Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Stjärnornas krig över karnevalen

WIEN. Österrikarna har i dagarna firat sin variant av den katolska karnevalen: wienervalsen har genljudit på balerna, de vita vinerna har flödat och diverse märkliga utstyrslar synts på Wiens gator och torg.

Men ovanför allt detta, uppe i atmosfären, har samtidigt ett politiskt och militärt schackspel pågått som hotar kasta in Europa i ett nytt kallt krig.

Många ögonbryn höjdes i början av veckan när den ryske generalen Nikolaj Solovtsov varnade för att ryska medeldistansrobotar kan komma att riktas mot Centraleuropa på nytt. Den tid då kärnvapenhotet hängde över européerna föreföll plötsligt ha återvänt.

- Nya vapensystem som slår ut robotförsvar kan snabbt tas fram, sa Solovtsov hotfullt.

I Österrike bidrog landets tidningar till den smått surrealistiska känslan av att ett nytt kallt krig inletts – och det mitt i karnevalen - genom att publicera kartor i blått och rött, med små symboler för olika slags trupper som visade ”Östs” respektive ”Västs” militära styrkor. Allt medan toppdiplomater desperat försökte gjuta olja på vågorna.

Bakgrunden till denna något oväntade utveckling är Bushadministrationens beslut att återuppta arbetet med att bygga upp ett nytt robotförsvar för att stoppa angripande länders kärnvapenrobotar. USA vill bygga baser för detta robotförsvar i Tjeckien och Polen, vilket irriterat ryssarna.

Robotförsvarssystemet har kallats ”Stjärnornas krig” och varit under utveckling sedan 1980-talet. Arbetet stoppades på 90-talet eftersom man fruktade att det skulle sätta igång en ny kapprustning, men 2002 gav George W Bush order om att återuppta det. Sedan dess har två robotförsvarsbaser byggts; en i Alaska och en i Kalifornien.

Det är osäkert hur träffsäkert systemet är, men blotta misstanken om att en attack kan misslyckas ska avskräcka en angripare. Den amerikanska regeringen hävdar att det i första hand ska skydda mot angrepp från mindre stater i Mellanöstern och Asien (läs Iran och Nordkorea).

Men trots det har Rysslands regering alltså reagerat aggressivt, främst på grund av att den inte vill att USA ska känna sig allt för osårbart.

Och med ens är den klarblå vårhimlen över Wien inte längre lika oskyldig som den varit de senaste femton åren.

Erik Gustafsson

Den här krönikan publicerades den 4 mars 2007 i UNT.

You may also like...