Yearly Archive: 2007

BUENOS AIRES. Två kvinnor och en man gör upp om presidentposten när Argentina i dag, söndag, går till val. Men trots att våren har kommit med besked och många fruktar att sommaren ska bli den hetaste någonsin, så är temperaturen inför valet desto svalare.

På kaféer och barer i Buenos Aires talas det om andra saker än politik.

Rugbylandslagets VM-brons nyligen verkar väcka större engagemang än president- och parlamentsvalen, samtidigt som valmyndigheten har svårt att hitta frivilliga till rösträkningen.

-Jag ska rösta, men jag vet inte på vem. Politikerna har inte förändrats – det är svårt att tro på någon av dem, säger Adriana Corteje när jag möter henne utanför det kontor där hon ska hämta sitt röstkort.

I kön bakom henne står det unga paret Lucia Sanchez och Fernando Kattar.

-Vi röstar på vem som helst, bara inte Cristina vinner! Det är viktigt att någon utmanar henne, säger Lucia Sanchez.

Storfavoriten och presidentfrun Cristina Fernandez de Kirchner leder stort i alla opinionsundersökningar och ser ut att få mer än 40 procent av rösterna. Om det resultatet står sig och hon samtidigt slår tvåan med mer än tio procentenheter, så behövs inte någon andra valomgång.

Oppositionen har inte gett upp hoppet. Center-vänsterkandidaten Elisa Corrió, förre finansministern Roberto Lavagna och ytterligare några utmanare försöker var och en på sin kant mobilisera väljare.

Men det är inte det lättaste i ett land där politikerföraktet är stort efter den ekonomiska krisen 2001.

Cristina Fernandez de Kirchner har de senaste åren lotsat reformer genom senaten för sin mans, den sittande presidenten Néstor Kirchners, räkning.

Den snabba återhämtningen i ekonomin, som växt med åtta procent per år samtidigt som skulden till IMF betalats av, är grunden för hennes popularitet.

Många argentinare är dock fortfarande betydligt fattigare än de var före krisen. Samtidigt har tecken på överhettning börjat märkas, inte minst genom stigande priser.

Regeringen försäkrar gång på gång att basvarorna inte ökar i pris. Men på grönsaksmarknader i Buenos Aires går det snabbt att konstatera att tomaterna inte kostar 3,50 peso per kilo, som den statliga statistiken hävdar.

-Tomaterna kostar åtta peso per kilo, så är det bara, säger grönsakshandlaren José och rycker på axlarna.

Frågan är om en och annan rutten tomat i grönsaksstånden kan ge den splittrade oppositionen den vind i ryggen den så desperat behöver.

Erik Gustafsson

DN 2007-10-28

BUENOS AIRES. Många jämför henne med Hillary Clinton, men själv föredrar hon att liknas vid Evita Perón. Den gåtfulla Cristina Fernández de Kirchner ser ut att bli Argentinas nästa president när väljarna går till urnorna nu på söndag.

Med bara två dagar kvar till president- och parlamentsvalen i Argentina leder presidentens hustru Cristina Fernández de Kirchner med 20 procentenheter i opinionsundersökningarna, och det mesta tyder på att det inte kommer att krävas någon andra valomgång.

De andra presidentkandidaternas affischer sitter där på väggarna, men det är som om de ropar ut i tomma intet.

Många argentinare litar fortfarande inte på etablerade politiker efter den ekonomiska krisen i december 2001, då medelklassens besparingar raderades ut på bara några dagar och landet kastades in i massarbetslöshet.

Då gick folk ut på gatorna, slog på kastruller och vrålade ”avgå hela bunten!”, protester som ledde till sammandrabbningar med polis och ett trettiotal dödsoffer, allt medan eliten desperat förde ut sitt kapital ur landet och president La Rua tvingades avgå.

Det var inte förrän den relativt okände Néstor Kirchner kom till makten 2003 som ett relativt lugn lägrade sig över Argentina.

Vid maktövertagandet hade Kirch­ner en av landets trovärdigaste politiker vid sin sida: sin fru Cristina Fernández de Kirchner.

Hon var under 1990-talet en bitsk kritiker av den nyliberala politik som Argentinas regering förde fram till pesokraschen 2001.

Efter makens seger i presidentvalet 2003 har hon hållit en låg profil och mest gjort sig känd för en passion för exklusiva designkläder och rykten om dyra skönhetsoperationer. Fram till nyligen, det vill säga, då hon tog steget fram i rampljuset som kandidat till presidentposten.

– Staten har en viktig roll att spela i ekonomin. Det har vi lärt oss de senaste åren! dundrade hon vid ett valmöte i veckan.
Mycket mer konkret än så blir det sällan när ”Cristina”, som hon kort och gott kallar sig, möter väljarna.

Hennes sympatisörer ser henne i stället som en garant för den ekonomiska politik som de senaste fyra åren minskat fattigdomen och halverat arbetslösheten.

Men tiden när Argentinas medel­klassungdomar kunde ryggsäcksluffa världen runt är ett minne blott, och många argentinares vardag handlar om att ha mat på middagsbordet.

Då spelar oppositionens anklagelser om att inflationssiffrorna manipuleras och att ekonomin är på väg att överhettas mindre roll.

Erik Gustafsson

DN 2007-10-26

I dag är en sån där mellandag, trots att solen skiner från en blå argentinsk himmel. Jag är trött efter att ha jagat ett virus halva natten (tror jag segrade till slut) och nu borde jag sätta mig och ringa forskare och statsvetare och gud vet vad.

I stället skriver jag en blogg och tipsar om en liten text om Reina del Pacifico (Stillahavsdrottningen) och den underbara narcocorrido som Tucanes de Tijuana sjunger i Youtubeklippet här ovan.

Få saker kan få mig på gott humör så snabbt som en riktigt galen mexikansk corrido.

Vill ni leka karaoke? Här är låttexten på spanska… (frivillig översättning mottages med käcka tillrop):

Llegaron los invitados
a la fiesta de la sierra
helicópteros privados
y avionetas de primera
era fiesta de alto rango
no podía llegar cualquiera
además era por aire
no podían llegar por tierra

Los jefes de cada plaza
allí estaban reunidos
no podían fallar al brother
era muy grande el motivo
festejaba su cumpleaños
en su ranchito escondido
había gente poderosa
del gobierno y fugitivos

Todo el mundo con pistolas
y con su cuerno de chivo
varios francotiradores
en el rancho repartidos
protección del festejado
el pesado de la tribu
no hace daño usar sombrero
aunque sombra den los pinos

La fiesta estaba en su punto
y la banda retumbaba
ya no esperaban a nadie
todos en la fiesta estaban
cuando se escuchó un zumbido
y un boludo aterrizaba
el señor les dio la orden
de que nadie disparara

Se baja una bella dama
con cuerno y con calvo plagiada
de inmediato el festejado
supo de quien se trataba
era la famosa Reina
del Pacífico y sus playas
pieza grande del negocio
una dama muy pesada

Todo el mundo con pistolas
y con su cuerno de chivo
varios francotiradores
en el rancho repartidos
protección del festejado
el pesado de la tribu
no hace daño usar sombrero
aunque sombra den los pinos

BUENOS AIRES. Den mexikanska maffian är utan tvekan en mansdominerad värld. Gripandet av Sandra Avila, mer känd som den legendariska ”Stillahavsdrottningen”, har därför skapat stora rubriker i mexikanska medier den senaste tiden.

Kokett och klädd i exklusiva märkeskläder förvånade Sandra Avila polisen med att be om fem minuter till att bättra på sin make-up när insatsstyrkan stormade in på den dyra restaurangen i Mexico City där hon satt och åt. Hon ses slänga med håret och vinka glatt till kameran på bilderna från gripandet för några veckor sedan.

Sedan dess har den romantiska bilden av en knarkdrottning som manövrerat ut de hårdföra männen växt närmast lavinartat i Mexiko. Hon har fått sig tillägnad en egen ”narcocorrido” som spelas konstant på radio och det rapporteras utförligt om hennes klagomål på maten i fängelset: ”Det är ett brott mot mina mänskliga rättigheter att jag inte får beställa take-away”, sade hon olyckligt i veckan.

Den 46-åriga Sandra Avila tros ha lett ett av Mexikos största och mest brutala narkotikasyndikat, med kopplingar till såväl Colombia som USA. Amerikanska myndigheter har varit henne på spåren sedan 2003 för misstänkt inblandning i storskalig smuggling av kokain.

Men Sandra Avila har varit en del av den undre världen betydligt längre än så. Hennes farbror Miguel Angel Félix Gallardo var länge den mexikanska maffians gudfader. Redan i unga år började hon arbeta i familjeföretaget.

Begåvad med såväl intelligens som slående skönhet steg hon snabbt i graderna. Hon charmade och gifte sig med två korrupta polischefer, som båda mördades några år senare.

Hennes största erövring var den colombianska kokainkungen Juan Diego Espinosa, även känd som ”El tigre” (Tigern). Den kärlekshistorien ledde till en framgångsrik affärsuppgörelse.

Smeknamnet ”Stillhavsdrottningen” fick hon när hon med El tigres hjälp allierade sig med colombianska karteller, som hon sedan hjälpte med sjötransporten av kokain. Pengarna från denna lukrativa handel spenderade hon på bostäder, dyra frisörer och lyxartiklar. I slutänden var det dessa exklusiva vanor som gjorde att polisen hittade henne.

Erik Gustafsson

DN 2007-10-22

I dag blev jag förste DN-korrespondenten genom tiderna att göra ett eget webbtv-inslag. Kolla på det här:

Webbtv: Barnens egen dator

Den tillhörande artikeln om datorerna i skolan i Uruguay finns här.

Kul att få göra rörlig bild, tycker jag. Vad tycker ni?

PS. DN lägger inte ut allt som publiceras i papperstidningen på nätet. Därför kan jag till exempel inte länka till artikeln om Bolivia i går och artikeln om valet i Argentina i dagens tidning.

VILLA CARDAL. Nu i oktober ska datorn till världens fattiga barn börja masstillverkas. DN besökte en testskola i Uruguay, där barnen nu har använt de grönvita datorerna i ett halvår.

Ett lätt vårregn faller över låg- och mellanstadieskolan i det lilla samhället Villa Cardal på den uruguyanska landsbygden. Gröna hagar sträcker sig så långt ögat når och en och annan ko idisslar i regnet. Nästan alla som bor här är mjölkbönder, och har så varit i generationer.

Men något har förändrats. Från salarna i den lilla skolan hörs ett dovt surr. När jag tittar in sitter eleverna hukade över små färgglada datorer.
– Jag tycker det är roligast att arbeta med bloggen! säger Augustina Muñoz, som går i fjärde klass.

Hon visar stolt upp de bilder som hon tänker lägga ut på nätet.

– Jag ska skriva en artikel om min farfars bageri, förklarar hon och dubbelklickar på en ikon.

Sedan i maj i år har Villa Cardals skola fått testa de nya bärbara datorer som regeringen planerar att ge till Uruguays alla låg- och mellanstadieelever. Nyligen bekräftades att den amerikanska välgörenhetsorganisationen One laptop per child senare i år ska leverera
100.000 datorer i ett första steg.

I Villa Cardal har de 180 eleverna redan fått sina alldeles egna grönvita laptops. Och med datorerna kom också internet till byn.

– En enkät som vi gjort visar att fyra procent av barnen hade internet hemma innan projektet började. I dag är siffran uppe i drygt 90 procent, säger Marcelo Galain som är rektor på skolan.

Gratis ”hotspots” för trådlös internetanslutning har satts upp runt om i Villa Cardal för att barnen ska kunna göra läxor och arbeta i hemmet. Det har även de vuxna haft nytta av.

– Min pappa är bonde och jag har hjälpt honom med många saker sen jag fick datorn. Det har varit allt från att kommunicera med mjölk­inköparna till att räkna ut vilket pris vi ska ta för mjölken, säger Joel Nicoletti, som går i sjätte klass.

På hans dator har en av de små plastantennerna ramlat av.

– Ja, datorn föll i golvet. Men den fungerar fortfarande, säger han skuldmedvetet.

Joels dator är inte den enda som råkat ut för skador. En tredjedel av datorerna har behövt repareras sedan projektet inleddes i maj, och det trots att tillverkarna säger sig ha gjort dem så slittåliga som möjligt.

Bristerna ska enligt regeringen ha åtgärdas när den fullskaliga lanseringen äger rum. Men en oro finns för att servicekostnaderna ska bli ohanterliga.
De flesta lärarna i Villa Cardal är positiva till det nya grönvita arbetsverktyget, även om många efterlyser vidareutbildning.

– Hittills har vi bara fått utbildning i själva tekniken, inte i hur vi ska använda datorn i det pedagogiska arbetet. Det har varit upp till den enskilda läraren att hitta användningsområden, säger Alicia Lamaita som är lärare för årskurs sex.

– Men vi har märkt att många elever utvecklar sin läs- och skrivförmåga betydligt snabbare. De verkar mer motiverade när de arbetar med datorerna, säger hon innan hon skyndar vidare till en elev som har en fråga om en internetsökning.

Erik Gustafsson

DN 2007-10-21