd till den. Militära experter misstänker att amerikansk satellit- och signalspaning bidrog till bombräden.
Medieuppgifter talar dessutom om att Farcgerillan kan ha läger även på den venezuelanska sidan gränsen. I händelse av en attack mot dem skulle Chávez få svårt att backa från sina tidigare hot om vedergällning.
Erik de la Reguera
DN 2008-03-04
