BELFAST. Brittiska armén började på fredagen montera ned flera vakttorn i Nordirland. Det skedde som ett direkt svar på IRA:s deklaration om att rörelsen avslutar den väpnade kampen. Men på Belfast gator var reaktionerna avvaktande.
Mycket tyder på att den brittiska regeringen och ledningen för IRA har kommit överens om att på kort tid genomföra en rad åtgärder för att få fart på fredsprocessen i Nordirland.
På fredagen uppgav brittisk militär att åtta vakttorn ska stängas och monteras ned längs den irländska gränsen. Dessa arbeten inleddes omedelbart på flera platser.
– I ljuset av gårdagens utveckling, har polischefen och jag beslutat att ytterligare en minskning av säkerhetsprofilen är möjlig, sade den brittiske befälhavaren Reddy Watt.
Enligt uppgifter i brittiska medier är militärens avsikt att halvera sin truppnärvaro i Nordirland. Men protestantiska ledare är kritiska till beslutet. I Belfasts protestantiska förorter är många skeptiska.
– De har sagt det så många gånger förut. Vi får helt enkelt vänta och se, säger June Sherridan på väg till sitt arbete som vårdbiträde i den protestantiska stadsdelen Shankill i Belfast.
På husväggarna runt henne tronar muralmålningar med maskerade män som lovar kamp in i döden för unionen med Storbritannien.
– Om de verkligen skrotar vapnen så är det bra för alla, säger hon försiktigt och hastar vidare.
De flesta som DN pratar med på gatorna i arbetarstadsdelen Shankill är dock betydligt hårdare i sin kritik av IRA:s besked.
– Talet om avväpning är ett skämt, det går inte att lita på IRA, säger 18-årige Mark McFarlane, en av många arbetslösa ungdomar i Belfasts karaktäristiska tegellängor.
Inte långt därifrån, i den katolska arbetarstadsdelen Falls, är arbetslösheten i stort sett densamma som i Shankill. Men det finns vattentäta skott mellan områdena.
I Falls är nästan alla vi talar med positiva till beskedet från IRA.
– Jag välkomnar det. Men det kommer nog att dröja ett tag innan vi får fred på riktigt. Unionisterna verkar inte vilja bjuda till, säger Elisabeth Davis.
IRA:s politiska gren, Sinn Féin, vill få i gång en dialog med Ian Paisleys parti så snart som möjligt. Men denne kräver först en tydlig ursäkt från IRA:s sida för de cirka 1 700 mord som begåtts av rörelsen.
På fredagen gjorde därför Gerry Adams ett uttalande som möjligen kan tolkas som en ursäkt.
– Jag känner ånger och sorg över att så många människor förlorat livet de senaste 30 åren, sade han vid en presskonferens i Sinn Féins lokaler i Belfast.
Många knäckfrågor återstår att lösas i fredsförhandlingarna. Avväpningen måste säkerställas på ett sätt som övertygar protestanternas ledare.
IRA:s misstänkta kriminella verksamhet måste avslutas. Och katolikerna kräver att de IRA-medlemmar som tvingats i landsflykt ska få komma tillbaka hem.
Dessutom kräver den brittiska regeringen att Sinn Féin och IRA samarbetar med den lokala protestantiska polisen, vilket av historiska anledningar är mycket känsligt. I många katolska områden fungerar IRA som polis, åklagare och domare.
Claire McCartney är dock en av de katoliker som vill få ett slut på IRA:s styre. Hennes bror, Robert McCartney, blev för ett halvår sedan mördad i samband med ett krogslagsmål i Belfast. Cirka 15 män med kopplingar till IRA misshandlade brodern till döds efter att han försökt skydda en vän som råkat illa ut.
IRA-ledningen valde att tysta ned händelsen. Då beslutade sig Claire McCartney och hennes systrar för att gå till polisen.
– Men trots att det fanns massor av vittnen till händelsen trädde ingen fram. En del var rädda för att ha kontakt med polisen och andra blev pressade till tystnad av IRA, berättar Claire McCartney.
Systrarna vädjade genom medierna om rättvisa och efter ett tag trädde några vittnen fram. Nu har två män åtalats för mordet.
– Vi har fått ett enormt stöd av dem som bor här.
Erik Gustafsson
DN 2005-07-30
