Macron kan bli Frankrikes yngste president

PARIS. Emmanuel Macron har gjort en kometkarriär och kan bli Frankrikes yngste president genom tiderna om han segrar i valet om en vecka. DN:s korrespondent Erik de la Reguera svarar på fem frågor om kandidaten som nu ställs mot högerextrema Marine Le Pen i en avgörande duell.

Få politiska bedömare trodde att den 39-årige Emmanuel Macron skulle kunna hota de etablerade partierna i kampen om presidentposten i Frankrike när han lanserade sin rörelse ”En Marche!” (Framåt!) förra året.

Sedan 1958, då Charles de Gaulle drev igenom den författning som kallas Femte republiken, har Frankrikes politiska system burits upp av två stora krafter: å ena sidan den traditionella, ”gaullistiska” högern i Republikanerna, och å den andra vänstern inom Socialistpartiet.

Men det Macron insåg tidigare än kanske någon annan var att båda dessa maktpartier gått in i en djup förtroendekris. Varken Republikanerna eller Socialistpartiet lyckades ta sig vidare till söndagens finalomgång i det franska valet.

Och nu är det upp till Emmanuel Macron att försöka stoppa högerextrema Marine Le Pen – en duell som inte bara ställer Frankrikes, utan faktiskt hela Europas framtid på spel.

1. Vem är Emmanuel Macron?

Emmanuel Macron föddes i den nordfranska staden Amiens, med 130 000 invånare. Han växte upp i en läkarfamilj, där han tidigt visade ett intresse för böcker och berättelser. Flera lärare beskriver honom som en brådmogen pojke som gärna stannade kvar och diskuterade dagens lektioner.

Vid 16 års ålder inledde han en relation med sin tjugofyra år äldre dramalärare, Brigitte. Det ledde till en skandal på orten där de bodde. Delvis för att Brigitte var gift och hade två barn – men också för att hon var en del av den inflytelserika familjen Trogneaux, som bland annat äger en berömd chokladbutik i Amiens centrum.

Emmanuels mor skickade honom till Paris, där han fick gå klart gymnasiet. Sedan följde studier vid bland annat elituniversitetet École Nationale d’Admistration.

Men kärleken tog inte slut. 2007 gifte sig paret i Paris. Emmanuel hade fått sin Brigitte, och svärfamiljen tog honom till sig. Snart öppnade sig nya dörrar för honom.

2. Hur hamnade Macron i politiken?

Ett drygt år efter giftermålet fick Macron ett lukrativt jobberbjudande från den ledande investmentbanken Rothschild & Cie. Genombrottet på banken kom 2009, då han lotsade igenom Nestlés köp av Pfizers barnmatsavdelning för omkring 100 miljarder kronor.

Enbart den affären ska ha gett honom en personlig förmögenhet på omkring 30 miljoner kronor, enligt uppgifter i franska medier.

2012 rekryterades så Macron till den nyblivne presidenten François Hollandes stab. I Frankrike är det inte ovanligt att unga, talangfulla ekonomer tar steget över till den politiska sfären på det viset. Och Macron gjorde uppenbarligen intryck, för 2014 utsågs han även till ekonomiminister, en post han behöll fram tills avhoppet 2016.

3. Vad uträttade Macron under sin tid som minister?

Första året ägnade nykomlingen åt ett ambitiöst lagförslag som kom att kallas ”Loi Macron”, Macron-lagen. Det innehöll uppluckringar av den komplicerade franska arbetsrätten, som skulle göra det enklare för butiker och andra arbetsgivare i storstäder och turistområden att hålla öppet på söndagar och sena kvällar.

Arbetsgivarorganisationen Medef applåderade initiativet – men landets fackföreningar och vänsterflygeln i det regerande Socialistpartiet var skeptisk. Till slut tvingades premiärminister Manuel Valls använda sig av den omstridda artikel 49 i författningen, för att tvinga igenom lagen i parlamentet.

Under dessa år gjorde sig Macron känd som en marknadsliberal politiker med smak för avregleringar – något som tilltalar många mittenväljare i Frankrike, men också har lett till en kvardröjande misstänksamhet bland en hel del vänstersympatisörer.

4. Vad vill Macron åstadkomma som president?

Till skillnad från sin motståndare i den andra omgången, Marine Le Pen, är Macron en uttalad EU-vän och förespråkare av globaliseringen. Han har även intagit en betydligt mer kritisk inställning till Vladimir Putins Ryssland och Syriens diktator Bashar al-Assad.

För att bekämpa arbetslösheten föreslår Macron en förenkling av den franska arbetsrätten och sänkt bolagsskatt. 120 000 jobb ska kapas i offentlig sektor, främst genom pensionsavgångar. Han vill även se en modell för arbetslöshetsunderstöd mer lik den i Norden – med satsningar på vidareutbildning, men också ökade krav på arbetslösa.

När det gäller kampen mot terrorismen är några av Macrons förslag relativt långtgående. Exempelvis vill han satsa på ”mindre, stängda center” dit radikaliserade personer ska föras, isoleras och ”resocialiseras” genom olika obligatoriska aktiviteter.

5. Vilka är hans styrkor och svagheter som kandidat?

Om han vinner på söndag blir Emmanuel Macron den yngste presidenten i Frankrikes historia, och den yngste statschefen sedan Napoleon Bonapartes dagar. På valmöten har han en förmåga att ingjuta framtidstro och optimism bland sina åhörare, något som är närmast ovärderligt i ett Frankrike där arbetslösheten bitit sig fast runt 10 procent (bland ungdomar omkring 25 procent).

Han har aldrig varit folkvald och den enda politiska erfarenhet han har är de två åren som minister. Men detta har också gjort det möjligt för Emmanuel Macron att hävda att han är en outsider som utmanar hela det politiska etablissemanget.

Efter segern i första valomgången har han dock fått stöd av såväl Republikanernas som Socialistpartiets kandidat – för att inte tala om president François Hollande. Det är viktigt för Emmanuel Macron, som vill säkra en majoritet i parlamentet efter valet. Men det riskerar också att skada bilden av honom som en förnyare – och i värsta fall leda till storskaligt röstskolk på söndag.

Bland Macrons svagheter finns också en tendens att låta vag och otydlig när han talar utan manus, som i exempelvis TV-debatter. Och vurmen för avregleringar och marknadslösningar har bidragit till att han har svårt att finna stöd bland arbetslösa och personer med låga inkomster.

Den andra och avgörande omgången i det franska presidentvalet hålls söndagen den 7 maj.

Erik de la Reguera