MEXICO CITY. Stora satsningar på skola och sjukvård, och fortsatt kamp mot korruptionen – men också en skarp varning till de demonstranter som utmanar statens våldsmonopol. Det budskapet skickade Brasiliens president Dilma Rousseff natten till lördagen i ett direktsänt tv-tal.
– Ni som demonstrerar har rätt att kritisera vad ni vill. Många i min generation fängslades, torterades och dog för den friheten. Men ni måste göra det fredligt. Min regering kan inte acceptera att en liten och våldsam minoritet förstör privat och offentlig egendom. Våld av den typen är en skam för Brasilien, sade Dilma Rousseff i sitt tv-tal, som gavs en vecka efter starten för de massiva protesterna mot hennes socialdemokratiska regering.
Två människor har hittills dödats i våldsamheter i ett tiotal städer runt om i landet. Merparten av demonstrationerna har dock varit fredliga och Rousseff erkände att det finns anledning för de styrande att utöva självkritik.
– Vi måste ge syre till vårt politiska system, och inleda arbetet med en politisk reform som kan ge större folkligt deltagande och bekämpa korruptionen. Jag kommer nu att samla guvernörer och borgmästare från hela landet för att ingå en nationell pakt. Vi kommer att prioritera kollektivtrafiken. Men jag vill också att hundra procent av inkomsterna från oljan ska avsättas för att förbättra utbildningen. Dessutom ska tusentals utländska läkare bjudas in till Brasilien för att höja kvaliteten och täckningen i den offentliga sjukvården, sade Rousseff.
Reaktionerna på talet var i går försiktigt avvaktande. I ett tiotal städer väntades dock nya protester natten till söndagen mot ett lagförslag vid namn PEC37, som kritikerna menar skulle minska befogenheterna för Brasiliens åklagare att utreda korruption. Missnöjet med den utbredda korruptionen i staten har varit ett genomgående tema i myllret av protester som ägt rum i veckan. Även den ledande proteströrelsen Passe Livre meddelade på sin Facebooksida att den tänker fortsätta anordna demonstrationer – nu för helt gratis kollektivtrafik – men inga datum angavs.
Detta kan tolkas som en eftergift till dem inom rörelsen som uttryckt oro för att högerextremister och våldsamma grupper med oklar agenda kan ha infiltrerat en del av protesterna.
Enligt opinionsinstitutet Datafolha stöder 87 procent av demonstranterna landets demokratiska system, medan enbart fem procent menar att en diktatur kan vara nödvändig under vissa omständigheter.
Erik de la Reguera
Publicerat i DN den 22 juni 2013.
