Marine Le Pen är IS perfekta motståndare

På torsdagskvällen hade samtliga elva kandidater i Frankrikes presidentval samlats för en sista utfrågning i fransk tv. Med bara några dagar kvar till valet stod mycket på spel – med viss rätta har årets presidentval beskrivits som det mest laddade i Frankrikes moderna historia.

Sändningen hann bara pågå en timme innan larmet om det misstänkta terrordådet kom. Och i ett slag ändrades då förutsättningarna för slutspurten i valrörelsen.

Marine Le Pen har de senaste veckorna tvingats ägna mycket tid åt att försvara sig, efter att ha anklagats för förskingring av EU-medel och att hetsa mot landets minoriteter. Resultatet: långsamt sjunkande opinionssiffror.

Men efter skotten på Champs Elysées har plötsligt de andra kandidaterna stått på rad i fransk tv för att tala om säkerhet, terrorbekämpning och radikal islamism. I stort sett samtliga har hyllat poliserna, vars resoluta ingripande hindrade en ännu större tragedi. Men de båda kandidater som i kampanjen har talat mest om kampen mot terrorismen är tveklöst Marine Le Pen och högerkandidaten Francois Fillon.

Le Pen lovade på fredagen att samtliga 10 500 misstänkta islamister som finns i säkerhetspolisens register ska interneras eller utvisas om hon blir president – trots att den akuta risk för rättssäkerheten som det innebär. Hon vill även ändra medborgarskapslagarna, så att det inte längre räcker med att ha fötts i eller bott i landet en viss tid för att få medborgarskap.

– Medborgarskap ska ärvas eller förtjänas, slog Le Pen fast i en intervju.

Francois Fillon sade, å sin sida, att det som hände på Champs Elysées nästan dagligen sker i Paris förorter – något som möttes av en del höjda ögonbryn, men också beröm från hans kärnväljare.

Kanske får vi aldrig veta säkert vad som rörde sig i gärningsmannens huvud på Champs Elysées, men det är inte omöjligt att målet med attentatet faktiskt var att Le Pen ska väljas till president. Nationella frontens ledare är på många sätt den perfekta motståndaren för IS, för terrororganisationen gör ingen hemlighet av att den genom sina dåd i Europa hoppas provocera fram statlig repression och diskriminering mot alla muslimer – inklusive den stora majoritet som avskyr IS och dess våldsglorifierande ideologi.

Platsen för attacken kunde heller inte ha varit mer symbolisk. I många fransmäns medvetande har Champs Elysées, denna världens mest berömda paradgata, blivit något av sinnebilden av Paris.

Men många väljare hade redan bestämt sig när dådet inträffade – och av de omkring 25 procent som fortfarande är osäkra är det inte säkert att alla lockas av att rösta på en kandidat som lovar hårda tag. Det kan inte uteslutas att det blir annan reaktion, där många väljare i stället söker sig till en mittenkandidat som Emmanuel Macron, som lovar nationell samling.

Besked får vi vänta på tills på söndag klockan 20, då de första officiella resultaten i presidentvalet väntas – eftersom opinionsmätningar är förbjudna i Frankrike under lördagen och söndagen.

Bortom valrörelsen är radikaliseringen bland unga muslimer i Frankrike ett verkligt problem. Landet är det i Västeuropa som har flest medborgare i IS led i Syrien och Irak, och det finns ett tydligt samband med utanförskapet och kriminaliteten i förorter till storstäder som Paris och Marseille.

För att komma till rätta med det hjälper dock inte bara repressiva åtgärder – sådana har redan prövats i åratal av franska myndigheter. Och om det är någonstans radikaliseringen pågår närmast ohejdat i Frankrike så är det på landets stora fängelser.

Jobb, utbildning och framtidstro är viktiga pusselbitar i kampen mot extremismen. Det handlar ofta om långsiktiga och komplicerade åtgärder – men frågan är om den debatten nu försvunnit ur den franska valrörelsen efter skotten på Champs Elysées.