Den brittiska regeringen fick på måndagen grönt ljus av parlamentet för en aktivering av artikel 50 i Lissabonfördraget – själva startskottet för Brexit. I samband med det krävde även Skottlands försteminister Nicola Sturgeon en ny folkomröstning om självständighet i slutet av Brexit-förhandlingarna.
Efter flera månader av spekulationer och spänd förväntan står hela Storbritannien nu på tröskeln till det okända.
Sent på måndagskvällen godkände parlamentets båda kamrar den lag som ger Theresa Mays regering rätten att aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget – och därmed inleda det formella utträdet ur EU.
Överhuset hade krävt en ensidig garanti från Storbritanniens regering om EU-medborgares rättigheter och att parlamentet skulle få större inflytande över slutvillkoren för utträdet. Men efter att dessa förslag röstats ned i underhuset, gav lorderna i överhuset med sig.
Exakt när premiärministern tänker avfyra startskottet för Brexit är oklart. Uppgifter har förekommit i brittisk press om att beskedet kan komma redan på tisdagen, då May håller ett tal i det brittiska underhuset. Men enligt The Guardian, som citerar anonyma källor i den brittiska regeringen, lutar det snarare åt ”slutet av mars”.
Blir det så kan det mycket väl vara en indirekt följd av att Skottlands försteminister Nicola Sturgeon på måndagen gjorde allvar av sitt hot och krävde en andra folkomröstning om självständighet.
– Jag kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att Skottland har ett val i slutet av den här processen; ett val som handlar om att följa Förenade kungariket på dess väg mot en ”hård” Brexit eller att bli ett självständigt land, sade Nicola Sturgeon.
– I nästa vecka kommer jag därför att söka det skotska parlamentets tillstånd att försöka komma överens med den brittiska regeringen om att ge vårt parlament rätten att utlysa en folkomröstning om självständighet, sade Sturgeon, som ser framför sig att denna nya folkomröstning hålls någon gång mellan hösten 2018 och våren 2019.
För att en folkomröstning ska kunna hållas krävs dock tillstånd av den brittiska regeringen, något som det är långt ifrån säkert att Theresa May är beredd att ge. Så sent som 2014 hölls en folkomröstning om skotsk självständighet, vilken Nicola Sturgeons nationalistparti SNP då förlorade.
En talesperson för den brittiska regeringen påminde också om detta och sade att en ny folkomröstning skulle ”verka splittrande och leda till enorm ekonomisk osäkerhet vid sämsta tänkbara tidpunkt”.
I Brexit-omröstningen i juni förra året röstade 62 procent av skottarna för att stanna kvar i unionen, och Sturgeon har gång på gång sagt att Skottland därför bör få en särskild status och fortsatt tillgång till den inre marknaden.
– Men den brittiska regeringen har inte rört sig en tum för att nå en överenskommelse. Våra kompromissförslag har mötts av en oförsonlig mur, sade Sturgeon.
Enligt en ny opinionsmätning stöder 49 procent av skottarna tanken om självständighet, medan 51 procent är fortsatt skeptiska.
Erik de la Reguera
