MEXICO CITY. Kriget i Mexikos undre värld har nu definitivt tagit steget in på landets fängelser. På bara en dryg vecka har ett femtiotal interner mördats på olika anstalter, där fängelseledningen ofta vänder bort blicken eller är direkt medskyldig.
- Ansiktet var helt sönderslaget. Jag kände knappt igen min son. Det såg ut som om hundar hade gått loss på honom, säger Guadalupe med darrande röst.
Hennes son dödades i en massaker i Apodacafängelset i nordöstra Mexiko för tio dagar sedan. Sammanlagt 44 interner leddes ut på en gård där mördarna väntade. Vissa av offren halshöggs. Andra fick ögonen utstuckna.
- De hade gott om tid, så mycket står klart, säger Guadalupe.
Hon går med på att tala med DN under förutsättning att vi inte skriver ut hennes riktiga namn. Risken för repressalier är stor för den som pratar för mycket.
- Men jag vill att folk ska veta att även oskyldiga kan drabbas, säger hon.
Medan massakern pågick rymde 30 medlemmar i brottssyndikatet Zetas från fängelset. Allt tyder på att fängelsechefen och ett trettioantal anställda var inblandade i båda händelserna. Nu sitter de häktade i väntan på rättegång.
Denna korruption är inte något ovanligt i det mexikanska fängelsesystemet. Som regel måste fångar betala för allt från madrasser till toalettpapper, medan olika gäng håller i drog- och alkoholförsäljning.
Men det som nu hänt är att brottssyndikaten blivit så mäktiga att de i praktiken kan förvandla fängelser till regelrätta avrättningsplatser. Sedan nyår har 82 fångar mördats på olika fängelser i Mexiko. Det är mer än dubbelt så många som under hela förra året.
Konstant överbeläggning och brist på resurser har angetts som bidragande orsaker till krisen. På så vis påminner situationen om den i Honduras, där 360 fångar omkom i en brand nyligen.
Men människorättsaktivisten Consuelo Morales vill söka problemet i Mexiko djupare än så.
- I botten finns en attityd som grundar sig i president Calderóns krig mot knarket och den uppdelning i ”goda mot onda” som det lett till. Fångarna definieras som samhällets avskräde. Följden blir neddragna resurser, korruption och att allmänheten struntar i vad som sker bakom murarna. Detta trots att många som döms till fängelse bara har begått ringa brott – eller är helt oskyldiga, säger Consuelo Morales.
I Monterrey är Guadalupe också mån om rentvå sin sons namn.
- Han greps av poliser som placerade droger i hans bil. Så han var ingen maffiamedlem. Tvärtom hade han svårt att försvara sig. Han misshandlades konstant. Vi tvingades betala 500 pesos (300 kronor) per vecka till ett gäng i fängelset för att de skulle hålla sig ifrån honom, berättar Guadalupe.
Familjen bad förgäves fängelsechefen om hjälp.
- Men nej, han skakade bara på huvudet och sa: ’Det är inte mycket jag kan göra. Jag kontrollerar bara vakterna. Där inne är det andra som styr.'
Erik de la Reguera
36-årige Fredy Diaz är yogalärare på olika ungdomsvårdsanstalter i Mexico City. Han har själv avtjänat ett sjuårigt fängelsestraff och fann en väg ut ur kriminaliteten genom intresset för yoga.
Yogaläraren visar vägen ut ur kriminaliteten
MEXICO CITY. Fängelser i Mexiko fungerar ofta som ett slags skolor i brott. DN har besökt en ungdomsvårdsanstalt i Mexico City, där tätt sammanträngda tonåringar försöker överleva i en tuff verklighet.
- Det är som en minikartell här inne, säger Brian med låg röst och nickar mot grupperna av unga killar runt honom i sovsalen.
Han är 17 år och har bara varit här en vecka. Ungdomsvårdsanstaltens blå byxor, vita t-shirt och sandaler i plast känns ovana mot kroppen. Men han har redan blivit tvungen att försvara sig med nävarna vid flera tillfällen.
- Man måste sätta sig i respekt snabbt, säger han.
Sängen delar han med två andra pojkar som han knappt hunnit hälsa på. Ett fyrtiotal unga män samsas på mycket liten yta.
Några meter bort pågår en yogalektion. Instruktören Fredy Diaz har brett ut en plastmatta på betonggolvet och visar kråkans position för storögda tonåringar.
- Kom igen – nu är det er tur, säger han uppmuntrande.
Fredy har själv suttit inne, så han är inte naiv. Han vet att det är den starkes lag som gäller och att droger inte är svåra att få tag på. Men han betonar att det ändå råder mer ordning på den här anstalten, än på större fängelser där gängledare kan ha platt-tv och datorer i cellen, sköta storskalig drogförsäljning och ta in prostituerade närhelst de vill.
Problemet är att många av tonåringarna ser maffialedarna som förebilder.
- När man säljer droger kan man tjäna 1000 pesos (600 kronor) på bara några sekunder. Det är lika mycket som vanligt folk tjänar på en vecka, säger 15-årige Alan med ett kaxigt leende.
Han åkte fast när han stod och sålde marijuana i ett gathörn i Ciudad Neza, en förort till Mexico City. Något i hans blick säger mig att han inte ångrar sig. Alan är en av 7,2 miljoner ungdomar i Mexiko som varken har ett arbete eller studerar – och därmed utgör ett slags arbetskraftsreserv för maffian.
- En polare till mig jobbar för brottssyndikatet La Familia Michoacana. Han tjänar stora pengar. Problemet är att det är farligt. Man måste ställa upp när de ringer. Och motståndarna ger sig ofta på ens familj. De dödar din mamma, hugger huvudet av din bror, såna grejer.
Yogalektionen fortsätter. Instruktören Fredy Diaz gör sitt bästa för att behålla tonåringarnas intresse. Många av dem verkar nöjda med att få slippa tristessen för en stund. Men när lektionen är slut säger Fredy till mig:
- Jag hoppas så klart att några har hjälp av yogan, på samma sätt som den hjälpte mig. Ibland tyr sig också någon av dem till mig. Men det råder brist på resurser här. Och när dessa killar kommer ut behövs det jobb och en rättvisare inkomstfördelning. Annars hamnar de lätt fel.
Erik de la Reguera
82 mördade i fängelserna bara i år
Minst 50 000 människor har dödats i maffiarelaterat våld i Mexiko sedan 2006. Allt fler mord begås inne på fängelser. Enbart under januari och februari månad i år har 82 mord ägt rum på olika anstalter i Mexiko, mer än dubbelt så många som under hela 2011.
Cirka 230 000 interner finns registrerade i Mexikos fängelsesystem. Det är 43 000 fler än vad det egentligen finns plats för. Överbeläggningen är tillsammans med den djupt rotade korruptionen grogrund för en allt värre kris inom fängelsesystemet, som tar sig uttryck i såväl våld som omfattande maktmissbruk.
Samtidigt lever omkring hälften av Mexikos befolkning i fattigdom. 7,2 miljoner personer i åldern 15-29 år varken arbetar eller studerar. Enligt USA:s regering får samtidigt omkring 450 000 människor i Mexiko idag sin försörjning från maffian.
--
Publicerat i DN den 29 februari 2012.
