Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Monthly Archive: april 2006

Pragmatisk shiit blir Iraks nye starke man

Iraks nya premiärminister blir shiiten Ibrahim Jafaari. Det står klart sedan han på torsdagen nominerades av den nytillsatta presidenten, Jalal Talabani. Men spelet om makten i Irak har bara börjat.

- Vårt framtida statsskick måste bygga på försoning och motverka varje typ av etnisk och religiös diskrimering, sade Jalal Talabani sedan han på torsdagen svurit presidenteden.

Ceremonin ägde rum i den hårdbevakade ”gröna zonen” i Bagdad och sändes direkt i irakisk tv.

Enligt Reuters såg den förre diktatorn Saddam Hussein ceremonin i sitt fängelse, medan kurder i norra Irak firade att en kurd för första gången i landets historia utsetts till president.

Talabani upplöste den sittande regeringen och kallade till sig ledaren för det uttalat shiamuslimska Daawa-partiet, Ibrahim Jafaari, som nu får det svåra uppdraget att fördela ministerposter mellan de tre största folkgrupperna i Irak – shiaraber, sunniaraber och kurder.

– Jag ska göra mitt bästa för att kunna presentera en regering inom två veckor, sade Ibrahim Jafaari efter tillkännagivandet.

Som premiärminister får Jafaari en betydligt större makt än presidenten, men han har flera komplicerade uppgifter framför sig. Enligt tidsplanen ska en ny konstitution vara klar redan i augusti och i slutet av året ska parlamentsval hållas.

Men enligt uppgifter i New York Times, som citerar källor inom den amerikanska administrationen, kommer tidsplanen troligen att spricka. Förhandlingarna om den nya författningen kan bli komplicerade och försena valen med upp till sex månader.

Bland knäckfrågorna finns att flera shiaarabiska partier vill göra Irak till en islamisk stat med inslag av sharialagstiftning. Det motsätter sig sekulära kurdiska och sunniarabiska ledare.

Ibrahim Jaafari har stöd av de irakiska shiamuslimernas högste religiösa ledare, ayatolla Sistani. Men Jafaari anses också vara en pragmatisk politiker som inte gjort sig känd för att kräva sharialagstiftning.

En annan viktig fråga är hur omfattande den kurdiska autonomin i norr ska få bli. Det gäller inte minst kontrollen över oljeintäkterna och milisen i området.

Den tredje stora folkgruppen i Irak, sunniaraberna, är kraftigt underrepresenterade i parlamentet, sedan många av dem valde att bojkotta parlamentsvalet.

Det är bland dem som det starkaste motståndet mot den amerikanska ockupationen och landets nya ledning finns.

Ibrahim Jafaari väntas ge flera ministerposter i den nya regeringen till sunniaraber, för att undvika en ytterligare polarisering.

– Vi måste fortsätta dialogen med våra sunniarabiska bröder. Terrorismen är i dag det största hotet mot stabiliteten i Irak, sade president Jalal Talabani i ett tal i parlamentet.

Det politiska våldet i Irak fortsatte ändå att kräva offer på torsdagen. Minst tolv civila irakier skadades i staden Tal Afar i norra Irak, när en självmordsbombare sprängde sin bil i närheten av en amerikansk militärkonvoj.

Senare tog en organisation som uppgav sig vara al-Qaidas irakiska avdelning på sig skulden för attentatet.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-08

Fortsatt spänt i Uzbekistan

Situationen i östra Uzbekistan var fortsatt spänd på måndagen. Uzbekisk militär har blockerat infarterna till staden Kara-Su sedan invånarna kastat ut de lokala ledarna och drygt 500 flyktingar har tagit sig över gränsen till Kirgizistan. Samtidigt hördes skottlossning i staden Andizjan.

Efter helgens hårda sammandrabbningar i Ferganadalen i Uzbekistan har många civila flytt österut. I staden Suzac i Jalalabad-regionen i grannlandet Kirgizistan har 560 uzbekiska flyktingar samlats i UNHCR:s läger.

– De flesta av dem är unga män, men vi har även tagit emot 84 kvinnor och ett tjugotal barn, säger FN-organets chef i Uzbekistan, Abdul Karim Gul, till DN.

Flyktingarna har flytt från staden Andizjan, där uzbekisk militär sköt skarpt mot demonstranter på fredagen, sedan ett väpnat uppror skakat staden. Uppgifterna om antalet dödsoffer i Andizjan varierar mellan 150 och 500, men siffrorna är svåra att kontrollera eftersom de uzbekiska myndigheterna spärrat av hela staden.

Enligt Abdul Karim Gul på UNHCR hördes sporadisk skottlossning i Andizjan under måndagseftermiddagen. De uzbekiska myndigheterna förefaller vara i färd med att genomföra massgripanden. Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax har minst 70 personer gripits för att ha “organiserat upproret” i Andizjan.

Samtidigt verkade situationen i gränsstaden Kara-Su förvärras. Invånarna i den lilla staden drev på lördagen bort de lokala myndigheterna och tände eld på polisstationen och kommunhuset.
Orsaken till det folkliga upproret i Kara-Su var, enligt BBC:s nätupplaga, att de lokala ledarna rivit broarna över gränsfloden till Krigizistan. Invånarna förlorade på det viset möjligheten att delta i den lukrativa gränshandeln, vilket är en central del i regionens ekonomi.

Broarna har under helgen återuppbyggts av stadsborna och situationen stabiliserats. Men uzbekisk militär ska på måndagsmorgonen ha spärrat av tillfartsvägarna till Karu-Su och skottlossning hördes i staden under natten till måndagen, enligt en utländsk diplomat i Kirgizistan som TT citerar.

UNHCR är försiktiga i sin kritik av den uzbekiska regeringen, men Abdul Karim Gul säger att fortsatta flyktingströmmar inte kan uteslutas, eftersom ”det beror på hur regeringen hanterar situationen”.

Krisen i östra Uzbekistan inleddes under natten till fredagen, då en mindre väpnad rebellstyrka attackerade en militärgarnison i Andizjan och befriade ett stort antal fångar ur ett högsäkerhetsfängelse i staden.

Den tidigare okända gerillan upprättade ett högkvarter i stadens kommunhus och tusentals stadsbor gick på fredagsmorgonen ut på gatorna för att visa sitt stöd för dem. De protesterade mot godtyckliga gripanden och krävde “demokrati, rättvisa och frihet”.

Uzbekisk militär omringade snabbt det torg där demonstranterna samlats och vid den militära stormningen tros flera hundra människor, många av dem civila, ha omkommit.

Presidenten Islam Karimov försöker upprätthålla goda relationer med såväl Moskva som Washington.
Men han har fått hård kritik för sitt sätt att hantera upproret i Ferganadalen.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-12

”USA:s militär hotar Iraks rättssäkerhet”

USA:s militär agerar på ett sätt som hotar rättssäkerheten för vanliga irakier. Det säger Maria Leissner, som under sex månader arbetat på plats i Bagdad. Med tiden har hon blivit allt mer kritisk till det hon ser som en amerikansk ockupation av landet.

Förre ambassadören och folkpartiledaren Maria Leissner har under de senaste månaderna arbetat för National Democratic Institute for National Affais (NDI), en stiftelse med nära band till det demokratiska partiet i USA. Hon har deltagit i arbetet med att bygga upp de nya demokratiska institutionerna i Irak, i nära samarbete med den amerikanska administrationen.

Men vid ett seminarium i riksdagen på onsdagen riktade hon skarp kritik mot den amerikanska regeringen.

-I jakten på den irakiska motståndsrörelsen riskerar USA:s trupper att utsätta vanliga irakier för övergrepp. Jag kom i kontakt med en man som gripits av amerikansk militär och hållits fängslad i över en månad. När han väl släpptes förklarades det med att det hade begåtts ”ett misstag”, sade Maria Leissner.

-Soldaterna kom mitt i natten. De kastade en granat, vars explosion krossade husets alla fönster. Sedan stormade de in i sovrummet, där den här mannen och hans fru låg och sov.

I samband med gripandet stals datorer och flera hundratusen kronor i kontanter, vilka ännu inte har återlämnats.

-Övergreppen hotar rättssäkerheten och kan leda till att fler irakier ger sitt stöd till terroristerna, säger Maria Leissner.

Utöver säkerhetssituationen är det den bristfälliga infrastrukturen som präglar vardagen i Bagdad. Telefonförbindelserna, elektriciteten och avloppet fungerar fortfarande dåligt och på sjukhusen råder brist på mediciner och personal.

Men det finns också tecken på att situationen förbättras i vissa avseenden. Att det nya parlamentet nyligen enades om att utse kurden Jalal Talabani till president och shiiten Ibrahim Jafaari till premiärminister innebär att den politiska låsning som tidigare lamslagit den lagstiftande församlingen nu fått en lösning.

-Utnämningarna visar att man kommit överrens om centrala punkter i den framtida författningen. Det står klart att Irak kommer att bli en federal stat och att någon typ av skrivning om att islam är en viktig källa för lagstifningen kommer att finnas med i grundlagen, sade Maria Leissner.

Men den våldsamma maktkamp som pågår i Irak kommer troligen att fortsätta. Maria Leissner menar att det var ett misstag att upplösa Iraks polis och militär efter invasionen.

-Det skapade ett tomrum som de amerikanska styrkorna inte förmådde fylla. I stället har kriminella grupper och terrorister kunnat dra fördel av situationen.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-24

I väntan på mörkret

Star Wars-fans från hela Sverige köar sedan en vecka tillbaka utanför biografen Rigoletto på Kungsgatan. Målet är att få en biljett till premiären av den sjätte och sista filmen i George Lucas episka rymdäventyr.

Den hårdtrafikerade Kungsgatan i centrala Stockholm har fått nya invånare. På trottoaren utanför biograf Rigoletto har en liten tältstad börjat växa fram i avgasdiset. En ung man vid namn Super Mario sitter och solar längst fram i kön.

– Vi kom hit i söndags och har det urmysigt. Det är bara att gå fram till vem som helst och säga att Darth Vader är en fjant, så har man en livlig diskussion, säger Super Mario Melchert och ler.

Han och Bodil Eriksson har rest hela vägen från Karlskoga för att komma över några biljetter till Episod III – mörkrets hämnd. Biljetterna släpps på söndag klockan tio, men redan på fredagen ringlade tältkön lång.

– Egentligen handlar det inte om att ha sett filmen först. Det som är roligt är att se den tillsammans med alla andra fans, säger Super Mario Melchert.

Invid ett av tälten sitter en grupp unga kvinnor.

– Jag hoppas på mörker och åter mörker, säger Johanna Nybelius, student från Uppsala.

De andra nickar instämmande i solskenet.

Många gamla Star Wars-fans har riktat kritik mot att de två senaste filmerna varit för ”barnsliga”. Men nu utlovar filmskaparna en mörk film, där Darth Vader tar kommandot över galaxen.

Kritiken är dock inte särskilt vanlig bland dem som nu tältar på Kungsgatan.

– De senaste filmerna är vår tids största mästerverk, säger Mikael Haglund och justerar sin svarta kåpa.

Han är här på hajk med sina scoutvänner från Lidingö. De har ställt upp ett bord bredvid sitt tält och lagt ut gelegodisar på det. Bredvid finns en liten skylt, på vilken det står ”varsågod – välj en godis”.

För att få tiden att gå tillverkar många köande sina egna kläder inspirerade av filmerna. Johanna Nybelius är redan färdig med sina Star Wars-kläder.

– Nu syr jag på en balklänning. Det är avkopplande och får tiden att gå, säger hon och kisar i solskenet.

Star Wars Episod III har premiär den 19 maj.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-13

Politiker i Guatemala dömda för rasism

Fem ledande politiker i Guatemala har dömts till fängelse för att ha riktat rasistiska uttalanden mot fredspristagaren Rigoberta Menchú.

Det är första gången som någon ur landets vita minoritet har dömts för hets mot folkgrupp, vilket väcker hopp för landets gryende demokrati.

Sedan 2002 finns en lag som förbjuder hets mot folkgrupp i Guatemala, men den har tidigare inte kunnat prövas.

- Tydligen krävdes det att en Nobelpristagare blev kränkt i landets finaste domstol för att lagen skulle gälla, säger Rigoberta Menchú, 1992 års fredspristagare, i telefon till DN.

Det är två år sedan hon utsattes för kränkande behandling i Guatemalas författningsdomstol. Incidenten inträffade när Menchú, som är mayaindian, skulle vittna mot den förre diktatorn Ríos Montt.

Denne anklagas av människorättsorganisationer för att vara ansvarig för mord på tiotusentals människor under kriget på 1980-talet.

Den förre diktatorns sonson, Juan Carlos Ríos Ramírez, fanns bland åhörarna och när Rigoberta Menchú skulle tala började han tillsammans med några andra politiker skrika förolämpningar, knuffa och försöka hindra henne från att komma fram till talarstolen.

- Stick tillbaka till marknaden och sälj tomater, din indian! skrek de.

Smädelserna fastnade på en video­inspelning, som åklagaren använt som bevis i åtalet om diskriminering och hets mot folkgrupp.

Domen kom i måndags kväll och innebär att de fem politikerna från partiet FRG, som Ríos Montt fortfarande leder, döms till två år och åtta månaders fängelse.

- För första gången i vårt lands historia har rättsväsendet tagit öppen ställning mot rasismen, säger Rigoberta Menchú till DN.

- Det är en historisk händelse och en seger för de indiankvinnor som i generationer fått utstå diskriminering. Jag är stolt över att få vara en del av deras kamp.

Guatemalas mayaindianer utgör 60 procent av landets befolkning. Under de 36 åren av inbördeskrig drabbades de hårt av militärens brutala jakt på gerillamedlemmar. Över 200.000 människor dog i kriget.

När fredsavtalen skrevs under 1996 lovade regeringen att särskilda satsningar skulle ske för att förbättra indianernas situation. Nio år senare tillhör de fortfarande den fattigaste delen av befolkningen.

- Det går för långsamt, men det här domslutet visar ändå att en del saker går åt rätt håll, säger Rigoberta Menchú.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-06

Nya strider mellan PKK och turkiska arméstyrkor

Den senaste veckan har strider mellan den turkiska armén och PKK-gerillan i östra Turkiet krävt minst 24 människoliv. Vapenvilan som rått mellan parterna i drygt fem år är därmed definitivt slut. En ledande representant för den kurdiska oppositionen befarar en upptrappning av konflikten.

Minst 5.000 turkiska soldater och 2.000 man ur en regeringstrogen milis deltar för närvarande i en offensiv mot misstänkta PKK-fästen i bergstrakterna som gränsar till Syrien och norra Irak.

På onsdagen rapporterade en turkisk nyhetsbyrå att 21 stridande PKK-medlemmar och tre regeringssoldater dödats i sammandrabbningar i den bergiga provinsen Siirt i östra delen av landet. Dödssiffran är den högsta sedan 1999, då PKK deklarerade en ensidig vapenvila.

Förra året avblåstes vapenvilan och representanter för den lagliga kurdiska oppositionen fruktar nu att konflikten kan komma att trappas upp.

– Jag är rädd att det här kan få PKK:s militära ledning att inleda ett fullskaligt gerillakrig, säger Nazmi Gur, vice ordförande i det kurdiska partiet Dehap, till DN.

Enligt Turkiets regering är avsikten med militäroffensiven att förebygga gerillaattacker som annars skulle ha ägt rum under de kommande vår- och sommarmånaderna.

PKK:s slagkraft är numera begränsad och den största delen av gerillans styrkor finns på andra sidan gränsen, i norra Irak.

Turkiets regering har därför upprepade gånger bett USA att upplösa PKK:s läger där. Men diplomatkällor som DN talat med tror inte att Bushadministrationen kommer att gå Turkiet till mötes, då det skulle kunna skada den delikata politiska balansen i Irak.

När kurden Jalal Talabani nyligen utnämndes till Iraks president välkomnades det av Turkiet. Den turkiska regeringen vill till varje pris undvika ett självständigt Kurdistan i norra Irak och Talabanis utnämning anses borga för att de irakiska kurderna inte kommer att bryta sig loss och skapa en egen stat.

På hemmaplan har många turkar fortfarande svårt att acceptera kurdisk politisk aktivism. För två veckor sedan, när en grupp kurdiska ungdomar fotograferades i färd med att bränna en turkisk flagga, utbröt kraftiga protester i landet. Turkiets ÖB förkunnade offentligt att ”de så kallade kurdiska medborgarna” utgör ett hot mot den turkiska staten.

– Det pågår en rasistisk kampanj mot oss kurder i Turkiet i dag. Den leds av de mörka krafter som motsätter sig ett turkiskt EU-medlemskap, säger Nazmi Gur via telefon till DN.

Hans parti, Dehap, är starka anhängare av ett framtida turkiskt EU-medlemskap, eftersom det ses som en garant för politiska reformer. Turkiets medlemsförhandlingar med EU inleds i oktober och en av de viktigaste frågorna vid förhandlingsbordet blir den kurdiska minoritetens rättigheter.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-15