Auktoritär regim har tagit Venezuela till ruinens brant

Hur gick det så illa för Venezuela? DN:s Erik de la Reguera svarar på tre frågor om bakgrunden till den växande krisen i detta viktiga land i Sydamerika, som USA:s regering nu varnar för kan bli ”ett nytt Syrien”.

Vad är bakgrunden till krisen i Venezuela? 

 – I grunden handlar detta om en hisnande inkompetent och alltmer auktoritär regim som har tagit Venezuela till ruinens brant – trots att landet har världens största oljereserver. Det höga oljepriset åren 2006–2013 gjorde det möjligt för den förre vänsterpresidenten Hugo Chávez att bekämpa fattigdom och bygga ut välfärdsstaten i landet, något som många fattiga venezolaner uppskattade. Men det förstärkte också landets oljeberoende – och när oljepriset halverades på bara ett par år efter Chávez död 2013 var hans efterträdare inte beredd att anpassa statens utgifter. 

– Chávez arvtagare, president Nicolás Maduro, har istället infört alltfler pris- och kapitalkontroller, ransoneringar och satsat på ogenomtänkta förstatliganden av företag, vilket bara förvärrat situationen och lett till att Venezuela nu tros ha världens högsta inflation (officiellt 274 procent förra året – en siffra som ser ut att fördubblas i år) och en tilltagande brist på basvaror. 

 Är Venezuela en diktatur? 

– Inte formellt – men inte heller långt ifrån. Protesterna och den senaste plundringsvågen är inte bara en följd av att president Maduro misslyckats med att förse befolkningen med det allra mest basala, som el, livsmedel och bränsle, utan också att han låtit fängsla oppositionsledare, slagit ned protester, medvetet försökt gå runt parlamentet (som kontrolleras av oppositionen) och vägrat utlysa nyval. 

– I många avseenden går situationen i Venezuela i riktning mot den i Ryssland eller Turkiet – eller kanske till och med den i Kina eller Kuba – vilket oppositionen till varje pris vill undvika. 

Vilka internationella intressen står på spel i konflikten? 

– Ur ett latinamerikanskt perspektiv handlar detta om att säkra den relativa demokratiska stabilitet som ändå präglat regionen sedan början av 2000-talet. Men här finns också en större, geopolitisk aspekt: Venezuela hör till det som USA sedan början av 1900-talet officiellt kallat för sin ”intressesfär” – ett geografiskt område som sträcker sig från Mexiko i norr, via Centralamerika och Karibien, ned till Colombia och Venezuela i söder. 

 – När Trump-administrationen talar om ”ett nytt Syrien” uppfattas det därför lätt som ett hot i denna region, där USA och dess underrättelsetjänster har ett allt annat än fläckfritt förflutet. Samtidigt har Ryssland, Iran och Kina investerat avsevärda belopp för att säkra goda relationer till Maduro-regimen, vars kontroll över oljereserver är av strategisk betydelse för vilken stormakt som helst i världen.

Publicerad i DN 2017-05-18.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.