Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Le Pen i kontrovers om deporterade judar

PARIS. Massarresteringarna av judar i Paris under andra världskriget kan inte skyllas på Frankrike.

Det säger Nationella frontens kandidat Marine Le Pen, som leder i opinionsmätningarna med bara två veckor kvar till det franska presidentvalet.

– Jag anser att Frankrike inte är ansvarigt för Vélodrome d’Hiver-räden. Om någon är ansvarig, så är det de som satt vid makten vid den tiden, inte Frankrike, sade Marine Le Pen i fransk TV på söndagen.

Den 16 och 17 juli 1942 greps fler än 13.000 judar i Paris, varav omkring 4.000 barn. Insatsen benämns Vélodrome d’Hiver-räden, efter namnet på arenan i Paris dit fransk polis förde dem. De gripna deporterades sedan till Auschwitz och andra tyska koncentrationsläger, varifrån merparten aldrig återvände.

Frankrike var vid den tiden ockuperat av Tyskland, men franska myndigheters aktiva och stundtals pådrivande roll i judeförföljelserna är väldokumenterad. Det erkändes också offentligt av president Jacques Chirac 1995.

När det begav sig kritiserade dock Nationella frontens dåvarande ledare, Jean-Marie Le Pen, president Chirac för att bara vilja ”återbetala en skuld till judar som hjälpt honom till makten”.

Öppen antisemitism av det slaget har Marine Le Pen medvetet försökt undvika på senare år. Men på söndagen tycktes hon plötsligt gå i sin fars fotspår igen.

– Frankrike har i åratal blivit utsatt för psykologisk misshandel. Man har lärt våra barn att det är med all rätta som vårt land kritiserats, och bara visat dem de mörkaste delarna av vår historia. Jag vill att våra barn på nytt ska kunna vara stolta över att vara fransmän, sade Marine Le Pen.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig.

Israels utrikesministerium fördömde Marine Le Pens uttalande och skriver i en kommuniké att det som kandidaten sagt ”står i strid med historiska sanningar” om den franska statens ansvar för Förintelsen.

Även den franska oberoende mittenkandidaten Emmanuel Macron, som ligger jämsides med Le Pen i opinionsmätningarna, riktar hård kritik mot henne:

– Det finns kanske de som har glömt att Marine le Pen är Jean-Marie Le Pens dotter. Men låt oss inte förminska vad Nationella fronten faktiskt representerar i vårt land idag. Det hon sagt nu är mycket allvarligt, sade Macron.

Socialistpartiets kandidat Benoît Hamon fyllde i:

– Om någon tvivlat om huruvida Le Pen är extremhöger, så behöver de inte göra det längre, sade Hamon.

På måndagen tycktes Le Pen försöka backa ur knipan när hon sade att det hon menat med ”Frankrike” var Charles de Gaulles exilregering, inte Vichys marionettregim. Men samtidigt fortsatte hon göra kontroversiella utspel:

– Terroristen i Stockholm var invandrare, precis som några av terroristerna på konsertlokalen Bataclan. Min första åtgärd som president blir att ta Frankrike ut ur Schengen-avtalet och återupprätta kontrollen över våra gränser, sade Le Pen, som inte gör någon hemlighet av att hon ser invandringen, globaliseringen och EU som roten till i stort sett alla Frankrikes problem.

I en ny opinionsmätning som tidningen Le Figaro låtit göra får Marine Le Pen 24 procent av väljarsympatierna inför presidentvalet, lika mycket som mittenkandidaten Emmanuel Macron. På tredje plats, med 18 procent, ligger nu vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon, som för första gången tagit sig förbi den traditionella högerns François Fillon (17 procent).

Omkring 70.000 människor samlades i söndags i Marseille för att lyssna på Mélenchon, som har gått starkt framåt i opinionen de senaste veckorna. Han lockar många arbetarväljare, något som kan förklara varför Le Pen – som länge haft starkt stöd bland just låginkomsttagare – skruvat upp volymen mot just honom i sina angrepp.

– Mélenchon vill öppna gränserna helt och höja skatterna med hundra miljarder euro. Han står för en ideologi som konstruerats mot nationerna. Det finns ingenting nationellt hos honom, sade Le Pen i en live-sänd intervju med Le Figaro på måndagen.

Frankrikes svårförutsägbara presidentval hålls den 23 april. Om inte någon av kandidaterna får mer än 50 procent av rösterna hålls en andra och avgörande omgång mellan ettan och tvåan den 7 maj.

Erik de la Reguera

Publicerad i DN 2017-04-10

You may also like...