PARIS. Marine Le Pen tar time-out från partiledarposten i Nationella fronten för att, som hon uttrycker det, försöka samla hela det franska folket bakom sig. Frågan är om Le Pen på det viset kan bredda sin väljarbas inför den andra omgången i det franska presidentvalet, där Emmanuel Macron anses vara storfavorit.
–Vi närmar oss ett avgörande ögonblick, Jag har alltid ansett att presidenten är hela folkets president, och bör samla alla fransmän bakom sig. Det är en övertygelse som måste omsättas från ord till handling. Det är därför jag lämnar posten som partiledare för Nationella fronten, och ikväll enbart är här som en kandidat som vill samla alla fransmän bakom ett gemensamt projekt, sade Marine Le Pen till tv-kanalen France 2 på måndagskvällen.
Den oberoende mittenkandidaten Emmanuel Macron räknas som storfavorit inför den andra och avgörande valomgången i det franska valet, sedan han fått stöd av Republikanernas kandidat François Fillon, Socialistpartiets Benoît Hamon och i går även den sittande presidenten François Hollande.
Men Le Pen är långt ifrån uträknad. I flera delar av landet fick den högerextrema nationalisten Le Pen flest röster i söndagens val – även om hon inte fick mer än 21,3 procent i landet som helhet, klart efter Macron som stannade på 24 procent.
I Frankrike skär en djup klyfta mellan storstäder och landsbygd. På kartorna över röstfördelningen i landet framgår att Marine Le Pen vunnit i många av de små- och medelstora städer, medan Emmanuel Macron tar hem segern i de flesta storstäder.
I Grand Est, en region i nordöstra Frankrike som DN rapporterade från nyligen, får Le Pen exempelvis 31 procent av rösterna, mot Macrons 20 procent. Här är arbetslösheten högre än riksgenomsnittet och de anställningar som finns är ofta korta och otrygga – en situation som uppenbarligen gynnar Nationella fronten.
Mycket kan också hända än. Tre viktiga frågetecken:
1. Hur högt blir valdeltagandet?
Om valdeltagandet blir lägre i den andra omgången än i den första, kommer det troligen att gynna Marine Le Pen, att döma av tidigare val. Såväl till vänster som till höger finns många väljare som bara högst motvilligt kommer att gå och rösta på Macron. Om de får intrycket av att risken är betydlig för att Le Pen vinner kan det leda till att få går till urnorna.
2. Hur tänker vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchons väljare göra?
Nästan en av fem av Frankrikes väljare lade sin röst på den radikale vänstermannen Mélenchon, vars kritik mot EU och globaliseringen har vissa saker gemensamt med Le Pen – men som också står i direkt konflikt med hennes invandringsfientlighet och hets mot islam.
Bland väljare mellan 18 och 24 år röstade hela 30 procent på Mélenchon, vilket gör honom till den mest populäre kandidaten bland unga. Tidigare har Le Pen varit störst i denna åldersgrupp, men några större strömhopp från Mélenchon till Le Pen lär det ändå inte bli. Många vänstersympatisörer kan dock välja att avstå från att rösta i andra omgången, vilket alltså indirekt kan gynna Le Pen.
3. Kommer högerväljarna hörsamma Fillons råd?
François Fillons maning att rösta på Macron kommer troligen att respekteras av liberala väljare som värdesätter frihandel och låga skatter mer än invandringsmotstånd – åtminstone så länge Macron håller hyfsad distans till Socialistpartiet, i rävspelet om en framtida majoritet i parlamentet.
Men de som tillhör den strömning som kan kallas katolsk socialkonservatism kan lockas över till Marine Le Pens läger – i synnerhet om hon fortsätter att distansera sig från det fascistanstrukna parti som hon var partiledare för fram tills på måndagen.
