”Det är som om mitt liv just har börjat”

CALAIS/LILLE. Tusentals människor ska nu slussas ut i Frankrike, efter att ha bott i månader i det informella flyktinglägret ”Djungeln” i Calais. En av dem är Abdulraouf Hussein, som fått en chans att studera vid universitet i Lille.

Minst 5.600 personer har hittills lämnat lägret utanför Calais frivilligt och bussats till flyktingboenden runt om i landet.

En av dem är 26-årige Abdulraouf Hussein, som flytt undan krig och förföljelser i Darfurprovinsen i Sudan.

Första gången vi träffade honom var för bara två veckor sedan. Då sprakade det från vedträna i hans lilla improviserade spis utanför tältet i ”Djungeln”. Han var klädd i bylsiga kläder och berättade att han flytt till Europa för att söka trygghet.

– Men när jag kom fram till Italien tog de mina fingeravtryck. Och sedan fick jag veta att andra länder skulle skicka tillbaka mig dit, på grund av något som kallas ”Dublin” (Dublinförordningen, red. anm.).

– Och i Italien sover sudaneser på gatorna. Så ibland känns det som om allt är lögn. Som om jämlikhet inte existerar. Men jag mår bättre när jag går till skolan här i lägret.

Några dagar senare fick Abdulraouf Hussein ett överraskande besked. Han var en av 80 av lägrets invånare som skulle få chans att studera vid universitetet i Lille.

Och nu har han kommit fram.

Vi träffar honom på nytt, den här gången på universitetsområdet i Lille. Han har rena kläder och bor i ett studentrum nära campus.

En glimt av hopp anas i blicken. Ryggen är rätare än förra gången.

– Jag hoppas att jag kan få avsluta mina civilingenjörsstudier nu, säger Abdulraouf Hussein som just varit på introduktionsträff för en intensivutbildning i franska.

Vi går tillsammans till universitetsbiblioteket. Det är första gången han vågar sig in i det. Väggarna är kritvita, mjuka heltäckningsmattor täcker golvet, allt är ljust och rent, och hundratals studenter sitter och läser vid bord och i futuristiskt designade fåtöljer.

– Det är så otroligt fint… säger Abdulraouf Hussein medan han går och ser sig omkring.

I fickan har han ett kort med matpengar. Stipendiet täcker det nödvändigaste. Häromdagen tog han mod till sig och ringde sin mamma i Sudan.

– När hon förstod vad det här innebär blev hon så glad. Hon kan ju varken läsa eller skriva, men har alltid uppmuntrat mig. Jag ska verkligen göra mitt bästa för att ta till vara på den här möjligheten nu, säger han.

Sex månader har gått sedan han flydde. Han har svårt att prata om det. Han nämner en bilresa med tjugo andra personer genom öknen. En månad i ett libyskt fängelse. Rädslan han kände på Medelhavet. Nätterna på gator i Italien och Frankrike. Och de tre månaderna i ”Djungeln”.

– Jag tänker att om man bemöter folk med respekt, så får man ofta respekt tillbaka. Men under förhållanden som de i ”Djungeln” mister folk respekten för varandra. Det är bara så, säger Abdulraouf Hussein om detta läger, där några hundra migranter ännu tros uppehålla sig – trots att myndigheternas tal om ”uppdrag slutfört”.

När jag frågar hur han känner sig, svarar Abdulraouf Hussein:

– Det är som om mitt liv just börjat.

Erik de la Reguera

Fakta. ”Djungeln”

• Det informella flyktinglägret ”Djungeln” har funnits i flera år utanför Calais. Många som tar sig dit hoppas kunna resa till Storbritannien med hjälp av människosmugglare.

• I måndags inledde franska myndigheter en evakuering av de mellan 6 000 och 8 000 invånarna i lägret. Hittills har minst 5 600 förts till flyktingförläggningar runt om i Frankrike.

• Enligt Dublinförordningen ska en person som flyr till Europa söka skydd i det första säkra land som den kommer till.

Publicerat i DN den 28 oktober 2016.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *