Category: Artiklar

Miljöpartiet vill skapa ett statligt stöd till landets kvinnojourer. I dag är kvinnojourerna beroende av kommunala bidrag för sin verksamhet, men bidragens storlek skiljer sig kraftigt åt mellan landets kommuner.

Inför vårens budgetförhandlingar kräver miljöpartiet att regeringen skapar ett statligt stöd på 100 miljoner kronor per år till kvinnojourerna.

– Jag tycker att det är pinsamt att det görs så lite från statligt håll för att hindra våldet mot kvinnor, inte minst i ljuset av den debatt som har varit på sistone, sade språkröret Peter Eriksson vid en presskonferens på onsdagen.
Miljöpartiets förslag innebär att Brottsoffermyndigheten får till uppgift att slussa pengarna vidare till kvinnojourerna. Men kvinnojourerna ska inte övergå i offentlig regi.

– Många av de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna gör det för att de vill vara anonyma och misstror myndigheterna. Därför är det viktigt att kvinnojourerna kan fortsätta arbeta oberoende. Vår tanke är att skapa en bättre ekonomisk bas för verksamheten, sade Peter Eriksson.

Kvinnojourerna är ideella föreningar som ger stöd åt utsatta kvinnor. I dag är deras verksamhet till stor del finansierad genom kommunala bidrag, men skillnaden mellan Sveriges kommuner är stor. En undersökning som gjorts av Nationella rådet för kvinnofrid visar att 68 kommuner inte ger några bidrag alls till kvinnojourernas verksamhet.

Totalt ger kommunerna 24 miljoner kronor i bidrag till kvinnojourerna, men genom en ändring i socialtjänstlagen vill miljöpartiet tvinga kommunerna att satsa betydligt mer på att förebygga våld mot kvinnor.

– Att staten ger pengar till kvinnojourerna får inte bli ett sätt för kommunerna att komma undan sitt ansvar, säger Peter Eriksson.
Även vänsterpartiet säger sig vilja införa ett statligt stöd till kvinnojourerna. Men justitieminister Thomas Bodström ville på onsdagen inte kommentera förslaget.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-02

De senaste två veckornas intensiva brevväxling mellan zapatistgerillans talesman subcomandante Marcos och den spanske domaren Baltazar Garzón liknar inget annat.

Ett bråk om situationen i Baskien ser ut att få oanade konsekvenser när Garzón, som blev berömd när han ville ställa Pinochet inför rätta för några år sedan, och Marcos kan komma att mötas i en duell på Kanarieöarna.

Det hela började med att Marcos nyligen bröt zapatisternas långa period av tystnad med ett brev till sympatisörer i Spanien. I brevet, som publicerades den 25 november i den mexikanska dagstidningen La Jornada, riktar Marcos hård kritik mot Garzón för förföljelsen av politiska aktivister i Baskien och för illegaliseringen av partiet Batasuna (som har anklagats ha kopplingar till ETA). Garzón kallas i brevet för en ”grotesk pajas som går den politiska elitens ärenden” och såväl Spaniens premiärminister Aznar som kung Juan Carlos får ta emot bredsidor av gerillaledaren.

Subcomandantens angrepp på dessa aktade personligheter har väckt stor uppståndelse i Spanien. Garzón svarade i ett öppet brev publicerat den 6 december i den spanska tidningen El País. I hårda ordalag anklagar han Marcos för att vara opportunistisk, antidemokratisk och för att inte tillräckligt tydligt ta avstånd från de terrorister som mördat hundratals civila spanjorer under de senaste åren. Garzón upprörs över Marcos attack på kungen och Aznar, som han menar gjort stora insatser för demokratin i Spanien. Brevet avslutas med en uppmaning till gerillaledaren att ta av sig masken, göra sig av med den ”fåniga pipan” och mötas man mot man i en debatt.

Subcomandante Marcos svarade sturskt ja på Garzóns utmaning i ett brev publicerat den 9 december. I brevet, som förefaller inspirerat av ”Don Quijote”, fastställer Marcos datum för duellen till den 3-10 april och plats till Lanzarote på Kanarieöarna. Allt enligt seden om att den utmanade riddaren får bestämma plats och tid. Garzón ska ansvara för att subcomandante Marcos och sex av hans ”väpnare” ska kunna färdas säkert till och från Lanzarote. Vinnaren koras av en jury, i vilken tre personer utses av zapatisterna och fyra av Garzón. Vinner Garzón får han dra av masken som döljer Marcos ännu okända ansikte. Men om Marcos vinner måste Garzón representera zapatisterna i olika internationella domstolar, med syftet att få den mexikanska regeringen att leva upp till sina internationella åtaganden om ursprungsfolkens rättigheter.

ETA:s ledning uppmanas dessutom av subcomandante Marcos att helt upphöra med attacker mot civila och att iaktta en ensidig vapenvila under 177 dagar med start på julafton. I brevet ber han också anhöriga till ETA:s offer om ursäkt för sin tidigare otydlighet angående terrorn – men fördömer också den spanska statens terror mot aktivister. Han uppmanar i ett par andra brev det civila samhället i Spanien att organisera en kampanj med temat ”Ge ordet en chans” och att i anslutning till duellen på Kanarieöarna arrangera ett stort möte med representanter för alla som påverkas av konflikten – inklusive den spanska regeringen.

I skrivande stund har Baltazar Garzón inte svarat. Ska han fäkta eller fly?

Erik Gustafsson

Publicerad i Dagens Nyheter (Kultur) den 17/12 2002