BUENOS AIRES. Hugo Chávez hotade på söndagen USA med "öppet ekonomiskt krig" och indragna oljeleveranser om inte den rättsprocess stoppas som ett av världens största oljebolag, amerikanska Exxon, inlett mot Venezuela. Mångmiljardbelopp står på spel och i slutändan riskerar hela Chávez socialistiska projekt att rämna.
När Exxons koncernledning i förra veckan förklarade att man fått grönt ljus från domstolar i Storbritannien, Nederländerna, USA och Nederländska Antillerna för att frysa omkring 78 miljarder kronor av det statliga venezuelanska oljebolaget PDVSA:s tillgångar, kom det som en obehaglig överraskning för president Hugo Chávez, vars politiska projekt "2000-talets socialism" är helt beroende av inkomsterna från oljan.
- Om dessa tillgångar verkligen blir frysta kommer det att skada oss. Men då kommer vi också att skada er. Inte en droppe olja kommer att skickas till USA! sade Chávez i sin TV-show Aló Presidente.
Världsmarknadspriset på olja steg snabbt till drygt 91 dollar på måndagen, som en följd av Chávez utspel.
Rättstvisten har sin bakgrund i nationaliseringen av en av världens största oljereserver, Orinico-bältet, som genomfördes av Venezuelas regering i maj förra året. Efter hårda förhandlingar gick oljebolagen Total, Chevron, BP och norska Statoil då med på att få ersättning för sina investeringskostnader i utbyte mot att statliga PDVSA fick 60 procents ägande i dotterbolagen.
Men de amerikanska oljejättarna Exxon och Conoco Phillips vägrade ge med sig. De vill att Venezuela ersätter dem för "potentiella vinster", vilket i Exxons fall beräknas till 78 miljarder kronor - pengar som bolaget nu säger sig ha fått tillstånd att "frysa" i väntan på ett definitivt utslag (summan ska jämföras med de fem miljarder kronor, som staten erbjudit).
Juridiska experter anser att Exxons krav är i överkant, men bolaget har rykte om sig att ha tuffa förhandlare.
Samtidigt är situationen ovan för Hugo Chávez, som tidigare alltid lyckats nå uppgörelser med ägarna för de bolag som regeringen nationaliserat. Han är väl medveten om riskerna med att göra sig till ovän med stora amerikanska bolag; USA har under det senaste halvseklet inte tvekat att intervenera i Latinamerika för att skydda ekonomiska intressen.
De senaste veckorna har Bushadministrationen också höjt tonen mot Chávez regering. Landets drogtsar har pekat ut Venezuela som det land i Latinamerika som gör minst mot knarkmaffian och en nyligen publicerad underrättelserapport stämplar Chávez som det största hindret för USA:s politik i regionen.
Erik de la Reguera
Fakta: Ömsesidigt beroende
När Hugo Chávez hotar med att avbryta eller minska oljeleveranserna till USA vet han att det är ett effektivt vapen: cirka 13 procent av USA:s oljeimport kommer från Venezuela. Med en överhängande risk för recession är inte indragna oljeleveranser vad Bushadministrationen vill ha.
Samtidigt är dock Hugo Chávez än mer beroende av sin ärkefiende USA, eller "det nordamerikanska imperiet", som han brukar kalla landet. Omkring 60 procent av den venezuelanska oljeexporten går till USA, vilket gör att ett stopp för leveranser skulle slå hårt mot Chávez kassakista.
Publicerad i DN:s pappersupplaga den 12/2 2008.
