PARIS. Emmanuel Macrons delikata balansgång mellan blocken fortsätter – men med en allt tydligare slagsida åt höger. När samtliga ministrar i Macrons första regering offentliggjordes på onsdagen fick två tunga högernamn kontroll över Frankrikes ekonomiska politik.
Allt sedan Emmanuel Macron vann presidentvalet i Frankrike för snart två veckor sedan har det spekulerats om hur hans första regering skulle se ut.
Nu vet vi: förutom premiärminister Edouard Philippe hämtas även finansministern Bruno Le Maire och budgetministern Gérald Darmanin från högerpartiet Republikanerna – något som troligen betyder grönt ljus för stora avregleringar, krympt offentlig sektor och sparbeting i Frankrikes offentliga finanser.
Det kan förebåda en storkonflikt med fackförbunden i Frankrike, som tidigare varslat om protester och strejker om Macron går vidare med sina planer på att luckra upp den franska arbetsrätten och lagstifta om att förhandlingar om 35-timmarsveckan ska ske på varje enskild arbetsplats, i stället för på branschnivå.
Macron tycks samtidigt ha lyckats med sitt viktigaste uppsåt: att splittra och försvaga såväl högerpartiet Republikanerna som det tidigare regerande Socialistpartiet inför de kommande parlamentsvalen i juni.
Republikanernas partiledning reagerade på onsdagen med att utesluta de partiföreträdare som valt att sätta sig i Macrons regering – men skadan var då redan skedd.
Socialistpartiet gick inte lika långt, trots att flera socialister satt sig i regeringen: bland dem den tidigare försvarsministern Jean-Yves Le Drian, som nu blir utrikesminister, och den nya inrikesministern Gérard Collomb, som tillhör högerflygeln i partiet.
Som utlovat är hälften av ministrarna också kvinnor. Men det jämställdhetsdepartement som skulle inrättas lyser med sin frånvaro – och de flesta av de tyngsta ministerposterna gick till män.
Ett undantag är den liberala EU-parlamentarikern Sylvie Goulard, som blir ny försvarsminister – måhända en vink om att talet om ett gemensamt EU-försvar ska tas på allvar, eftersom Goulard är en stark EU-förespråkare som talar flytande tyska.
Kulturminister blir Françoise Nyssen, en förläggare vars familj har rötter i Sverige. Och ny miljöminister blir den kända aktivisten och programledaren Nicolas Hulot, som flera gånger tackat nej till att ingå i regeringar – men som alltså ändrade sig efter att ha fått frågan av Macron.
Slutligen får mittenpolitikern François Bayrou betalt för att han tidigt gav sitt stöd till Macron; han tilldelas posten som justitieminister.
Reaktionerna från den mer radikala oppositionen i Frankrike var starka. På yttersta högerkanten skrev Marine Le Pens fascistanstrukna parti Nationella fronten i en kommuniké att ”de gamla politiska partierna behåller kontrollen”. Samtidigt sade Jean-Luc Mélenchon, ledare för det radikala vänsterpartiet ”Det okuvade Frankrike”:
– Detta är en högerregering, punkt.
Inför parlamentsvalet leder Emmanuel Macrons nya parti Le République En Marche (LRM), som dock inte tros få egen majoritet. Även Nationella fronten och Det okuvade Frankrike har, enligt mätningar, goda chanser att gå framåt i valet.
Fakta. Nio kvinnor och nio män blev Macrons ministrar
Inrikesminister: Gérard Collomb
Miljöminister: Nicolas Hulot
Justitieminister: François Bayrou
Försvarsminister: Sylvie Goulard
Utrikes: Jean-Yves Le Drian
Territorial: Richard Ferrand
Hälsa: Agnès Buzyn
Kultur: Françoise Nyssen
Finans: Bruno Le Maire
Arbetsmarknad: Muriel Penicaud
Utbildning: Jean-Michel Blanquer
Jordbruk: Jacques Mézard
Budget: Gérald Darmanin
Universitet: Frédérique Vidal
Minister för utomeuropeiska territorier: Annick Gerardin
Idrott: Laura Flessel
Transport: Elisabeth Borne
EU-minister: Marielle de Sarnez
Publicerat i DN 2017-05-17
