CUERNAVACA. Bolivias socialistiske president Evo Morales fick förnyat stöd av omkring 60 procent av väljarna i söndagens folkomröstning. Det återstår att se om det är tillräckligt för att ge honom initiativet åter i den maktkamp som de senaste månaderna förlamat landet och hotat att dela det itu.
Det var en lättad och strålande glad Evo Morales som mötte sina anhängare natten till måndagen, sedan en rad vallokalsundersökningar slagit fast att han fått förnyat förtroende av landets befolkning.
– Nu är det av största vikt att bolivianerna enas; att stad och land möts och att öst och väst försonas, sade Evo Morales i det tal han höll från presidentpalatsets balkong i huvudstaden La Paz.
Frågan i folkomröstningen var lika enkel som politiskt laddad: skulle Evo Morales få regera vidare resten av mandatperioden? Om en majoritet hade röstat nej var det upplagt för en regeringskris. Nu blev det i stället ett rungande ja.
Omkring 60 procent av väljarna gav presidenten sitt fortsatta stöd, en avsevärt högre andel än de 53,7 procent som röstade på honom i presidentvalet för drygt två år sedan.
Det råder inga tvivel om att Morales går stärkt ur folkomröstningen. Men samma sak gäller paradoxalt nog också för flera av hans hårdaste motståndare.
I söndagens omröstning fick väljarna inte bara ta ställning till presidenten, utan även till guvernörerna i sina hemprovinser.
Enligt de preliminära resultaten fick fem guvernörer förnyat förtroende, och bland dem ledarna för de fyra upproriska provinser i östra delen av landet som nyligen röstade ja till långtgående autonomi.
Ruben Costas, guvernör i den rika provinsen Santa Cruz, varnade därför Evo Morales regering för att dra för stora växlar på sin seger.
– Försök inte kuppa igenom ert illegala och rasistiska förslag till konstitution! Då hamnar ni i en återvändsgränd, sade Costas.
Tre guvernörer tvingas lämna sin post efter att en majoritet röstat emot dem. Två av dessa tillhör oppositionen, medan en är representant för det regerande partiet MAS.
Den stora frågan är nu om Evo Morales kan återta initiativet i den maktkamp som paralyserat landet de senaste månaderna. Han vill få till stånd en folkomröstning om det av oppositionen så avskydda förslaget till ny grundlag, genomföra en jordreform och fortsätta med nationaliseringarna av företag.
Men eftersom högeroppositionen fortfarande har en majoritet i senaten och kontrollerar de resursrika provinserna i östra delen av landet är det risk att det politiska dödläget kvarstår.
Morales bjöd på måndagen in sina motståndare till dialog och öppnade för nya skrivningar om autonomi i förslaget till ny författning.
De flesta bedömare tvivlar dock på att oppositionen i Santa Cruz, vars borgmästare i förra veckan helt frankt manade landets militär att avsätta Morales, har för avsikt att föra allvarligt menade förhandlingar med regeringen.
Ulla-Britt Hedvall, ambassadråd på Sveriges konsulat i La Paz, säger sig ändå hysa hopp om en kompromiss.
– Resultatet i folkomröstningen visar att Bolivias folk vill se en samförståndslösning. Om man bortser från de hårdföra krafterna i Santa Cruz, så verkar oppositionens andra guvernörer vara mer förhandlingsvilliga, säger hon.
– Man får inte glömma att det i förslaget till ny författning redan nu talas om autonomi, om än på ett annat, mer komplext och överlappande sätt, där även ursprungsfolk och så kallade regioner ges rätt till självstyre, säger Ulla-Britt Hedvall till DN.
På kort sikt föreföll landet dock snarare gå mot en upptrappad konflikt sedan guvernören i Cochabamba, den starkt Morales-kritiske Manfred Reyes Villa, sagt att han vägrar avgå, trots förlusten i söndagens folkomröstning.
Erik de la Reguera
Guide: Löften om reformer gav honom makten
Bolivia är Sydamerikas fattigaste land. Två tredjedelar av befolkningen lever i djup fattigdom medan en liten och ofta spanskättad elit kontrollerar industrin och det mesta av jordbruksmarken.
Aymaraindianen Evo Morales kom till makten i januari 2006 efter att ha lovat en jordreform, nationaliseringar av gasindustrin och en ny författning med nya skrivningar om respekt för landets ursprungsfolk. Gasen kontrolleras numera av staten, men såväl jordreformen som den nya författningen har stoppats av högeroppositionen.
Morales har sällat sig till den politiska strömning som går under namnet ”2000-talets socialism” och vars främsta företrädare är Venezuelas president Hugo Chávez.
Publicerad i DN den 12 augusti 2008.
