BUENOS AIRES. Vid Hugo Chávez nyss avslutade besök i Ryssland blev han lovad hjälp med ett kärnenergiprogram i Venezuela. Det är det senaste steget i det allt närmare samarbetet mellan länderna, och nu börjar den regionala stormakten Brasilien visa tecken på oro.
När Venezuelas president Hugo Chávez för andra gången på bara tre månader besökte Ryssland möttes han med öppna armar av president Medvedev och premiärminister Putin. Relationen mellan de båda länderna har på kort tid gått från att vara strikt affärsmässig till att beskrivas i ordalag som "en strategisk allians".
Den skarpt USA-kritiske Chávez, som upprepade gånger försvarat Irans anrikning av uran, fick i torsdags grönt ljus av Vladimir Putin för att med rysk hjälp inleda ett civilt kärnenergiprogram i oljerika Venezuela. Han blev också lovad lån på drygt sex miljarder kronor för nya vapeninköp och övningar med rysk militär.
- Vi står inför en ny geopolitisk dynamik och måste därför agera snabbt, sade Chávez, som beskrev denna nya "dynamik" som präglad av den finansiella krisen i USA och spänningarna i Kaukasus efter Georgienkonflikten.
Samtidigt var en grupp ryska krigsfartyg, bland dem den atomdriva kryssaren Peter den store, på väg mot Venezuela för att delta i en gemensam övning i Karibien. Det kan ses som Chávez svar på att USA:s aktiverat sin så kallade fjärde flotta, vilken nu patrullerar Latinamerikas kuster för första gången sedan 1950-talet.
I Sydamerika möts denna utveckling med allt större oro, inte minst från Brasiliens sida. Ministrar i Lula da Silvas regering har citerats anonymt av brasilianska tidningar och budskapet är klart: Venezuelas närmanden till Ryssland riskerar att göra Sydamerika till en skådeplats för en konflikt mellan USA och Ryssland.
Vid en tidpunkt då Brasilien vill stärka Sydamerikas motsvarighet till EU, Unasur, och aspirerar till en permanent plats i FN:s säkerhetsråd kommer denna utveckling olägligt.
Situationen kompliceras ytterligare av att Venezuela nyligen utvisade USA:s ambassadör i Caracas, som en gest av solidaritet med Bolivia, och att en påstådd konspiration mot regeringen avslöjats.
Chávez kritiker på hemmaplan menar dock att hans spektakulära utrikespolitik ska ses som en kampanjstrategi inför de kommande lokalvalen i november. Där riskerar Chávez stödpartier att förlora viktiga provinser till oppositionen, sedan inflationen i landet stigit till omkring 30 procent.
Erik de la Reguera
Fakta:
Hugo Chávez kom till makten i det oljerika Venezuela för snart tio år sedan. Han inledde med att genom en folkomröstning driva igenom en ny grundlag. Efter ett försök till statskupp 2002 radikaliserades han och närmade sig det kommunistiska Kuba.
Chávez har vid oräkneliga tillfällen anklagat USA för att planera en invasion av Venezuela, men Bushadministrationen har hittills haft överseende med hans retorik eftersom oljeexporten till USA fortsätter.
Nyligen utvisades Human Rights Watch ledning från Venezuela, sedan organisationen kritiserat Chávez växande maktfullkomlighet och den bristande maktdelningen i landet.
DN 2008-09-28
Publicerad i Dagens Nyheter den 27 september 2008.
